Tal
Interbetdagarna 6 november 2007
Åsa Torstensson, Infrastrukturminister
Tal av Åsa Torstensson på Internetdagarna
Tack för att jag har fått möjlighet att komma hit till Internetdagarna och träffa er alla!
Internetdagarna är en betydelsefull träffpunkt för oss alla, vi som är engagerade i Internetfrågor, oavsett om vi är operatörer, leverantörer eller användare. Oavsett om vi är offentliga eller privata aktörer, nationella regionala eller lokala. Vi alla är på olika sätt både engagerade och påverkade av internetutvecklingen, och vi har alla olika roller för att bidra till en positiv utveckling!
IT och Internet har en allt större betydelse som drivkraft för utveckling och tillväxt. Internet är redan idag en bärare av många samhällsviktiga tjänster, offentliga likväl som privata. Det kan handla om IP-telefoni, tillgång till banktjänster, och liknande. Internet är ett fantastiskt verktyg, en kommunikationskanal för oss alla, medborgare, företag och offentlig sektor världen över. Internet är också möjlighet till innovation och tillväxt där bara tanken sätter gränser. Vi måste värna om denna öppenhet och tillgänglighet. Det kan vi alla bidra till. På olika sätt!
Det krävs stora insatser av många olika aktörer för att vi ska åstadkomma ett informationssamhälle där alla känner delaktighet, oavsett ålder, sociala och regionala faktorer. Användningen och tillgången till Internet och därigenom till den obegränsade mängd information och mångfald av tjänster är ett redskap för företagande, dels för befintliga verksamhet, men kanske framförallt för dem som vill utveckla sig och hitta nya områden att verka inom.
Vi måste arbeta aktivt för att få bort de digitala klyftorna. Data från Eurostat visar att inget annat land i EU har en så pass hög andel Internetanvändare i åldersgruppen 55-74 år. Samtidigt är dock bara 2 av 3 vuxna som räknar sig som vardagsanvändare av Internet. Vi har kommit en bra bit på vägen, men det är mycket som återstår.
Utvecklingen av IT-infrastrukturen är här en viktig pusselbit, och den måste vara öppen, tillgänglig och kunna försörja den ökade användningen av alltmer krävande och samhällsviktiga e-tjänster. Vi ser också ett ökat efterfrågan av mobilitet, det vill säga nåbarhet av e-tjänster oberoende av tid och plats, nät, operatör och utrustning. Detta är framförallt tydligt när man ser hur försäljningen av så kallade Turbo-3G-abonnemang växer kraftigt.
Sedan jag tillträdde som infrastrukturminister har jag framförallt betonat användarnyttan av IT, för såväl vanliga människor men även för företagare. Med Internet kan exempelvis vem som helst skapa sig en blogg och direkt få möjlighet att sprida sitt budskap som fram tills nyligen var få förunnat. Eller ta den patient som kan vårdas i hemmet och undersökas av en läkare på distans, med hjälp av medicinsk utrustning uppkopplad mot sjukhus.
Väl fungerande IT-infrastruktur ger nya möjligheter, och jag tror att vi bara har sett toppen av ett isberg än så länge. När allt mer av vår handel går över till elektronisk distribution blir kostnaderna lägre och vi kan även få mer miljösmarta lösningar och transporter vilket de flesta kommer att tjäna på. Företag kommer att utvecklas och nya jobb kommer att skapas, och geografisk placering kommer att få mindre betydelse. Exempelvis så läste jag en artikel för en tid sedan om en frilansande webbmaster som inte hade ett kontor, utan satt på vanliga caféer och skötte sitt jobb med en bärbar dator och Wlan-uppkoppling. Även om det idag inte är så många som tror på det så kommer det här arbetssättet att bli allt mer vanligt när mobilt bredband blir allt mer utbyggt.
I grund och botten är jag en varm anhängare av fria marknader och enskilda människors skaparglädje. Om konkurrensen fungerar och förutsättningarna är de rätta kommer mycket att hända och helst utan att politiker måste blanda sig i.
För exakt ett år sedan - jo jag kollade min kalender innan jag åkte hit- invigde jag ett bredbandsnät i lilla Valinge, som ligger i Varbergs kommun. Enligt Wikipedia har orten ungefär 700 invånare. En bygd med företagare och många unga med framtidstro; de såg på när andra orter fick bredband, men inte de själva så byalaget bestämde sig för att ta saken i egna händer. Ungefär 1 000 arbetsdagar lade de ner själva på att gräva ner fiber och tillsammans lyckades de koppla upp byn med mycket hög kapacitet.
