Tal
Stockholm 5 oktober 2009
Tobias Billström, Migrationsminister
Tal av Tobias Billström vid UNDP:s presentation av 2009 års Human Development Report
Tack så mycket. God morgon allihopa och välkomna till denna svenska lansering av UNDP:s årliga rapport, som i år handlar om migration och de effekter den har - och kan få - för utveckling.
Before I proceed in Swedish, I would like to begin by extending a warm welcome to Mr. Bruce Jenks, Assistant Secretary General and Director for UNDP's Partnership Bureau, and to Ms. Maryam Osman from the Rajo company. I very much look forward to listening to both of your presentations.
Som migrationsminister välkomnar jag att årets Human Development Report handlar om migration, rörlighet och utveckling. Att United Nations Development Programme i årets rapport fokuserat på just detta tema är ytterligare ett steg i processen att uppnå samstämmighet mellan politikområdena. Att sambanden mellan migration och utvecklingspolitik uppmärksammas alltmer internationellt är mycket positivt och något som jag själv och den svenska regeringen förespråkar.
Sambanden mellan migration och utveckling
Ett av regeringens övergripande mål med migrationspolitiken är att den ska tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter. Så låt mig först ägna några minuter åt att berätta om hur regeringen ser på kopplingen mellan migration och utveckling.
Regeringens utgångspunkt är att en ökad och laglig rörlighet över gränser kan utgöra en utvecklingspotential. Migranter kan bidra till utveckling både i värdlandet och ursprungslandet på många sätt. I mottagarlandet kan migranter bidra till att tillgodose behovet av arbetskraft och gör ekonomin och samhället mer dynamisk. När migranter återvandrar - antingen tillfälligt eller permanent - kan de överföra nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra till en vitalisering av ursprungslandets ekonomi och socialkapital. För många utvecklingsländer utgör dessutom migranters överföringar av privata pengar (så kallade remitteringar) en viktig del av kapitalinflödet. Även om vi nyligen sett en betydande minskning av remitteringar i och med den globala finanskrisen är summan av dessa flöden tre gånger så stor som världens samlade bistånd. Även när migranter inte återvänder fysiskt, men ändå bibehåller en nära kontakt med sitt ursprungsland, kan ett utbyte av viktiga erfarenheter och kunskapsåterföring ske genom så kallade "sociala remitteringar".
Svensk politik
Kopplingen mellan migration och utveckling och vikten av en samstämmig politik mellan olika politikområden har understrukits på flera sätt i svensk politik under det senaste decenniet.
Här skulle jag först vilja nämna våra nya regler för arbetskraftsinvandring som trädde i kraft i december förra året. De nya reglerna bidrar till att öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring för människor utanför EU/EES och Schweiz, och ger därmed ökat utrymme för migrationens utvecklings-potential. Genom att införa längre arbetstillstånd - som kan övergå till permanenta uppehållstillstånd om anställningen kvarstår - underlättas invandrarens rörlighet och fria val. Genom flexibla tillståndstider kan de nya reglerna bidra till att en del arbetskraftsinvandrare väljer att återvända till sina hemländer efter en tids arbete i Sverige. De erfarenheter som dessa personer får på den svenska arbetsmarknaden kan stärka deras möjligheter till att bidra till utveckling i ursprungsländerna samtidigt som deras möjligheter att återvända till Sverige förbättras genom den koppling de har till den svenska arbetsmarknaden. Dessutom innebär de nya reglerna att arbetskraftsinvandrare vars anställning upphör har tre månader på sig att hitta en ny arbetsgivare innan tillståndet återkallas. Detta är en viktig aspekt som UNDP tar upp i sin rapport.
Cirkulär migration och dess koppling till utveckling är också en prioriterad fråga för regeringen. Med cirkulär migration menar jag tillfälliga eller mer långvariga och oftast återkommande lagliga förflyttningar mellan två länder. Dagens globaliserade arbetsmarknad - som präglas av ökad rörlighet och ett ömsesidigt ekonomisk beroende - får till följd att det blir allt vanligare med tillfällig och upprepad ekonomisk migration. Fler och fler personer migrerar tillfälligt för att sedan återvandra till sina ursprungsländer under en kortare eller längre tid. Dessutom väljer många som har återvandrat till sina ursprungsländer att på nytt flytta till mottagarlandet, en eller flera gånger.
För att ytterligare främja de positiva effekter som denna ökade rörlighet kan medföra tillsatte regeringen den 2 juli en parlamentarisk kommitté om cirkulär migration och utveckling. Kommittén har fått i uppdrag att belysa och kartlägga migranters rörelsemönster till och från Sverige, analysera om och hur ökad rörlighet kan bidra till utveckling i migranternas ursprungsländer respektive positiva effekter i Sverige samt redovisa vilka förutsättningar som i dag finns för cirkulär migration till och från Sverige. Med utgångspunkt i denna kartläggning och analys ska kommittén föreslå eventuella författningsändringar och andra åtgärder som bidrar till att underlätta cirkulär migration till respektive från Sverige i syfte att öka de positiva utvecklingseffekterna av dessa rörelsemönster. På så sätt tar regeringen ett stort steg i arbetet med att ta tillvara de möjligheter som kopplingarna mellan migration och utveckling erbjuder. Det kommer att bli mycket intressant att se vad kommitténs arbete leder fram till.
