Ännu fler hatbrott ska klaras upp

Pridefestivalen i Stockholm lyfter många viktiga frågor. En sådan gäller dem som utsätts för brott på grund av sin sexuella läggning. Arbetet mot detta och andra hatbrott är viktigt och kräver uppmärksamhet både av myndigheter och oss som enskilda medborgare.

På regeringens uppdrag genomför Brottsförebyggande rådet varje år en kartläggning av hatbrottens omfattning, struktur och utveckling. Statistiken visar en uppåtgående trend för homofobiska hatbrott under den senaste tioårsperioden.

Men de senaste två åren har denna trend brutits. Förra året polisanmäldes 5140 hatbrott. Femton procent av dessa var homofobiska hatbrott. Totalt har antalet polisanmälda hatbrott minskat med 11 procent sedan 2009. Samtidigt är det viktigt att rättsväsendet gör allt för att fortsätta att både förebygga och bekämpa hatbrotten.

Vi vet att mörkertalen är stora. Undersökningar tyder på att runt 70-80 procent av de homofobiska brott som begås aldrig kommer till polisens kännedom. Därför måste polis och åklagare bli ännu bättre på att tidigt i förundersökningar identifiera brott med hatbrottsmotiv.

Regeringen och rättsväsendets myndigheter arbetar för att rättsväsendet ska bli ännu bättre på att klara upp fler hatbrott. Det handlar om flera saker:

För det första har en satsning på utbildning av anställda inom rättsväsendet genomförts. Poliser lär sig redan under grundutbildningen hur man identifierar och utreder hatbrott. Personal som svarar på Polisens nationella telefonnummer 114 14 får en särskild utbildning för att bli bättre på att upptäcka hatbrottsmotiv redan vid anmälan. Flera polismyndigheter genomför också lokala utbildningar om hatbrott. Även åklagare och domare utbildas i hatbrottsproblematiken.

För det andra ger Riksåklagaren numera förtur till alla brott med hatbrottsmotiv. För dessa typer av brott finns också ett utökat åklagaransvar. På varje åklagarkammare finns vidare en åklagare som är specialiserad på att handlägga hatbrottsrelaterade ärenden.

För det tredje har rättsväsendet infört rutiner för att snabbt identifiera hatbrottsärenden. Att rättsväsendet tidigt uppmärksammar att det handlar om ett hatbrottsärende är en förutsättning för att man ska kunna hantera och prioritera ärendet som ett hatbrott. För att problematiken ska uppmärksammas redan när ett brott anmäls har en funktion i polisens anmälningssystem införts. Anmälningsupptagarna måste nu ta ställning till om de ärenden de hanterar kan vara ett misstänk hatbrott.

För det fjärde kartlägger kriminalunderrättelsetjänsten vid polismyndigheterna hatbrottsligheten. De gör hot- och riskbedömningar inför till exempel demonstrationer och andra tillfällen då det kan finnas risk för hatbrott.

För det femte har flera polismyndigheter inlett ett offensivt arbete mot olika diskrimineringsbrott. Sedan 2007 har till exempel Polismyndigheten i Stockholms län en specialiserad utredningsenhet, Hatbrottsjouren, vars huvuduppdrag är att samordna arbetet mot hatbrott och utveckla arbetsmetoderna i hela Stockholms län. En liknande utredningsenhet finns i Skåne.

Det här är satsningar som är viktiga för att ännu fler hatbrott ska klaras upp. Tillsammans med de rekordstora satsningar på rättsväsendet som regeringen har gjort de senaste fem åren ger det förutsättningar för att fler hatbrott ska kunna klaras upp. Om var och en av oss dessutom agerar mot fördomar och för tolerans och öppenhet kommer alla att må mycket bättre.

Beatrice Ask (M), justitieminister