Varför berättar jag då detta? Jo, det är väldigt lätt att kalla på Staten och kräva att den ska göra allting. För några dagar sen kunde vi i en IT-tidning läsa "Bredbandssocialism, javisst!" Jag tror inte på socialism i någon form, inte ens när det handlar om bredband. Jag vet att många här var pionjärer och arbetade hårt för att Sverige skulle hamna långt fram i den tekniska utvecklingen på den tiden det begav sig. Samtidigt fanns det politiker som hävdade att Internet bara var en övergående fluga. Hur tror ni det hade gått om politiker hade blandat sig i ifrån första början och velat reglera och styra den tekniska utvecklingen? Hade Internet då blivit den största demokrati-innovation som världen skådat sedan den allmänna rösträttens införande? Vi som sitter här, vi är alla en del av ett samhälle. Det är inte staten som är lösningen på alla problem. Om vi nu skulle gå fram för fullt med en stor statlig lösning på allt, ja då är risken uppenbar att vi effektivt dödar lokala initiativ som den i Valinge, men även stora delar av den privata marknaden. Med lokalt levande engagemang bygger vi bättre lösningar och vi får sundare prioriteringar. Jag är helt övertygad om att med en rätt mix av privat och offentlig samverkan kan vi nå så mycket längre.
Bredbandsutbyggnaden i Sverige har fått statligt stöd under perioden 2001-2007. 5,25 miljarder kronor har vi totalt avsatts för detta ändamål. Bredbandstillgången är hög vilket vi bland annat kan tacka det statliga stödet för, men det finns fortfarande stora områden som saknar uppkoppling.
Det har också förekommit kritik mot hur stödet har använts. Rätt eller fel, så har jag hört om pengar som har använts för slutna nät, i områden där det fanns underlag för privata investeringar, men där de statliga pengarna effektivt trängde undan dessa. Därför vill jag vara säker på att ett eventuellt nytt stöd inte ska minska den privata investeringsviljan. Snarare vill jag att den privata marknaden ska söka sig till nya kunder var helst de bor. Pengarna måste gå till rätt saker och dessutom ska det vara krav att pengarna ska gå till öppna nät.
Jag är fullt medveten om att det kan låta passivt och tråkigt att hänvisa till en utredning, men det är trots allt så som våra grundlagsfäder har bestämt att regeringens arbete ska gå till. Alla regeringsbeslut måste vara noggrant analyserade och beredda. Att försöka gena förbi den här processen är inget seriöst alternativ.
För att titta på hur ett eventuellt fortsatt statligt stöd ska kunna se ut har jag därför tillsatt en utredning; "Bredband 2013", som skall analysera och utvärdera hur det nuvarande stödet har fungerat och om det finns behov av ett fortsatt stöd.
Det har hänt mycket sedan den statliga satsningen startade. Användningen av Internet och e-tjänster ökar. Användningsmönstren förändras i takt med att marknaden förändras. I dagsläget är ADSL ett mycket vanligt sätt att koppla upp sig. I morgon kommer det troligtvis att se annorlunda ut. Det är därför viktigt att de fortsatta insatser som görs inte bara utgår ifrån hur situationen ser ut idag utan också vad vi tror om framtiden.
Alternativa accessmetoder utvecklas hela tiden för att medborgare och företag ska kunna koppla upp sig på olika sätt. Här krävs strategisk planering, effektiv spektrumpolitik, en fungerande konkurrens och satsningar på robust basinfrastruktur (dvs fiber), såväl av privat som offentlig sektor. Och det krävs att vi tar hänsyn till de olika roller vi har. Privata och offentliga aktörer likväl som nationella, regionala och lokala.
Spektrumpolitiken är ett område som kommer att få en allt större betydelse. För ungefär tre veckor sedan stängdes den sista analoga TV-sändaren, och som ett av de första länderna i Europa har nu Sverige helt övergått till digitala sändningar. Det frekvensutrymme som nu frigörs representerar ett mycket stort värde. Knäckfrågan som nu bereds inom regeringen är hur stor andel av det här utrymmet som ska gå till TV-sändningar, och hur mycket som kan användas för att skapa möjligheter för nya mobila tjänster, som exempelvis trådlöst bredband. Jag tror att vi har goda förutsättningar för att det digitala marknätet för TV kan fortsatt vara en attraktiv plattform, samtidigt som vi kan få mobilt bredband till låga kostnader i de delar av landet som fortfarande saknar dessa möjligheter. Oavsett vilket måste vi få användarna av spektrum att utnyttja sina frekvenser bättre. I det här sammanhanget kan jag också passa på att nämna den utredning som jag tillsatte i somras under ledning av Nils Gunnar Billinger som bland annat har att undersöka hur den offentliga användningen av radiospektrum kan göras mer effektiv.
