Tal
Centerpartiets kommundagar, Skövde 2 februari 2008
Åsa Torstensson, Infrastrukturminister

Delar av Åsa Torstenssons tal vid Centerpartiets kommundagar

Det talade ordet gäller!

Det senaste året har 164 000 kvinnor och män i era kommuner gått från arbetslöshet till arbete. Kommuninvånare som nu kan bestämma över sin egen plånbok och göra självständiga livsval. Hela 30 000 personer har också gjort valet att starta eget företag vilket gör att vi nu har närmare en miljon företag i Sverige.

Alliansregeringens politik gör skillnad. Det är så vi bygger Sverige. Det är så vi förändrar Sverige och skapar en stark ekonomi för att nu kunna genomföra angelägna reformer.

Vi träffades i somras och jag lovade då mer pengar till underhåll av vägar och järnvägar. Och i årets budget gör vi en av de större satsningarna på infrastruktur som gjorts i en ordinarie budget, någonsin. Vi tillför underhållresurser till den järnväg som socialdemokraterna prioriterat bort.

Resurser som ger Banverket möjlighet att öka tillgängligheten och säkerheten, för alla pendlare, kring våra storstäder och ger förutsättning för att godset ska komma fram i tid. En oerhört viktig satsning för att få människor att fortsatt vilja och våga välja järnvägen.

Det mest finmaskiga vägnätet vi har i Sverige är de 7500 mil enskilda vägar. Vägar som kommuninvånare och näringsliv dagligen är beroende av. Vi gör skillnad och med 130 miljoner kronor extra till enskilda vägar så ökar vi stödet med 18% och skapar därmed förutsättningar för landsbygden och för boende och verksamhet i hela landet.

Detta är ett första steg i reformeringen av vårt transportsystem. Nu går vi vidare med steg två.

Regeringen kommer i samband med höstens budget att återkomma med en rejäl närtidssatsning samt ökade ekonomiska ramar för perioden 2010-2015! Satsningar som kommer att göra det möjligt att rätta till några av de grövsta bristerna som den förra regeringen lämnade efter sig.

Det är dock en stor uppgift då det saknas 50-60 miljarder i banverkets planer och över 30 miljarder i vägverkets planer.

Fram till 2020 så kommer vi att genomföra satsningar som tar sig an såväl klimatutmaningarna, jobben som företagens och människornas behov av klimatsmarta resor och transporter.

Parallellt med förberedelserna av höstens proposition så har också ni regionalt fått i uppgift att göra en analys av era behov. Ett arbete där det är viktigt med en bred dialog där medborgarna och näringslivet är aktivt.

För en kort tid sedan samlades världens miljöministrar på Bali för att inleda förhandlingar för en ny klimatöverenskommelse 2009. En överenskommelse som sätter fokus på klimat och på hur fossila bränslen skall fasas ut och växthusgaserna minska. Stort ansvar ligger på den rika västvärlden och på transportsektorn.

Inom EU har vi satt upp tuffa mål när det gäller ökningen av förnybar energi till 2020. För vår del handlar det om 40 TWh:s ökning av förnybar energi. Merparten av det svenska målet måste nås inom inrikes transporter som idag har ca 100 TWh total energianvändning, det mesta fossila bränslen.

Här står nu hela transportsektorn med tidernas utmaning. Här finns möjligheter och här finns lösningar. Men det kräver ett aktivt arbete från oss, forskningen och näringslivet.

Fram till idag har vi framför allt sett de olika transportslagen var och en för sig. Men nu står vi i en brytningstid. Ska vi vara framgångsrika i våra klimatåtaganden och samtidigt fortsatt ha konkurrenskraftiga företag som kan skapa många jobb så måste de fyra transportslagen på ett helt annat sätt samverka och knytas samman i transportstråk och effektiva transportkedjor.

Jag vill här beskriva tio åtgärder som jag nu arbetar med för att skapa ett klimatsmart och konkurrenskraftigt trafiksystem.

Punkt 1. Bredare finansiering

För många kommuner och regioner är det angeläget att få prioriterade projekt på plats. Och av redovisat underlag från regionerna framgår ett tydligt intresse av att vara med och finansiera projekt, inte bara som idag förskottera.

Vi behöver därför se över lagstiftningen vad gäller kommunernas kompetens på detta område, dvs. man ska kunna investera i projekt även utanför sin kommun. Medfinansieringen av Citybanan i Stockholm, är ett exempel på detta.

Det är också viktigt att säga att de affärsmöjligheter, till exempel i form av bostads- och affärsexploatering som en utbyggd infrastruktur ger upphov till är en annan viktig finansieringskälla. Liksom en utveckling av den samfinansiering regionalt/lokalt som redan under många år tillämpats i framför allt Stockholm.

Men vi behöver också underlätta och skapa fungerande spelregler för de företag som vill investera i angelägna infrastrukturprojekt, även om de inte ligger i direkt anslutning till det egna industriområdet.

