Tal
Riksdagen 11 december 2008
Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister

Nyamko Sabunis tal i riksdagen om budgetpropositionens utgiftsområde 13, integration och jämställdhet

Herr talman! Vi befinner oss i inledningen av en lågkonjunktur. Många människor riskerar att bli, eller blir, av med sina jobb och många känner sig otrygga. Det är mot den bakgrunden vi debatterar den svenska statsbudgeten i dag.

När man går in i en kris är det viktigt att fråga sig vad som är viktigast. Vad behöver prioriteras? Vad staten väljer att göra är av större betydelse i detta läge än annars. Många är beroende av att vi fattar rätt beslut.

Många är de opinionsbildare som har lösningar på den kris vi befinner oss i. Ibland kan man få intrycket att staten har en bottenlös kassakista. Som ansvariga för medborgarnas pengar får vi dock inte tappa huvudet. Samtidigt som regeringen möter de akuta behoven måste vi minnas att det finns en vardag också efter krisen. De långsiktiga satsningarna för ett bättre samhälle med individer som har mod att drömma och möjligheter att förverkliga sina drömmar måste fortsatt vara i fokus.

Den fråga vi har att behandla, integration och jämställdhet, är viktigare nu än någonsin. Möjligheten för alla att delta i samhällslivet, inte minst arbetslivet, är avgörande för ett samhälle som eftersträvar jämställdhet och integration. Ekonomisk självständighet är grundbulten i såväl jämställdhets- som integrationsfrågor. Möjlighet och tillgång till arbete för alla som kan och vill arbeta är därför en prioriterad fråga på kort och lång sikt.

Regeringens insatser för att öka efterfrågan på och utbud av arbetskraft har haft god effekt. Aldrig förr har så många varit i sysselsättning som de senaste åren. Deltidsarbetslösheten har sjunkit. Reformer för att hjälpa de sjukskrivna tillbaka genomförs. Förtidspensionärer ges en chans att komma tillbaka i den takt de önskar och orkar. Allt detta har utgångspunkten att det främst är kvinnor som i många år har drabbats och som nu ges nya möjligheter.

Jobbskatteavdraget, jobb- och utvecklingsgarantin, sänkta arbetsgivaravgifter, nystarts- och instegsjobb är andra av regeringens insatser som gett god effekt och framför allt på integrationsområdet. Utrikes födda stod för nästan hälften av den ökade sysselsättningen från halvårsskiftet 2007 till halvårsskiftet 2008. Det innebär ungefär 45 procent av 145 000 jobb som skapades. Det är inte illa.

Herr talman! Det är på sin plats att säga: Jag är stolt men inte nöjd. Den kraftfulla resursförstärkning till särskilda jämställdhetsåtgärder som regeringen inledde 2007 fortsätter. Vårt mål är att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen. Vår övertygelse är att vi får ett bättre samhälle när män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet. Tidigare talare har räknat upp ett antal åtgärder som gjorts på jämställdhetsområdet. Jag tänkte passa på att upprepa dem.

För drygt ett år sedan antog den svenska regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 56 konkreta åtgärder som beräknas kosta 800 miljoner de kommande två åren är nu genomförda.

Åtgärderna syftar framför allt till att förbättra samarbetet mellan berörda aktörer, höja kunskapen genom utbildning och forskning, garantera stöd och skydd för offret och erbjuda programverksamhet för förövaren, både inom kriminalvården och genom socialtjänstens försorg. Anslaget till kvinnojourer tillförs ytterligare 10 miljoner kronor från 2009. En handlingsplan för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål håller på att genomföras. Den svenska sexköpslagen utvärderas i syfte att förbättra den och sprida våra erfarenheter internationellt.

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att båda dessa handlingsplaner tillsammans innehåller 92 konkreta åtgärder. När vi talar om två handlingsplaner talar vi om 92 konkreta satsningar för att kvinnor ska kunna känna sig trygga i vårt samhälle. Det är inte illa. Ett program för hållbar jämställdhet på alla nivåer i verksamheter i kommuner och landsting genomförs. Medborgarna måste kunna lita på att den service som samhället tillhandahåller för våra skattepengar inte bara är av hög kvalitet utan också faller lika ut för kvinnor som för män.

