Debattartikel
Svenska Dagbladet 20 mars 2012
Beatrice Ask, Justitieminister
Så ska kampen mot korruption skärpas
Regeringen överlämnar i dag en proposition till riksdagen som på flera punkter förbättrar förutsättningarna att bekämpa korruption. I kombination med näringslivets egna åtgärder - sammanfattade i en kod - innebär detta en heltäckande och slagkraftig reglering, skriver justitieminister Beatrice Ask (M).
Nästan 35 år har nu gått sedan reglerna om mutbrott senast reformerades. Då - 1978 - infördes bland annat ett för privat och offentlig verksamhet samordnat mutansvar. Dessförinnan fanns regleringen för den privata sektorn på annan plats än i brottsbalken och var annorlunda utformad än den som gällde för offentlig verksamhet. Sedan dess har det ibland förekommit att regleringen kritiserats för att vara otillgänglig och svår att tillämpa och det har också satts i fråga om den träffar alla straffvärda fall. Dessutom har internationella övervakningsorgan vid några tillfällen pekat på vad de ansett vara mindre brister.
För mig står det klart att kampen mot korruption i många fall kan drivas längre än vad som skedde för 35 år sedan. Insatserna behöver därför anpassas och skärpas. Detta sker genom bland annat följande lagförslag i propositionen.
1. Den krets av personer som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas väsentligt och anges på ett enklare sätt i lagen. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I fråga om uppdragstagare har tidigare gällt en begränsning till bara vissa kategorier.
2. En särskild regel införs för fall där mutan ges till eller tas emot av den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning. Straff för tagande eller givande av muta ska då kunna dömas ut även om mottagaren inte är att anse som arbetstagare eller uppdragstagare.
3. Förslagen innebär också att det i lagen anges uttryckliga exempel på omständigheter som kan leda till att tagande eller givande av muta ska bedömas som grovt brott. På så sätt skapas förutsättningar för att domstolarna både enhetligare och oftare ska kunna döma för den grova svårhetsgraden.
4. Vidare straffbeläggs för första gången så kallad handel med inflytande. Därigenom träffas bland annat det fallet att en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet.
5. Slutligen ska - enligt en ny regel - straff kunna dömas ut för vårdslös finansiering av mutbrott. Ansvar ska till exempel träffa en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. Detta förstärker ytterligare den potential till korruptionsförebyggande som redan finns hos företagen.
Även på andra sätt kan man emellertid förebygga korruption på näringslivets område. Med detta i åtanke tog regeringen initiativ till att lagstiftningsarbetets första fas bedrevs parallellt med ett arbete som syftade till att ta fram en uppförandekod för näringslivet. Koden är nu fastställd av näringslivets organ och har som syfte att vägleda företag i frågor om hur förmåner får användas för att främja företagens verksamhet.
På så sätt kompletterar den de straffrättsliga bestämmelserna och utgör en del av näringslivets självreglering. Det säger sig självt att denna kod - och andra lika strängt hållna koder som finns eller kan komma att finnas i eller utanför Sverige - kan ha stor betydelse som riktmärke för näringslivets korruptionsförebyggande arbete.
De presenterade åtgärderna har alla förutsättningar att tillsammans leda till en effektivare bekämpning av korruption, till gagn för rättssäkerhet, fri och rättvis konkurrens och integriteten i beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.
Beatrice Ask
