Unga brottslingar ska följas upp

För unga som ska slussas ut från sluten ungdomsvård är frigivningen en kritisk tid. Alliansen satsar därför 20 miljoner på att bättre följa upp dessa ungdomar, skriver ministrarna Beatrice Ask och Maria Larsson.

Efter drygt tio års erfarenhet av påföljden sluten ungdomsvård är det väl känt att övergången från institution till ett liv i frihet är en kritisk tid då risken för återfall i brott är stor. Alliansen vill därför nästa år satsa 20 miljoner på att förbättra utslussningen från sluten ungdomsvård.

Samhället har inte råd att vända bort blicken när det går snett i tillvaron för ungdomar. Unga som begår brott måste få tidiga och tydliga konsekvenser av sitt handlande. De måste också få stöd för att vända den negativa utvecklingen. Ju längre en kriminell karriär får pågå desto svårare blir det att bryta den.

Påföljden sluten ungdomsvård infördes som ett alternativ till fängelse för ungdomar under 18 år som begått allvarliga brott. Många ungdomar som döms till sluten ungdomsvård har en trasig uppväxt bakom sig. Påföljden är genomgående inriktad på att motivera ungdomarna att förändra sin kriminella livsstil.

Erfarenheterna visar att övergången från institution till ett liv i frihet är en särskilt kritisk tid då risken att ungdomarna faller tillbaka i ett negativt livsmönster är stor. De flesta ungdomar som friges från sluten ungdomsvård återvänder till den miljö som de befann sig i före tiden på institution. Det är då lätt att falla in i gamla vanor. Inte minst om det stöd som ungdomarna fått under strafftiden plötsligt upphör. Det finns många exempel på att unga kriminella från att ena dagen ha varit föremål för hjälp och stöd dygnet runt inom sluten ungdomsvård nästa dag lämnas vind för våg.

För att minska risken för återfall i brott ska enligt all forskning och erfarenhet insatser som görs ­under institutionsvistelse följas av insatser vid utslussning och i eftervård.

Steget mellan det inordnade ­livet på institution till livet i frihet får inte bli allt för stort och tvärt. Alliansen har därför beslutat att årligen avsätta särskilda resurser för att förbättra och vidareutveckla arbetet med utslussning från sluten ungdomsvård.

Utslussningen ska vara individuellt anpassad och ungdomarna ska successivt ges större frihet samtidigt som de får möjlighet till exempelvis praktik, behandling och utbildning.

För att stärka ungdomarnas förutsättningar för ett liv i frihet vill vi också att möjligheterna att vistas utanför de särskilda ungdomshemmen ska öka. Det kan handla om anpassade boendeplaceringar där ungdomarna får ta del av lämpliga insatser i en hemlik miljö.

Ökade möjligheter till frihet medför dock ett ökat behov av kontroll. Vi anser därför att elektronisk övervakning ska kunna vara ett komplement till drogkontroll och den övervakning som personalen står för.

Men för att minska risken för återfall i brott måste också stat och kommun enligt den ansvarsfördelning som gäller idag bli bättre på att samordna sina insatser för att ungdomarna ska få det stöd och den hjälp de behöver. Insatser som påbörjats under tiden på institution måste följas upp efter frigivningen. Väl fungerande samverkan utgår från en tydlig ansvarsfördelning. För att inga ungdomar ska falla mellan stolarna krävs att ansvaret för utslussningsarbetet blir mer tydligt. Stat och kommun måste gemensamt anstränga sig för att ungdomarna verkligen får det stöd som krävs. Regeringen vill därför ge Statens institutionsstyrelse en utökad roll i utslussningen.

Under nästa år kommer Alliansen att satsa 20 miljoner för att övergången till ett liv i frihet ska kunna ske på ett sätt som minskar risken för att ungdomarna på nytt faller in i en kriminell livsstil.

Vi är övertygade om att detta är väl investerade pengar ur såväl ett samhällsekonomiskt som ett mänskligt perspektiv.

BEATRICE ASK (M)
justitieminister

MARIA LARSSON (KD)
äldre- och folkhälsominister