Ett åtgärdspaket för en jämställd skola ska sjösättas. Det handlar om fortbildning för olika centrala personalgrupper som kan hjälpa eleverna att göra sig fria från stereotypa könsroller. Yrkesvägledarna är en sådan grupp. En delegation för jämställd skola är tillsatt. Dess uppgift är att samla kunskap, sprida den och föreslå åtgärder för att bekämpa stereotyper och könsroller. Ett forskningsprogram för kvinnors hälsa är upprättat. Resurser har avsatts för jämställd kultur. Inte minst har regeringen gjort satsningar för att stärka kvinnors ställning inom minoritetsgrupperna.

I budgeten aviserar regeringen en handlingsplan för jämställd arbetsmarknad och jämställt näringsliv. Målet är att få till stånd en samordnad politik som ökar möjligheterna till likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män i arbetslivet och näringslivet.

Herr talman! När varje insats har utformats har vi haft ett bakomliggande syfte. Vi vill stärka individer så att de kan fatta sina egna beslut. De ska vara fria från våld och förtryck, våga bryta mot traditioner och förväntningar, hitta sin egen väg och följa den.

Herr talman! Jag förstår mycket väl hur det känns när den nyanlända till vårt land försöker finna vägar till gemenskap och sammanhang. Jag var tolv år gammal då jag kom till Sverige. Jag har själv gjort den resan.

Det är nödvändigt att förstå hur viktigt det är att lära sig det nya landets språk för att kunna förstå och göra sig förstådd, att skapa sig ett hem med goda grannar och en trygg omgivning och att finna ett jobb som ger försörjning, kamrater och nya vänner. Det handlar om att skapa sig en vardag helt enkelt och känna sig behövd och delaktig. För mig är denna insikt en drivkraft i mitt politiska engagemang och arbete.

Jag skulle vilja sammanfatta utmaningen i mitt arbete som integrationsminister med följande siffra - jag tror at Elisabeth Svantesson nämnde den: Sju år. Sju år är mediantiden från folkbokföring till sysselsättning för flyktingar och deras anhöriga. Det är oacceptabelt.

Luciano Astudillo har tagit på sig ansvaret för en misslyckad integrationspolitik under Socialdemokraternas tid i regeringen. Vi gör vad vi kan för att förbättra siffran. På område efter område arbetar regeringen för att ge människor redskap att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Vi hävdar envist arbetslinjen som ett viktigt sätt att bryta utanförskapet. Alla vet att med arbete följer gemenskap i stället för utanförskap, oberoende i stället för bidragsberoende och självtillit i stället för självanklagelser.

Människor kan inte uppskatta ett land som med hjälp av bidrag håller dem utanför det aktiva livets arenor. Människor kan bara uppskatta och respektera det land som uppmuntrar dem att själva ta itu med sina liv och stöder dem i ansträngningen att lyckas. Därför är jag stolt över att regeringen har presenterat en samlad strategi för integrationspolitiken. Det är en strategi som grundas på gedigen forskning om vad som orsakar problemen och utvärderingar av vad som fungerar för att komma till rätta med dem. Regeringens integrationsstrategi anger tydliga prioriteringar, inriktningar och insatser. Fokus ligger på arbete och språk.

Vi konstaterar att introduktionen av nyanlända har havererat. Därför aviseras en reformering av mottagandet av nyanlända.

I vår presenterar vi en proposition med förslag om att reformera styrning, ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagandet. Vi vill ge individen ett utökat ansvar som stärker incitamenten för en snabb arbetsmarknadsetablering, både för individen själv och för dem som anordnar introduktionerna. Regeringen har redan avsatt 920 miljoner kronor för reformen från 2010.