Vad gäller samförläggning så finns det ingenting som hindrar elbolag eller andra som gräver att där de finner det ekonomiskt försvarbart samförlägga fiber eller åtminstone kanalisation när de ändå gräver ner elkabel. Denna typ av samordning är dock inte alltid enkel, då det är flera olika organisationer som är inblandade. Regeringen har föreslagit att 75 miljoner kronor ska avsättas för samförläggning av kanalisation och vi arbetar nu med formerna för hur detta ska ske. De här pengarna ska ses som en del av finansiering, där även andra medel, såväl privata som offentliga bidrar till att förbättra IT-infrastrukturen.
Jag vill dock understryka att ett eventuellt nytt stöd för bredband endast ska användas där det inte finns underlag för privata lösningar. Det är också detta som är huvudprincipen i EG:s regelverk för elektroniska kommunikationer. Detta är nu på gång att ses över. Jag hoppas att detta ska ytterligare bidra till att öka konkurrensen på både bredbandsmarknaden och övriga marknader för elektronisk kommunikation.
En annan viktig fråga är hur vi gör det enklare för kunder och medborgare att hitta rätt i den djungel av bredbandsuppkopplingar som finns. Här är det inte bara hastighet på anslutning till bredbandsleverantören som är viktig, utan snarare vad Internetaccessen är optimerad för. Andra viktiga egenskaper är huruvida jag når alla e-tjänster jag vill via min bredbandsanslutning. Finns det tekniska eller andra hinder som påverkar de tjänster jag vill använda? Jag träffade branschen den 10 september för att diskutera märkning av bredbandstjänster. Vid mötet var flertalet representanter för marknaden positiva till att hitta former för sådant samarbete, vilket jag är glad för och jag kommer fortsatt att följa frågan.
Men här har vi från den offentliga sektorn ytterligare en viktig roll, både som användare men inte minst kravställare och kunniga beställare!
I USA försöker presidentkandidaterna som bäst positionera sig inför primärvalen, och en av många valfrågor rör frågan om Net Neutrality, vilket jag finner intressant. Frågan borde vara lika högaktuell här i Sverige. Mycket kort handlar det om i vilken utsträckning som ISP:er ska ha möjlighet att prioritera och filtrera bland den trafik som skyfflas fram och tillbaka i näten. Det är inte länge sedan som en svensk ISP införde en blockering mot en webbsida i Ryssland som sålde billig musik över nätet. Rättsläget var oklart, men för mig är det inte uppenbart att det är en bra idé att svenska ISP:er på mer eller mindre godtyckliga grunder ska censurera innehållet åt sina kunder. Kan ni tänka er tanken att Posten självmant skulle avgöra vilka adresser som man vill och inte vill dela ut brev till.
Det finns dem som vill att svenska ISP:er ska blockera sidor med prostitution, men det är naturligtvis väldigt lätt att komma in på ett sluttande plan här. Vi har redan idag ett filter mot barnpornografi, och att det är så klart frestande för dem som vill verka handlingskraftiga att vilja föra in vissa sidor på den här spärrlistan. Det kan ju vara bombrecept, politisk extremism eller just prostitution som sagt. Vi kan inte ha en yttrandefrihet för bara dem med konventionella åsikter. Det är det som gör ett fritt och ett liberalt samhälle så pass starkt är att vi kan bemöta, ja till och med vidriga, åsikter med rationella och öppna argument.
Jag ser Internet i grunden som en ny arena för människor att mötas och jag är övertygad om att när information, åsikter och känslor får flöda fritt, ja då stärker vi vårt öppna samhälle. Jag har alltid varit en vän av en stark yttrandefrihet, och att Internet är en fenomenal arena för detta är inte något som jag har upptäckt sen jag blev minister.
Utan våra Internet-pionjärer hade Sverige varit ett betydligt fattigare land, och då menar jag inte främst ur ett ekonomiskt perspektiv, utan ett demokratiskt. Den fantastiska utveckling vi är uppe i, kommer kanske till och med överträffa Gutenbergs innovation i betydelse.
Evenemang som det här stärker vårt öppna samhälle och vår demokrati, och det är precis det som driver mig som politiker. Därför är jag tacksam för att jag fick komma hit idag, och jag ser framemot fler tillfällen att träffas!
