Regeringen ska granska Brottsförebyggande rådet

Justitieministern: Viktigt att Sverige har en tillförlitlig kriminalstatistik som ger en korrekt bild av verkligheten. Jag kommer att ägna stor kraft under den här mandatperioden åt att öka effektiviteten i rättsväsendet. Min ambition är att rättsväsendets arbetsmetoder ska utvärderas bättre för att utvecklas i takt med att ny kunskap tillkommer. Som ett första steg vill jag kartlägga hur myndigheterna i rättskedjan arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor. I dagarna tar regeringen också ett samlat grepp på kriminalstatistiken. Det är viktigt att den är tillförlitlig och ger en korrekt bild av verkligheten. Statskontoret får därför regeringens uppdrag att granska Brottsförebyggande rådets verksamhet, skriver Beatrice Ask.

Ett effektivt rättsväsende är en förutsättning för att samhället ska utvecklas väl. Brottslighet beskär människors frihet och orsakar lidande, otrygghet och förluster. Hur rättsväsendet fungerar har stor betydelse för människors rättstrygghet i vardagen och för näringslivets möjligheter att utvecklas.

Alliansregeringen har under den gångna mandatperioden genomfört den största satsningen på rättsväsendet någonsin vad gäller resurstillskott. Dessutom har nya lagar beslutats som möjliggör nya och modernare arbetsmetoder.

Dessa satsningar har varit nödvändiga. Men det räcker inte. Jag är inte nöjd med de resultat rättsväsendet levererar i form av uppklarade brott och den totala handläggningstiden för ärenden i rättsväsendet är fortfarande för lång. Vi måste kräva bättre valuta för de pengar som satsas i rättsväsendet. Åtskilliga initiativ har redan tagits i detta avseende men mycket återstår. Under denna mandatperiod kommer jag att ägna stor kraft åt att öka effektiviteten i rättsväsendet. Det finns ingen enkel lösning för att åstadkomma detta. Det kräver en rad åtgärder.

I dagarna vidtar regeringen två viktiga åtgärder för att öka effektiviteten i rättsväsendet. Det handlar dels om att rättsväsendet bättre ska ta till vara forskning och dels om hur kriminalstatistiken kan bli bättre.

Min ambition är att rättsväsendets arbetsmetoder ska utvärderas bättre för att utvecklas i takt med att ny kunskap tillkommer. Hela rättsväsendet måste bli en mer lärande organisation. Misstag ska inte behöva återupprepas. Erfarenheter ska bättre tas tillvara och spridas.

Rättsväsendet avsätter sammantaget varje år betydande resurser på forskning och utveckling. Frågan är dock om myndigheternas forsknings- och utvecklingverksamheter tillräckligt tydligt och metodiskt samverkar med varandra. Samverkan mellan den kedja av aktörer som den enskilde möter i rättsprocessen har avgörande betydelse för hur effektiv och rättssäker processen blir, vare sig det gäller brottmål, tvistemål eller förvaltningsmål.

För att rättskedjan i sin helhet ska kunna utvecklas så att den fungerar optimalt är det naturligtvis nödvändigt att forsknings- och utvecklingsverksamheten spänner över de olika länkarna i kedjan. Att de olika myndigheterna känner till varandras forskning och samordnar den samt låter varandra ta del av resultaten är en förutsättning för att vi ska få full valuta för de pengar samhället satsar på rättsväsendet.

Att samverkan mellan rättsväsendets myndigheter behöver utvecklas och att det behöver ta sin ta utgångspunkt i gemensamma synsätt har uppmärksammats under lång tid. Ändå har vare sig tidigare socialdemokratiska regeringar eller myndigheterna själva satt tillräckligt fokus på frågan och tillvaratagit de utvecklingsmöjligheter som finns. Detta gäller inte minst de möjligheter som informationsteknologin ger att kunna följa flödet i rättskedjan och identifiera flaskhalsar och därmed angelägna utvecklingsfrågor när det gäller myndigheternas arbetsmetoder.

Brottsmålskedjan omfattar många myndigheter. Det handlar om Rikspolisstyrelsen och länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges domstolar, Kriminalvården, Brottsoffermyndigheten och Rättsmedicinalverket. Därtill finns Brottsförebyggande rådet, Brå, som ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamheten för hela rättsväsendet. I Brå:s uppdrag sägs att rättskedjeperspektivet ska genomsyra dess utvärderingsverksamhet och att rådet ska verka för och stödja hela rättskedjan.

De utvecklings- och forskningsprojekt som rättsväsendets myndigheter bedriver är i och för sig ofta av hög kvalitet. Men det saknas en fullständig bild av vilka resurser som avsätts och hur det sker. Det är inte heller tydligt hur myndigheterna tar tillvara resultaten. Det behövs också bättre kunskap om hur myndigheterna i rättskedjan ser på Brottsförebyggande rådets arbete i förhållanden till den egna verksamheten och vilket stöd rådet rent faktiskt utgör för rättsväsendet.

Som ett första steg har en utredare fått i uppdrag att kartlägga hur de nämnda myndigheterna arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor. Utredaren ska samråda med myndigheterna och under våren 2011 lämna förslag på hur forsknings- och utvecklingsverksamheten i rättsväsendet bör organiseras i framtiden.

För att verkligen nå framgång i ambitionen att öka rättsväsendets effektivitet, förbättra dess resultat och därigenom öka människors trygghet krävs också en korrekt bild av verkligheten.

I dagarna ser regeringen till att det tas ett samlat grepp om statistiken inom rättsväsendet. Brottsförebyggande rådet är ansvarigt för den officiella kriminalstatistiken. Det är viktigt att statistiken håller hög kvalitet och är tillförlitlig. Regeringen ger därför Statskontoret i uppdrag att granska statistikens kvalitet och hur Brottsförebyggande rådets utvecklingsarbete fungerar.

Jag är övertygad om att dessa båda uppdrag på sikt leder till att fler brott kan förebyggas, att fler begångna brott kan klaras upp och att människors trygghet ökar.

Beatrice Ask (M)
justitieminister