Kunskap är en annan viktig väg till ökade möjligheter för individen. De som kommer till vårt land har alla unika kunskaper och erfarenheter med sig. Många har en gedigen utbildning i bagaget som de sedan har svårt att dra nytta av. Inom utbildningsområdet fördubblar vi därför anslaget för att komplettera utländska akademikers högskoleutbildningar. Att så snabbt som möjligt få sin utländska yrkeskompetens validerad gör det lättare för den nyanlända att söka jobb som motsvarar utbildning eller yrkeserfarenhet. Vi avsätter 15 miljoner kronor för validering.

För att snabbt kartlägga den nyanländas kompetens och erfarenheter har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att hålla etableringssamtal. Med hjälp av dessa samtal ska vi bli bättre på att ge stöd och information om var i landet individens kompetens är efterfrågad. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att organisera vidareflytt för de personer som vill lämna kommuner som präglas av trångboddhet till kommuner med gott arbetsmarknadsläge. Det finns i dag inget alliansparti vad jag vet som är emot EBO-systemet. Men vi är många som inser att det är stora problem efter att man har fått uppehållstillstånd att fastna i den trångboddhet som vi kan se i vissa förorter i Göteborg och i Stockholm, för att inte nämna Södertälje.

Vänsterpartiets företrädare Kalle Larsson går med stor iver mot Moderaterna och vill få Svantesson att berätta vad hon tycker om EBO-systemet. Vi känner till taktiken när det gäller Moderaterna. Kalle Larsson kommer nu och två år framåt att arbeta för att det ska bli regeringsskifte. Det är en lösning. Frågan är vad Kalle Larsson har för taktik när det gäller Socialdemokraterna som uttryckligen är emot EBO. Kalle är för.

Herr talman! Att behärska språket är avgörande för att man ska kunna agera självständigt i ett samhälle. Sfi-undervisningen har varit eftersatt under många år. Därför presenterade regeringen ett antal satsningar i det så kallade Sfi-lyftet för att stärka undervisningen. Det innebär i korthet att det övergripande målet för sfi samt målen för kurserna A till D konkretiseras.

Nationella slutprov införs. 61 miljoner kronor har avsatts för att kompetensutveckla sfi-lärare. Endast en sfi-lärare av tio är utbildad för sin uppgift. En utredning om tidsbegränsning övervägs. Inspektionen av sfi förstärks, och en prestationsbaserad bonus till deltagare som uppnår målen i tid bereds.

Utöver de generellt kvalitetshöjande insatserna på skolområdet finns behov av vissa riktade satsningar för nyanlända elever. Skolverket har fått i uppdrag att presentera förslag till åtgärder för att stödja nyanlända elevers utbildning.

Jag kan konstatera att Luciano Astudillo i sitt anförande vid fem olika tillfällen välkomnar regeringens politik när det gäller integrationen. Det är då konstigt att samtidigt höra att regeringen inte gör något, att regeringen är passiv eller att regeringen gör fel. Det tar faktiskt ganska mycket utrymme i ett anförande att beskriva fem konkreta åtgärder som man välkomnar med regeringens politik. Det tackar vi för.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 presenterat en politik för förbättrad integration, stärkt jämställdhet och för att förebygga diskriminering. Nästa år får vi en ny diskrimineringslag och en diskrimineringsombudsman. En diskrimineringsersättning införs, för det ska kosta att diskriminera. I propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering aviserar regeringen ett antal åtgärder som vi anser vara viktiga att titta vidare på.

En av de mest brådskande frågorna är om bristen på tillgänglighet ska vara en grund för diskriminering. En utredning med uppdrag att lägga fram ett konkret lagförslag är nu tillsatt. En annan viktig fråga är utvärderingen av de aktiva åtgärderna. Också den utvärderingen är igångsatt.

Regeringen har valt att kalla vår integrationsstrategi för Egenmakt mot utanförskap. Rubriken talar för sig själv. Målet med regeringens integrationspolitik är att var och en ska kunna ta makten över sitt liv och själv kunna forma sin framtid i fri samverkan med andra människor. Detta bör också vara målet för all den politik vi debatterar i dag.
I en debatt ska man komma ihåg att inte bara tala utan också lyssna. Jag ska gärna ta till mig det oppositionen har att erbjuda i form av konstruktiv kritik.