Regeringen ser också över möjligheterna att tillåta uttag av regionalt eller kommunalt beslutade vägavgifter i syfte att finansiera infrastruktur. Med sådana väg­avgifter blir också användandet av intäkterna en fråga för den lokala eller regionala nivån att besluta om. I väntan på en sådan lagändring i grundlagen är vi beredda att ge samma möjlighet till vägavgift som för närvarande trängselskatten i Stockholm.

Punkt 2. Upphandling

Regeringen har infört en miljöbilspremie som har bidragit till att Sverige idag har en mycket positiv och för världen ganska unik utveckling av miljöbilsförsäljningen. December 2006 stod miljöbilarna för 13,5% av all nybilsförsäljning. I december 2007 var den 22,5%.

Som första land i världen kräver vi också hållbarhetsredovisningar av våra statliga företag. Vi finansierar forskningsprogram för förnybar energi, förnybara bränslen och energieffektivisering. Nu överväger vi att ta ytterligare steg genom att införa en vägledning för näringsliv och allmänhet som vill klimatanpassa sina resor.

För att vi tillsammans ska klara klimatutmaningen krävs det att hela det offentliga Sverige parkerar de fossila fordonen för gott. Och här är den offentliga upphandlingen ett verktyg som måste nyttjas!

Punkt 3. Internationell samverkan

Effektiva transporter kräver gränsöverskridande infrastruktur - även över landsgränserna. Våra nationella stråk har sin förlängning i våra grannländer. Jag tog i somras initiativ till ett intensifierat samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna för att öka förutsättningarna för en samverkande infrastruktur över gränserna.

Regeringen arbetar också för att EU ska prioritera arbetet med att införa åtgärder som möjliggör ökad konkurrens på järnväg. När våra tåg snabbt och effektivt kan röra sig mellan våra länder kommer mer gods och persontransporter att kunna fraktas med tåg.

Möjligheten till så kallat vägcabotage i Sverige gör att utländska lastbilar nu har förutsättning att gå fullastade större del av sin körsträcka. Samma gäller för de svenska lastbilarna som kör till andra EU-länder.

Punkt 4. Resenären i fokus

Vi behöver en ändrad ansvarsfördelning och öppnare marknad inom persontransporttrafiken för att människor ska vilja och kunna åka kollektivt. Det arbete som Mälardalen, Sydsverige och Norrlandslänen inlett är därför mycket angeläget med tågresenärerna i fokus.

I Mälardalen har SJ och de olika trafikhuvudmännen ingått samarbete för att samordna trafiken. I Sydsverige prioriteras länsgränsöverskridande pendlingsresor och i de norra länen förbereder man sig för de möjligheter till reseutveckling som Botniabanan kommer att ge. Allt i syfte att ha pendlaren och resenären i fokus. Tidtabeller, biljettsystem, maskinparker och kringservice måste utgå från dagens rörelsemönster och inte en föråldrad länsgräns.
Därför har vi nu en utredning som har till syfte att skapa förutsättningar för ökad konkurrens på marknaden för persontransporter på järnväg. Vi kommer också att göra en översyn av lagstiftningen på kollektivtrafikområdet.
För båda dessa utredningar finns två nyckelord: Dynamik och Samordning.

För samtidigt som Järnvägsutredningen ser över hur man får en ordning utan monopol så är det avgörande att finna en samordning mellan aktörerna på en omreglerad och öppnare marknad, utan revir och stuprör.

Mycket har också hänt sedan den så kallade trafikhuvudmannareformen för 30 år sedan. Resenärerna väljer nu att resa allt längre och resorna går allt oftare över länsgränser utan att det är något som varje resenär ska behöva fundera över.

Så nu är det dags att ser över möjligheten att öka dynamiken inom kollektivtrafikmarknaden så att dagens resenärers behov sätts mer i fokus. Svensk kollektivtrafik ska fungera lika bra för kvinnor som för män. Svensk kollektivtrafik ska vara så bra så att även den mest bilbortskämda mannen ska ha svårt att välja bort bussen eller tåget.

Punkt 5. Förändrat flyg

Flygets utveckling och roll i den internationella gods- och persontrafiken förändras framför allt nu i en tid då människors välstånd stärks runt om i världen och nyfikenheten på Sverige ökar med fler turister, medan inrikes flyget kommer att få stå tillbaka för en snabbare och miljövänligare tågtrafik.

Statens ekonomiska åtaganden vad gäller de nationella flygplatserna, bland annat till följd av mer effektiva och snabba järnvägsförbindelser, kommer därför ändras. Men vi ser också att en snabb utveckling sker nu inom flyget där t ex KTH i Stockholm aviserat att det om några år kommer att kunna lansera ett grönt flygbränsle. Och på Arlanda driver man projektet gröna inflygningar som leder till minskade utsläpp.

Punkt 6. Höghastighetståg

Järnväg är ett gammalt sätt att transportera sig på. Trots sin höga ålder är kanske spårbundna transporter det mest spännande just nu. Vi kan följa utveckling om järnväg som går tack vare magnetism, om spårbilar och om förarlösa tåg som snabbt och säkert transporterar människor. I USA går en oerhört stor del av godstransporterna på tåg på helt egen infrastruktur. I Europa byggs huvudstäderna samman med höghastighetståg.

