Debattartikel
Göteborgsposten 3 juli 2008
Sven Otto Littorin, Arbetsmarknadsminister

Åtgärdspaket från staten ingen lösning

I onsdags, den 25 juni, varslade Volvo PV om uppsägning av 2 000 medarbetare, varav 1 200 uppsägningar direkt berör personal i Sverige. För de allra flesta kommer varslet naturligtvis som en chock inför den stundande sommarsemestern och från olika håll har jag fått frågor om Volvos uppsägningar kommer att leda till något särskilt statligt åtgärdspaket.

Det enklaste vore antagligen att reflexmässigt peka på de företag som väljer att lägga sin verksamhet utanför landet gränser och kalla dem för svikare, men i en globaliserad värld med framgångsrika företag som agerar på en internationell arena är inte det lösningen. Vi måste alla förhålla oss till de effekter som globaliseringen för med sig, för oavsett vad högljudda vänsterdebattörer säger har det hittills enbart lett till långsiktig tillväxt och ökad levnadsstandard.

Globalisering och snabb utveckling gör också att vi måste vara förberedda på de förändringar som sker genom att dels skapa möjlighet till flexibilitet och dels skapa trygghet på arbetsmarknaden.

I vissa länder, såsom Danmark, Österrike och Nederländerna, har man valt att kalla detta för Flexicurity. Som jag ser det är detta inte en färdig modell, utan snarare ett förhållningssätt till globaliseringen som i grund och botten handlar om att möjliggöra rörlighet på arbetsmarknaden.

I Sverige har vi goda historiska exempel på att omställning generellt sätt fungerat bra, ett exempel är när Ericsson lade ner stor del av sin verksamhet i Norrköping och Linköping i slutet av 1990-talet. Det flesta hittade jobb inom rimlig tid och inte en enda arbetsdag förlorades i strejk.

En av anledningarna till att omställningen fungerar väl är att parterna tar stort ansvar, exempelvis genom de så kallade omställningsavtalen som började växa fram redan på 70-talet.

Omställningsavtalen omfattar ungefär 2 miljoner arbetstagare och har som syfte att ge arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, nya jobb genom omställningsåtgärder och ekonomiska stöd. Närmare 85 procent av de som använder sig av omställningsavtalen får nytt jobb eller kommer i en tillfredsställande åtgärd och behöver alltså inte gå till den statliga arbetsförmedlingen. Avtalet är ett utmärkt exempel som visar att flexibilitet och säkerhet för arbetstagaren kan gå hand i hand.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att omställning inte bara handlar om att underlätta övergångar för de som redan har ett arbete och ska gå vidare till ett nytt. Det handlar i lika hög grad om att de som står utanför arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukdom eller andra orsaker ska komma i arbete.

Sverige har tidigare haft en situation där det, på grund av höga ersättningsnivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen i kombination med höga inkomstskatter, inte lönade sig att arbeta. När den borgerliga alliansregeringen tillträdde 2006 ändrade vi detta. Den nya politiken har visat sig vara en mer långsiktig lösning mot arbetslöshet och utanförskap än kortsiktiga statliga åtgärdspaket. Effekterna av vår arbetsmarknadspolitik har bland annat resulterat i att Sverige i dag har en av de starkaste arbetsmarknaderna i Europa och den snabbaste minskningen av antalet arbetslösa i hela OECD.

Jag utgår från att Volvo, dess ledning och ägare nu tillsammans med berörda aktörer: arbetsförmedlingen, kommunerna, andra statliga, regionala och lokala myndigheter gör vad man kan för att snabbt lösa situationen för de enskilda som nu fått besked om varsel. Lösningen heter inte protektionism utan förbättrad rörlighet, samarbete och ansvar.

Sven Otto Littorin
Arbetsmarknadsminister