Tal
Transportforum, Linköping 13 januari 2010
Åsa Torstensson, Infrastrukturminister

Åsa Torstenssons tal vid Transportforum i Linköping den 13 januari 2010

Det talade ordet gäller.

Enklare vardag för människor och företag

God morgon kära Transportforumdeltagare,

För några dagar sedan, den 31 december 2009, kunde vi konstatera att vi lämnat ett mycket bra trafiksäkerhetsår bakom oss. Inte sedan olycksstatistiken infördes har vi haft så få dödade i trafiken.

Men kära deltagare redan under de första timmarna på det nya året 2010 kunde vi konstatera dödsolyckor i trafiken. Med detta i åtanke måste vi som arbetar med trafiksäkerhet alltid vara införstådda med att trafiksäkerhetsarbete är ett ständigt pågående utvecklingsarbete.

Därför tackar jag för att få vara med här på VTI-dagarna
under temat Framtidens transporter. För det är här vi ges möjlighet att forma nya idéer och ta del av ny forskning
och förslag som stärker trafikanterna, förbättrar miljön och debattera politiska förslag och lagar.

Detta är viktiga dagar då nästan allt inom transportpolitiken berör människor i deras vardag. Därför skall till exempel förslag om införandet av alkolås, som kommer under våren, förändringarna av användandet av dubbdäck som sker från och med i år och de nya hastighetsbegränsningar som infördes under förra året diskuteras och debatteras.

Precis som VTI-dagarnas tema - Framtida transporter -gäller det att mitt i kristider blicka framåt och både ta lärdom av den kunskap och forskning som redan finns men också se behovet av ytterligare forskning och utveckling. Vi befinner oss i den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet och samtidigt står vi inför stora klimatåtaganden. Naturligtvis ska transportsektorn utvecklas och ansvara för att vara en del av lösningen för minskade utsläpp. I propositionen "Ett lyft för forskning och innovation" fastslogs att målet för forskningspolitiken är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld.

Transportområdet är ett av de strategiska områden, till vilka regeringen därefter avsatt ökade resurser.

Det krävs ökad förmåga och vilja till förnyelse så att resultat från forskning och utveckling får en snabbare spridning och bredare användning i transportsektorn och därför beslöt regeringen dagarna innan jul att tillsätta utredare Jan Nylander för att utarbeta en strategi för bättre samverkan om forskning och innovation för utveckling mot ett effektivare och långsiktigt hållbart transportsystem.

Temat för VTI-dagarna är Framtida transporter och jag vill ge min bild av de förändringar som gjorts och görs för att framtida transportsystem och infrastruktur skall göra vardagen enklare för människor och företag.

När jag, i september 2006, klev in på Näringsdepartementet, bestämde jag mig snabbt för att på plats runt om i Sverige möta det näringsliv som är i behov av effektiva och miljösmarta transporter, möta de kommuninvånare som vill kunna pendla på ett tryggt och säkert sätt men också prata med representanter från den basindustri som är beroende av att hela transporten från skogsvägen till hamnen fungerar och på plats diskutera med lokal- och regionpolitiker som ser att större arbetsmarknadsregioner har sina fördelar.

Sluta upp med stuprörsplanering! Att vi vill ha en dörr in till Trafiksverige var ett rakt budskap. Och så naturligtvis krävs mer pengar och att alla löften från staten måste hållas. Vi litar inte på staten - all planering tar alltför för lång tid. Vägar och järnvägar är ju till att utveckla jobb och företag - här och nu - det går inte att vänta i 60 år.

Ord och inga visor var det: Så det var bara att kavla upp ärmarna och ta sikte på att utveckla framtida transporter som förenklar livet för människor och företag!

Mitt och Näringsdepartementets utvecklings- och reformarbete för framtidens transportsystem utgår från att:

- sätta medborgaren, resenärens och näringslivets behov sätts i fokus
- att ha ett transportslagsövergripande perspektiv för både miljö och transportanvändarnas behov
- få mer infrastruktur och mer effektiva transporter för pengarna

Denna inriktning har varit styrande vid inriktningsplaneringen och för Infrastrukturpropositionen som antogs hösten 2008. Processer som känns som långa men som styr alla de förslag och alla propositioner som regeringen levererat och överlämnat till riksdagen för att behandla.