Diskussionen om höghastighetståg i Sverige är inte ny. Redan i början av 80-talet så började den centerpartistiske kommunikationsministern Claes Elmstedt arbetet med att snabba på tågens hastighet. Anledningen var att man såg snabba tåg som ett sätt att minska det miljöfarliga flygandet. Resultatet av dessa diskussioner kom 1990 då X2000 introducerades i Sverige. Äntligen fick vi snabba, bekväma tåg och konkurrensen med flyget började.
Nu går vi vidare för ett klimatsmart transportsystem där tåget har en viktig roll. Där ser jag höghastighetståg som en naturlig del för persontrafiken.

Det är viktigt att fundera över hur höghastighetståg kan knyta ihop Sverige - västkust med östkust- söder med norr. Men vi kan redan nu också ana nya resemönster som Fehrmarn-beltbron mellan Tyskland och Danmark kommer att skapa. Nya resemönster som skapar nya tillväxtområden på ett oerhört spännande sätt.

Punkt 7. Fossilfri fordonspark

Vi står inför en stor spännande utmaning; hur går vi mot ett transportsystem som inte innehåller fossildrivna fordon? Centerpartiet slog på förra årets stämma fast att 2015 slutar vi sälja fossildrivna bilar i Sverige.

Och i ett perspektiv att vi 2020 ska leverera vår andel av EUs bördefördelning vad gäller utsläpp och förnybara drivmedel så är det oerhört viktigt att vi redan nu tar den frågan på största allvar och också vågar blicka fram mot en framtida, helt fossilfri, fordonspark.

Vi kan se hur en lyhörd fordonsindustri tar sig an klimatutmaningen. Långt fram i utvecklingen kan vi se både Scania och Volvo lastvagnar.

Punkt 8. Modern informationsteknologi

Den bästa transporten är naturligtvis den som inte visar sig behövas. Det kan innebära som alternativ en distansarbetare som kopplar upp sig hemifrån eller en lastbilsflotta som används så effektivt att tomma körningar inte behöver äga rum.

Med användning av modern informationsteknologi och utveckling av intelligenta transportsystem så kommer trafiksäkerheten att öka, smidigare och effektivare trafikmiljö att skapas och miljöbelastningen genom smartare logistik kommer att minska. Den moderna informationsteknologin är en förutsättning för att vi alla, människor och företagare, ska få en enklare vardag. Men då behövs ett utbyggt bredband.Därför ser vi fram emot vad Åke Hedéns utredning Bredband 2013 kommer att föreslå.

Punkt 9. Ett trafiksystem

Regeringen har påbörjat en omstrukturering av myndigheterna på transportområdet för att möta behovet av en transportslagsövergripande synsätt utan stuprör. En gemensam trafikinspektion som omfattar samtliga fyra transportslag kommer att inrättas.

Nästa steg blir att gå vidare med hur de kvarvarande verksamheterna inom transportsektorn bäst organiseras.

Strukturen ska underlätta samverkan mellan statliga myndigheter och mellan stat och kommuner, samt öka myndigheternas förmåga att bidra till effektiviseringar och att fullgöra sina uppdrag i ljuset av de krav som EU-medlemskapet ställer.

Punkt 10. Samverkan med näringsliv och forskningen

Min utgångspunkt är att utvecklingen av effektiva och miljövänliga transportlösningar och logistiksystem är en viktig uppgift för branschen. Men avgörande för att denna utveckling ska bli verklighet är samverkan med forskningen. Från politiskt håll är det viktigt att ge såväl bransch som sektor så bra förutsättningar som möjligt för att lyckas med uppgiften.

I förra veckan fick jag också verkligen bevis på branschens engagemang och vilja att göra skillnad när det gäller klimatfrågan.

I en fullsatt biosalong i Göteborg mötte jag aktörer som Schenker, Volvo och Preem som tillsammans med Vägverket och Chalmers startat projektet "Klimatneutrala godstransporter på väg". De har som målsättning att halvera klimatpåverkan från godstransporter till 2020 - de uppmanar alla intresserade företag och organisationer att komma med i projektet. Alla som ansluter sig ska redovisa egna åtaganden kring vad de vill genomföra under de närmaste tre åren för att bryta utsläppstrenden.

I regeringen förbereder vi nu krav på att den statliga upphandlingen av miljöfordon ska öka på bekostnad av de fossilt drivna. På detta områden måste också ni vara drivande när ni köper in eller leasar era fordon.

I regeringen driver vi hårt kraven på en tillgänglig kollektivtrafik för alla. Ett arbete som kräver ert engagemang, kunskap och inflytande.

Vid all upphandling av kollektivtrafik ska hårda miljökrav ställas. I vårt land ska också de som kräver extra stöd kunna åka med. Vår kollektivtrafik ska vara föregångare när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade.

I regeringen har vi en tät kontakt med näringslivet och ideella organisationer. Ett arbete där ni lokalt har ett fantastiskt kontaktnät och möjligheter.

Tack!