Ny satsning mot ungdomsbrott

Regeringen ger idag Rikspolisstyrelsen i uppdrag att starta en pilotverksamhet riktad mot unga som riskerar att bli kriminella. En central uppgift blir att identifiera de som är i riskzonen, skriver justitieminister Beatrice Ask (M).

Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället i förhållande till sin andel av befolkningen. I de allra flesta fall går det bra även för ungdomar som är stökiga under tonåren. Den unges inre kraft leder till att en negativ spiral bryts. De allra flesta unga som begår brott slutar efter ett eller några få brott. I slutet av tonåren har de alla flesta kommit på rätt väg.

Men ett antal fortsätter. Nästan alla tungt kriminella har en gång startat sin kriminella bana genom att begå småbrott som ungdomar. Många har också skolkat från skolan. Det som utmärker denna grupp är att den negativa spiralen inte har brutits. Tvärtom, har brotten blivit allt fler och grövre. För de unga i åldern 15 till 17 år som begått så allvarliga brott att de döms att avtjäna ett straff på ett ungdomshem ser framtidsutsikterna dystra ut. Tre av fyra återfaller i brott inom tre år efter avtjänat straff.

Det är bland de mesta brottsaktiva ungdomarna som den organiserade brottsligheten har sin rekryteringsbas. För den som dragits in i en kriminell gruppering blir det förstås ännu svårare att lämna brottsligheten bakom sig.

Dessvärre är inget av detta nytt. Samhället gör redan idag stora insatser för att undvika att unga blir kriminella. Sammantaget satsas betydande resurser. Trots detta kan man betvivla att samhällets resurser används på bästa sätt. Med alla de insatser vi tillsammans gör borde resultatet bli bättre. De nedslående resultaten kan emellanåt bero på bristande förtroende mellan kommuner, myndigheter och övriga goda krafter. Man kan också ifrågasätta om polis, socialtjänst och skola är tillräckligt bra på att dela med sig av information om att en ungdom är på väg att halka snett. Jag tror samhället måste bli bättre på att agera gemensamt för att hjälpa en ungdom tillrätta.

Yrkeskriminella lyfter just frågan att samhället reagerade för sent. Ur deras perspektiv hade de hunnit begå en mängd brott innan samhällets första ordentliga reaktion kom. Då var det för sent.

Därför ger regeringen idag i uppdrag till Rikspolisstyrelsen att tillsammans med ett antal kommuner initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. De sociala insatsgrupperna ska samordnas under ledning av socialtjänsten. En central uppgift för insatsgrupperna blir att identifiera de unga som är i riskzonen. Insatsgruppernas insatser ska sedan koncentreras runt de ungdomar som identifierats. Arbetet ska gå ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring den unge i skola, arbete och under fritiden. Stöd i skolarbetet och yrkesträning är några av de åtgärder som kan bli aktuella.

I arbetet ska den lokala polisen, socialtjänsten, föräldrar och omgivning, skolan, frivilligorganisationer och andra goda krafter kunna samarbeta mer okonventionellt än vad som sker idag. Vid behov ska missbruksvård och psykiatrin kunna kopplas till insatsgruppernas arbete. I första hand ska insatserna inriktas mot de som är mellan 15 och 25 år som avtjänar straff eller som polisen har information om att de är brottsaktiva. Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner i landet. Med hänsyn till senare års utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap beslutar regeringen att insatsgrupper ska inrättas i minst ett sådant område i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala. För att säkerställa att pilotverksamheten har stöd också på strategisk nivå ska arbetet bedrivas i samråd med Socialstyrelsen, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Sveriges kommuner och landsting.

Regeringen ger också Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med polisen och andra berörda att utveckla metoder för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk. Socialstyrelsen ska också ta fram nationella riktlinjer för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som tillhör kriminella nätverk men som vill hoppa av.

Idag inbjuds också de högsta cheferna för Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt för övriga berörda myndigheter och andra aktörer för att diskutera möjligheter och hinder för att samverka kring unga i riskzonen. Jag hoppas också att några före detta kriminella vill delta och redogöra för vad samhället hade kunnat göra bättre i deras fall för att stoppa dem tidigare. Mötet kommer att hållas den 5 april.

Med dagens beslut drar regeringen igång den största riktade satsningen mot ungdomsbrottslighet som gjorts på många år. Vi kommer noga följa arbetet i de sociala insatsgrupperna. När pilotverksamheten i de utvalda kommunerna har pågått under en tid kommer jag att göra ett besök på varje ställe för att på plats ta del av hur arbetet går. Förhoppningen är att pilotverksamheten ska ge oss svar på vilka hinder, rättsliga eller andra, som finns för att samhället bättre än hittills ska kunna hjälpa ungdomar som är på glid.

BEATRICE ASK (M)
justitieminister