Här ser ni en del av de lagförslag och reformer som fram till nu har lämnats till riksdagen. Så under 2010 kan vi nu gå till verket för att genomföra en viktig del för att nå en mer effektiv och transportslagsövergripande planering.

Åtgärdsplanering 2010-2021

Just nu pågår som bäst åtgärdsplaneringen. Och jag kan säga att det transportslagsövergripande synsättet har fått ett kraftfullt genomslag i det pågående arbetet. Många av er är ju i allra högsta grad delaktiga i det underlag och de prioriteringar som lämnats in och kommer så att vara i den fortsatta processen.

Regeringen valde att parallellt med åtgärdsplaneringen gå vidare med att utreda förutsättningarna för höghastighetsbanor i Sverige och jag vet att många här kommer att vara aktiva i det seminarium som under VTI-dagarna går av stapeln. Vi är mitt i ett beredningsarbete efter den remissomgång som genomförts. Så det engagemanget uppmuntrar jag speciellt. Det här handlar om stora investeringar, det handlar om stora åtaganden som jag vill vara tydlig på aldrig kan vara enbart statens uppgift. Men beslut som eventuellt skulle gå i riktning mot höghastighetsbanor är i sig ett tekniksprång som jag ser efter våra 150 år gamla järnvägsspår fyller en plats i ett modernt, tillgängligt och rörligt Sverige. Men som man skall ha mycket stor respekt inför eftersom det i sig inte enbart innebär investering i ett nytt järnvägsspår utan ger också incitament till en stor förändring av hela samhället. Förändrar samhällen - det gör både stora och små infrastrukturinvesteringar.

Om höghastighetsstudien pekar på möjligheten att förändra resemönstret för långa resor är spårbilsstudien ett intressant inspel för att utveckla resandet i stads och tätortsmiljö. Med den testverksamhet som bedrivs i Uppsala har vi möjlighet att medverka i utvecklingen av nya transportmetoder med svensk industri i tätposition.
Jag kan konstatera att medfinansieringen, till olika projektförslag inom åtgärdsplanen kommer att ge ett ansenligt tillskott. Någonstans i spannet 40-60 miljarder kronor. Och efter 66 år kommer till exempel förbifart Motala att byggas och förbifart Sundsvall äntligen att bli verklighet.

Trafikverket startar

Den 1 april är det nya Trafikverket på plats och ytterligare en viktig pusselbit för att nå en samlad och transportslagsövergripande planering och perspektiv är på plats. Och jag ser framför mig en ny engagerad samhällsbyggare med starkt fokus på medborgare och företag. Som ansvarar för ett sammanhållet transportsystem med stark lokalnärvaro med en öppen dörr in i varje län.
Jag vill säga ett stort, stort tack till alla er som har arbetat och arbetar med att få igenom hela denna stora organisationsförändring. En organisationsförändring som berör många många, medarbetare och som har sina utmaningar men jag vill vara tydlig det här är ingen sammanslagning. Det är ett nytt Trafikverk med nya uppdrag!

Med resenären i fokus utvecklas persontrafiken allt i syfte att förenkla vardagen och ge förutsättningar för ökat kollektivtrafikresande. Tågtrafiken öppnar vi upp för konkurrens och den trettioåriga kollektivtrafiklagstiftningen ses över allt i syfte att följa resenärens beteende vars resande inte stoppar vid någon gammal länsgräns. Och under ett framgångsrikt arbete under hösten i EU så har vi nu ytterligare stärkt passagerarnas rättigheter inom alla fyra transportslag.

Även om mycket av ansvaret för människors dagliga resande ligger på lokal och regional nivå så måste vi sammantaget öka tillgänglighet i vardagen för samtliga medborgare. Svensk kollektivtrafik och övriga branschorganisationer har satt upp utmanande mål att fördubbla det kollektiva resandet fram till 2020 och har efterlyst en arena för ett samlat krafttag.

Därför kommer jag att inbjuda er som på olika sätt är involverade i människors vardagsresande till ett gemensamt persontransportforum. Vardagsresandet handlar dock inte bara om kollektivtrafik. Resor med bil, cykel för att inte tala om gående är väl så viktiga. Och även om antalet omkomna har minskat så är trafiksäkerhetsarbetet ett pågående arbete som är ett delat ansvar och därför något som naturligt hör hemma i ett persontransportforum.

