Debattartikel
Göteborgs-Posten 5 maj 2009
Göran Hägglund, Socialminister

Säkerheten i vården kan och måste bli bättre

Rena händer i vården kan vara skillnaden mellan liv och död. I dag har var tionde patient som är inlagd på svenska sjukhus en vårdrelaterad infektion. Av alla allvarliga vårdskador som inträffar dör 3 000 patienter årligen och vårdrelaterade infektioner orsakar en del av dessa.

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt hot mot patienternas säkerhet och det är inte enbart i länder med en dåligt utvecklad sjukvård som problemen är stora. Inom EU beräknas att 4,1 miljoner patienter varje år drabbas av en vårdrelaterad infektion och 37 000 dör av infektionen.

Detta är oacceptabelt. Vården måste bli säkrare. Om vi kan minimera riskerna, slipper patienterna ett onödigt lidande. Vården använder stora resurser och många vårdplatser till dem som skadats. Om vårdskadorna minskar ökar både resurser och vårdplatser för andra patienter.

Bortsett från det stora lidande som vårdskador orsakar, är arbetet med en ökad patientsäkerhet mycket lönsamt.

Socialstyrelsen beräknar att vårdskadorna bara i Sverige orsakar mer än 600 000 extra vårddygn varje år. Utöver det betalade Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) förra året ut 435 miljoner kronor till patienter som drabbats av en skada som hade kunnat undvikas.

Det ska vara lätt att göra rätt

Kunskapen om hur vi kan minska vårdskadorna finns och utvecklas ständigt. Vården har tydliga instruktioner för att förebygga infektioner. Problemet är att föreskrifterna inte alltid efterlevs. Här har vårdgivaren ett stort ansvar, det ska vara lätt att göra rätt. Vården behöver också hjälp av patienterna. Genom att efterfråga säker vård kan patienterna bidra till att vården blir säkrare.
Sverige har i dag bland de allra bästa medicinska resultaten i världen. Det är dags att sätta minst lika höga mål för alla områden inom patientsäkerhet. Vår vision är att skapa den säkraste vården i världen.

Sverige tar nu ytterligare ett steg för att bekämpa vårdrelaterade infektioner genom att ansluta sig till världshälsoorganisationen WHO:s stora satsning på vårdhygien: Clean Care is Safer Care. Det är den första globala satsningen på patientsäkerhet. När socialminister Göran Hägglund nu skriver under för Sverige betyder det att vi blir en del av en kampanj som lyfter frågan om patientsäkerhet över hela världen.

Alla måste vi nu tänka i nya banor och prioritera arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Antibiotika räddar många liv varje dag, men det finns en stor risk att infektionerna i vården blir allvarligare i framtiden på grund av att antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem.

Om de resistenta bakteriestammarna blir fler riskerar vi att vanliga infektioner i många fall blir dödliga. I flera europeiska länder har de resistenta bakterierna fått fäste i sjukhusmiljön. Lyckligtvis har Sverige inte den omfattningen av problemen, men antalet utbrott av multiresistenta bakterier ökar även här.

Förebyggande arbete

Det finns väl underbyggd kunskap om hur vi kan förebygga infektioner i vården och alla som undertecknat artikeln arbetar för en säkrare vård.

Här är några exempel:
* Regeringens utredare lade nyligen fram patientsäkerhetsutredningen som vill ge ökade rättigheter för patienterna och göra dem mer delaktiga i vården. Orsakerna till vårdskadorna måste analyseras på ett bättre sätt, inte bara fokusera på den enskilde yrkesutövaren utan mer på systemfel eller organisation så att inte samma misstag återupprepas.

* Socialstyrelsen presenterade 2007 sina föreskrifter om basal hygien som ska följas av all vårdpersonal. Främst handlar det om enkla metoder som att vårdpersonal alltid ska desinfektera händerna med handsprit innan de kommer i kontakt med en patient. Vårdpersonalen ska inte använda klockor eller ringar. Det finns klädregler som alltid ska följas: kortärmade skjortor i kontakt med patienter och rena kläder varje dag. Vårdgivaren har ansvar för att föreskrifterna efterlevs.

* Både Läkarförbundet och Vårdförbundet har egna nationella satsningar på patientsäkerhet. LÖF driver ett projekt för att minska infektioner vid höft- och knäoperationer med 50 procent.

* Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver sedan ett år tillbaka Nationell satsning för ökad patientsäkerhet tillsammans med alla landsting och regioner. Målet är att halvera de vårdrelaterade infektionerna. I juni redovisar SKL en ny mätning av de vårdrelaterade infektionerna och landets sjukhus får då ett bättre underlag att mäta sina ansträngningar mot.

* Åtgärdspaket har tagits fram av ledande infektionsexperter för att förebygga vanliga infektioner inom vården. Det handlar till exempel om hur urinvägsinfektioner och sårinfektioner efter operation kan undvikas.

Alla måste ta ansvar

Men emellanåt är det inte så enkelt, utan det krävs stora ansträngningar på många olika nivåer samtidigt, för att uppnå en patientsäker vård. Redan i utbildningen måste kunskapen byggas in. Vårdgivaren har ansvar för att alla som arbetar i vården har och får kunskap om hur vårdrelaterade infektioner kan förebyggas. Alla som arbetar inom vården har sedan ett eget professionellt ansvar att efterleva denna evidensbaserade kunskap.

Patienter och anhöriga spelar också en viktig roll. Genom delaktighet och förberedelser inför och efter en behandling, så ökar chanserna till en säker vård. Går det att lita på svensk hälso- och sjukvård? Svaret är ja. Sverige har bland de bästa medicinska resultaten i världen och landets vårdgivare levererar en vård som många länder avundas oss. Men patientsäkerheten måste prioriteras ännu högre om vi ska närma oss visionen om den säkraste vården i världen.

Det främsta kravet på ett sjukhus är att det inte ska åstadkomma de sjuka någon skada, skrev sjuksköterskan Florence Nightingale redan 1863. Hennes ord är lika giltiga i dag för all vård och omsorg oavsett var den bedrivs.

Göran Hägglund, socialminister (KD)
Peter Aspelin, ordf Svenska läkaresällskapet
Otto Cars, ordf Strama(Samverkan mot antibiotikaresistens
Lena Ekelius, ordf Sveriges yngre läkares förening
Anna-Karin Eklund, ordf Vårdförbundet
Kaj Essinger, vd Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag
Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen
Anders Knape, ordf (M) Sveriges kommuner och landsting
Eva Nilsson Bågenholm, ordf Sveriges läkarförbund
Ragnar Norrby, generaldirektör, Smittskyddsinstitutet
Ann Tammelin, ordf Svensk förening för vårdhygien
Ania Willman, ordf Svensk sjuksköterskeförening