Jag skulle också vilja nämna Sveriges politik för global utveckling, eller PGU, som antogs av Riksdagen 2003. Regeringen lade förra året fram en ny skrivelse om politiken för global utveckling där migrationsströmmar är en av sex utmaningar för att uppnå en rättvis och hållbar utveckling. I skrivelsen anges att de positiva sambanden mellan migration och utveckling kan stärkas genom en ökad samstämmighet mellan olika politikområden. Detta gäller framförallt arbetskraftsinvandring, remitteringar och kunskapsöverföring, att motverka kunskapsflykt samt skydd till skyddsbehövande. I skrivelsen preciseras även de mål som regeringen arbetar mot för att öka de positiva utvecklingseffekterna av migration.
I övrigt är regeringen mycket medveten om diasporagruppernas viktiga roll, speciellt i överföringen av kunskap och erfarenheter till ursprungslandet. Vi har sett att diasporagrupper i bl.a. Frankrike och en del andra länder agerar som initiativtagare till specifika utvecklingsprojekt i ursprungsländer. Det finns liknande projekt i mindre skala i Sverige. T.ex. stödjer regeringen Swedfund i deras satsningar på pilotprojekt för att främja investeringar i utvecklingsländer i samarbete med svenska företagare med invandrarbakgrund. Inom kort kommer vi också att höra ifrån Maryam Osman från "Rajo" och hur hennes organisation arbetar för att främja precis denna typ av engagemang bland diasporamedlemmar.
Samarbetet inom EU
Migration och utveckling står också högt på EU:s dagordning, och här är Sverige mycket aktivt - särskilt nu när vi är ordförande. EU fortsätter att betona ett bredare och mer långsiktigt perspektiv på migration och utveckling där migrationens positiva aspekter för värdländerna och effekterna på utveckling i ursprungsländerna beaktas. EU har gjort flera framsteg för att införliva det här breda perspektivet.
Framförallt vill jag nämna den s.k. globala ansatsen för migration som antogs i december 2005. Den är en heltäckande strategi för hur EU ska arbeta genom dialog och partnerskap med länder utanför EU kring frågor som laglig invandring, irreguljär migration, trafficking och asyl samt på migrations- och utvecklingsområdet. Ett viktigt samarbetsinstrument inom ramen för den globala ansatsen kallas för "partnerskap för rörlighet" (Mobility Partnerships).
Partnerskapen syftar bl.a. till att främja de positiva kopplingarna mellan migration och utveckling. T.ex. genomför den svenska Arbetsförmedlingen ett stort projekt inom ramen för ett partnerskap för rörlighet med Moldavien som går ut på att stödja Moldaviens ansträngningar att främja frivillig återvandring och återintegrering av moldaviska medborgare som jobbar och bor utomlands samt öka förståelsen för hur de positiva effekterna av migration kan främjas.
Det svenska ordförandeskapet prioriterar också kopplingarna mellan migration och utveckling. Migration och utveckling kommer att vara en viktig aspekt i det kommande femårsprogrammet på det rättsliga och inrikes området - Stockholmsprogrammet. Jag kommer även att stå värd för en konferens i Malmö nästa vecka som har titeln: Arbetskraftsinvandring och dess utvecklingspotential i en tid av rörlighet. Målet är att konferensen ska bidra till EU:s policyutveckling på två viktiga områden: arbetskraftsinvandring, samt cirkulär migration och dess koppling till utveckling.
Internationellt samarbete
Frågan om migration och utveckling har förstås även kommit att diskuteras alltmer internationellt. Det finns oerhört mycket att säga om detta, men här skulle jag bara vilja lyfta fram Sveriges engagemang i det Globala forumet för migration och utveckling. Detta forum ger stater möjlighet att öppet diskutera frågor som rör migration och utveckling, såsom samstämmighet mellan politikområden, cirkulär migration, stöd till diasporagrupper, och andra frågor. Sverige har bidragit både finansiellt och i substans till de två första mötena med det Global Forumet som hållits hittills och det Globala Forum som kommer att hållas i Aten i november i år.
Avslutning
Jag hoppas att jag har gett er en övergripande bild av hur vi arbetar på olika plan med migration och utveckling och hur viktigt vi anser det vara. Jag svarar gärna på frågor efter presentationerna. Nu skulle vill jag lämna ordet till Assistant Secretary General Jenks.