Mycket har gjorts vad gäller trafiksäkerhetsinvesteringar och ändrade lagar för att minska trafikolyckorna men här har trafikforskningen fortsatt stora uppgifter framför sig. Och en stora utmaning är att inte dödstalen vänder uppåt med en högkonjunktur.

Vi fortsätter också med andra nya initiativ. Det är med glädje jag här idag kan berätta om Vision Zero Initiative.

Inom ramen för Vision Zero Initiative finns utrymme för både nya exportaffärer för svenska företag samt utbildning och utveckling av internationell trafiksäkerhet via till exempel den nya akademin Vision Zero Academy.

Jag inbjuder alla aktörer inom svensk och internationell trafiksäkerhet att samlas kring denna plattform för att på detta sätt stärka bilden av Sverige som det ledande trafiksäkerhetslandet i världen.

Mer information om Vision Zero Initiative finner ni på www.visionzeroinitiative.com eller via Exportrådet eller Vägverket.

Och så var det, det där med snabbare planeringsprocesser för infrastrukturinvesteringar. Jag vet att det är lätt att säga, jag har själv uttryckt mig så när jag var mitt uppe i vägbyggen som kommunalråd, men jag sätter gott hopp till den parlamentariska utredning som under Bo Bylunds ledning senast i augusti i år (31/8 2010) ska lämna förslag på hur vi skall snabba upp processen.

En drivkraft för att snabba upp processerna är naturligtvis att skattepengar används bättre och kostnadskontrollen blir effektivare. Men det finns också stor potential att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen till exempel genom ökad konkurrens. Därför har vi tillsatt en särskild kommitté under Brita Saxtons ledning för att titta på detta. En tvåprocentig produktivitetsförbättring per år innebär mycket mer pengar till angelägna infrastrukturprojekt och 5-600 miljoner per år innebär 25 miljarder på tio år. Eller med infrastrukturvokabulär en norrbottniabana, en västlänk eller en förbifart Stockholm.

Jag måste bara få fråga er vad detta är?

Kontrollmärke svarar ni. Hm säger jag. Glöm detta märke för det här är regelförenkling och från och med 2010 så har vi bestämt att vi skall lita på den teknik som vi har. Företagen spar drygt 70 mkr. Tio miljoner försändelser slipper bäras runt, man slipper glömma sätta på märket. Så glöm kontrollmärket - ni kontrolleras på annat sätt.

Sjöfart

Sverige har historiskt sett varit ett öppet land med en
mycket stor handel med omvärlden. I dag går över 90 procent av vår utrikeshandel via sjöfarten, samtidigt som vår industri geografiskt sett många gånger befinner sig
långt ifrån sina marknader. Detta ställer stora krav på att logistiken ska fungera. Utan en svensk rederinäring försvåras detta avsevärt, och vi riskerar att få se framförallt tillverkningsindustrin flytta sin verksamhet utomlands.

För att svensk industri ska kunna vara konkurrenskraftig även framöver krävs således att vi har en livaktig svensk sjöfartsnäring som kan förse industrin med effektiva logistiklösningar. Kopplat till svensk sjöfart finns många jobb även på land. Och dessa hotas även i förlängningen om svenska fartyg flaggas ut. Till detta kommer den effekt som försämrad konkurrenskraft får för bas- och tillverkningsindustrin. Det är stora värden som står på spel, och idag kan jag presentera ett kraftfullt paket för att stärka konkurrenskraften för svensk sjöfart.

Regeringen kommer att ge Jonas Bjelfvenstam i uppdrag att ta sig an frågan om hur konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen kan stärkas. I detta arbete ingår framförallt att se över om vi i likhet med flera av våra grannländer kan införa ett svenskt internationellt register vilket skulle kunna stärka konkurrenskraften. Det är extra kul att kunna presentera den här nyheten här idag på VTI-dagarna eftersom Bjelvenstam är välkänd i det här forumet.

