Debattartikel
Svenska Dagbladet, Brännpunkt 26 oktober 2009
Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister
Anders Borg, Finansminister
Cecilia Malmström, EU-minister

Jämställdhet central för EU:s tillväxt

KVINNORS INKOMSTER. Finanskrisen gör att EU:s jämställdhetsarbete riskerar att hamna i skymundan. Men i länder där kvinnors sysselsättningsgrad ökar stiger också BNP. Som ordförandeland vill vi därför uppmana alla EU-länder att ge kvinnor förutsättningar att bli ekonomiskt självständiga, skriver Nyamko Sabuni, Anders Borg och Cecilia Malmström.

Ett jämställt samhälle är ett samhälle där alla ges lik- artade förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Sverige är ett av EU:s mest jämställda länder. Pådrivande krafter i samhället har gradvis lyckats förändra attityder och skapat bättre förutsättningar för kvinnor att delta i arbetslivet, få en egen försörjning och därmed större makt över sitt liv.

Arbetet med att förändra såväl förut- sättningar som attityder och normer som tillsammans befäster ojämställdheten i samhället är en lång och mödosam process.

I Sverige har vi passerat några viktiga milstolpar. Vi har byggt ut en väl fungerande barnomsorg som möjliggör för både kvinnor och män att arbeta.

Borttagandet av sambeskattningen mellan gifta par var också viktig då den gjorde det olönsamt för kvinnor att arbeta. Sverige har kommit långt, men fortfarande finns brister i jämställdheten som vi har att komma till rätta med.

Arbetet för ett mer jämställt samhälle sträcker sig också bortom nationsgränserna. Ett mer jämställt Europa är en prioriterad fråga för Sverige som EU:s ordförandeland. I genomsnitt förvärvsarbetar endast 6 av 10 kvinnor i EU, och i vissa medlemsstater är det bara drygt 4 av 10. Män tjänar nästan 20 procent mer.

Kvinnor har ofta arbeten som har lägre status och där det finns få möjligheter att bli befordrad. Fyra gånger så många kvinnor som män jobbar deltid.

Finanskrisen gör att jämställdhetsarbetet riskerar att hamna i skymundan. För att få upp frågan tydligare på den politiska dagordningen har, på Sveriges initiativ, en ministerkonferens som fokuserar på länken mellan jämställdhetspolitiska insatser och en ökad tillväxt nyligen hållits i Stockholm.

En slutsats från mötet är att vi måste värna om att fler kvinnor kommer i arbete. Det stärker nämligen finansieringen av vår gemensamma välfärd och förbättrar förutsättningarna för den ekonomiska återhämtningen.

En annan slutsats är att EU:s framtida strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning måste ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Dessa slutsatser kommer utgöra ett viktigt underlag då EU:s jämställdhetsministrar möts i november.

Vår uppmaning till EU:s medlemsstater är att ta till sig budskapet att vägen till ökad jämställdhet till stor del handlar om att ge kvinnor bättre förutsättningar att bli ekonomiskt självständiga och ha en egen inkomst. Kvinnor ska inte behöva vara beroende av vare sig sin partner eller av staten för att kunna försörja sig.

• Generellt sett tar kvinnor större ansvar för barn och hemmet än män. Tillgång till barnomsorg är avgörande om fler ska kunna kombinera familjeliv och yrkesliv.
• Skatternas utformning är central. Kvinnors arbetsutbud är mer känsligt än mäns för skattenivån och hur lönsamt det är att arbeta. Ett särskilt problem i vissa länder är sambeskattning som gör det mindre lönsamt för kvinnor att arbeta. Individuell beskattning minskar marginaleffekterna och leder till ökat arbetskraftsdeltagande. Här kan många europeiska länder ta viktiga steg för ökad jämställdhet.
• En mer jämställd arbetsmarknad kräver även att transfereringssystemen uppmuntrar till arbete. Här kan de flesta medlemsländer göra mer, så att den ökade inkomst som följer av att en person går upp i arbetstid inte äts upp av en minskning av en transferering.

Resultat från olika studier, bland annat rapporter som låg till grund för ministermötet, visar att i kvinnors ökade sysselsättningsgrad finns betydande potential för högre BNP. Poten- tialen är som störst i de länder där jämställdheten på arbetsmarknaden initialt är på en låg nivå. Högre tillväxtförutsättningar skulle stärka möjlig- heterna att möta framtidens utmaningar såsom klimathotet, den alltmer åldrande befolk- ningen och utanförskapet.

Jämställdhet finns med i för- draget som en av EU:s grundprin- ciper. En aktiv jämställdhetspolitik betyder mycket för människors makt och möjligheter att själva bestämma över sina egna liv. Det är dock inte bara den grundläggande principen om alla människors lika värde som talar för ett mer jämställt Europa utan även ekonomiska argument.

Med ökad medvetenhet om vikten av jämställdhet och potentialen för ekonomisk tillväxt, kan utvecklingen i framtidens Europa bli mycket positiv.

NYAMKO SABUNI

integrations- och jämställdhetsminister (FP)

ANDERS BORG

finansminister (M)

CECILIA MALMSTRÖM

EU-minister (FP)