Mer forskning ger färre brott

Mer resurser och fler poliser räcker inte för att minska brottsligheten. Även forskningen är viktig.

Kampen mot brottsligheten är en av det moderna samhällets stora utmaningar. Inte bara i Sverige, utan över hela världen, skadar brottsligheten individer och samhällen och orsakar lidande, otrygghet och ekonomiska förluster. I vissa delar av världen är brottsligheten ett av de största hindren mot samhällens utveckling.

Ändå tvingas vi många gånger konstatera att kunskapen om hur brottsligheten bäst bör hanteras är svår att nå, inte ger tillräckligt entydiga svar eller helt enkelt saknas.

En förutsättning för att samhällets åtgärder mot brottsligheten ska bli framgångsrika är självklart ett starkt och väl fungerande rättsväsende. Regeringen har därför genomfört den största satsningen på rättsväsendet i modern tid. Polis, åklagare, domstolar och kriminalvård har förstärkts. Att vi har satsat resurser innebär dock inte att jag som justitieminister kan luta mig tillbaka nu. Mer resurser och fler poliser räcker inte.

Lika viktigt är det att se till att de resurser som satsas används så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Det är orimligt att åtgärder vidtas på lösa grunder. Kampen mot brottsligheten måste bygga på kunskap. Skattebetalarna måste alltid kunna känna sig trygga i att de skattemedel vi har fått förtroendet att förvalta används på bästa möjliga sätt. Enskilda ska kunna förvänta sig att de åtgärder vi vidtar har avsedd effekt på brottsligheten eller dess skadeverkningar.

Under mina år som justitieminister har jag upptäckt att den nödvändiga kunskapen ofta saknas. Eller svår att omsätta i praktiken. Det tar dock lång tid att utveckla den kunskap som behövs. Därför behövs en medveten satsning på detta. Regeringen har därför bland annat ålagt polisen att bättre dokumentera, analysera och utvärdera sina arbetsmetoder.

Polisens verksamhet måste bygga på kunskap om vilka åtgärder som har visat sig vara verkningsfulla och kostnadseffektiva.

Även om brottsproblemen ser olika ut i olika länder finns det mycket som är gemensamt. Över hela världen pågår forskning och åtgärder för att möta brottsligheten. Sammantaget görs mängder av erfarenheter av vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.

Genom att ta del av andra länders erfarenheter kan vi lära oss mycket om hur vår egen verksamhet kan utvecklas och förbättras. Att ta del av all den kunskap som finns och tillämpa den i praktisk verksamhet är en viktig nyckel till framgång.

Att stimulera till ny kunskap är en annan del i framgångsreceptet. Ett sätt att göra det är att sätta fokus på särskilt framgångsrika forskare eller på praktiker som tillämpat forskningen för att minska brottsligheten eller dess skadeverkningar.

Sverige har utvecklat ett internationellt pris i kriminologi, som nu på tisdag delas ut för femte gången. Även om det inte fått så mycket uppmärksamhet i Sverige är det nu välkänt världen över bland kriminologer. The Stockholm Prize in Criminology är världens främsta pris i kriminologi, pristagaren får minst en miljon svenska kronor.

Omkring prisceremonin pågår också ett symposium där forskare, beslutsfattare och praktiker står i centrum. The Stockholm Criminology Symposium samlar allt fler deltagare världen över. I år deltar över 600 personer från 36 länder. Sverige kan vara stolt över att stå bakom detta initiativ att stimulera kriminologisk forskning.

I år går priset till Professor David Weisburd från USA och Israel. Han får priset för forskning som har visat att ett intensifierat polisarbete på brottsutsatta platser förebygger brott och inte - som många tidigare trott - bara leder till att brottsligheten flyttar till andra plaster. Det är konkret kunskap som visar hur enkla prioriteringar i polisarbetet kan ge betydande brottsförebyggande vinster.

Professor Weisburd har visat att det med enkla medel går att nå stora vinster. Genom att sporra tillväxten av kunskap av sådant slag och genom att se till att den utnyttjas kommer vi att kunna fortsätta utvecklingen av framtidens kriminalpolitik.

Min förhoppning är att Sverige genom priset kan fortsätta att sprida nödvändig kunskap om hur brottsligheten kan minskas. Därigenom kan vi bidra till en tryggare tillvaro för många utsatta världen över. Förhoppningsvis kan också priset och symposiet bidra till att svenskt rättsväsende samt riksdag och regering får del av bättre och tydligare forskning i vårt arbete med att minska brottsligheten i Sverige.

Beatrice Ask
Justitieminister