Vi tillsätter också en utredning för att se över konsekvenserna för transporterna, sjöfartsnäringen och berörda myndigheter av att införliva EU:s regelverk om inre vattenvägar och särskilt stor vikt ska fästas kring hur om det går att förenkla regelverken och stärka när- och kustsjöfarten. Transportstyrelsen har i uppdrag att utreda hur klassningssällskapen kan användas för besiktning av fartyg. Allt i syfte att nå ytterligare regelförenklingar såväl som lägre kostnader för rederier som för fartyg under svensk flagg.

Till detta kan jag nämna det uppdrag som Tillväxtanalys redan arbetar med, som syftar till att analysera förutsättningarna för det svenska maritima klustret och ge bättre kunskaper för att vidta åtgärder och bidra till utvecklingen.

Den svenska sjöfarten har stolta anor och jag tänker göra allt vad jag kan för att den även framöver ska vara en livaktig del av det svenska transportsystemet. Sverige har helt enkelt inte råd att låta de svenska fartygen försvinna från svensk flagg!

Flyg

Kära VTI deltagare,

I år firar vi en hundraårsjubilar, svenskt flyg, och det är kul att få uppmärksamma detta i en stad som Linköping, som har varit så viktig för svensk flygindustri. Flyget får ofta kritik för sin klimatpåverkan, och till viss del är kritiken befogad men jag kan samtidigt tycka att kritiken är ganska onyanserad. Det är lätt att sitta på exempelvis X2000 mellan Göteborg och Stockholm och fälla politiskt korrekta omdömen om dem som av olika anledningar väljer att ta flyget. Sverige har dock en geografi som gör att inrikesflyget har en väldigt viktig roll för att hålla alla landets delar vid liv. Utan en effektiv och konkurrenskraftig luftfart kommer många delar av landet att sakna förutsättningar för näringsliv, turism och för att kunna fungera helt enkelt.

Minst lika viktigt att framhålla är att flyget tar stora steg framåt för att bli mer miljövänlig. Exempelvis är de gröna inflygningar som blir allt vanligare på Arlanda ett viktigt steg, där fyra av fem inflygningar år 2012 ska vara just gröna enligt det mål som har satts upp. Det är också glädjande att notera att Arlanda som första flygplats i världen under förra året uppnådde högsta ackreditering för koldioxidreducering hos organisationen ACI Airports Council International och givetvis måste jag nämna att Arlanda och LFV fick det stora energipriset för att man drastiskt har minskat sin energiförbrukning. Och trots en del motgångar fortsätter både Sverige och EU att arbeta för att föra in flyget i handel med utsläppsrätter. Det händer således mycket inom flygsektorn och jag är den första att välkomna detta, och att vi i Sverige kan visa att miljöförbättringar åstadkoms genom utveckling, inte genom att motarbeta transporter.

Inom regeringskansliet arbetar vi nu för att modernisera luftfartslagen. Vi gör det möjligt att konkurrensutsätta flygledningen. Arbetet med att renodla och bolagisera delar av LFV fortsätter. Vi kommer också att få se fler statliga flygplatser överföras till lokala intressenter. Det är min övertygelse att kommuner och regioner tillsammans med det lokala näringslivet har betydligt större möjligheter att utveckla dessa regionala flygplatser än vad staten någonsin kommer att ha.

Avslutning

Kära deltagare,

Det tar tid att förändra system och infrastrukturplanering och investeringar tar fortfarande lång tid. Steg för steg har vi ändå förändrat och närmat oss ett system som bygger på
- att sätta medborgaren, resenärens och näringslivets behov i fokus
- att ha ett transportslagsövergripande perspektiv
- att effektivare använda tillgängliga resurser

Mycket återstår att göra, både kortsiktigt och långsiktigt, för att göra våra kommunikationer till de bästa möjliga. Detta är ett delat ansvar mellan bland annat staten, regioner, kommuner, näringsliv, kollektivtrafikaktörer med flera.

Jag tänker nu visa er en film. En film som visar framtidens transporter och som är ett exempel på hur vi kan använda ny teknologi för att få en enklare vardag för både människor och företag !

Det är bara vår egen fantasi, ingenting annat som sätter gränser för hur långt vi kan nå i framtiden !

Innan jag kör igång filmen vill jag först önska lycka till med alla intressanta seminarier och hoppas ni får ta del av många utvecklande debatter.

Här kommer nu
- Sarah Mitchells Always Running Traffic !

Tack !