Debattartikel
Brännpunkt / Svenska dagbladet 18 juni 2007
Mikael Odenberg, Försvarsminister
Det framtida försvaret
Under de senaste veckorna har det framtida försvarets utformning varit föremål för debatt på Brännpunkt. Detta är positivt. Vi behöver mer - inte mindre - av debatt kring försvars- och säkerhetspolitiken och vi behöver ett större allmänt medvetande om vad det svenska försvaret gör internationellt för att bidra till fred och säkerhet.
I några inlägg har påstådda nya hotbilder mot riket tagits till intäkt för krav på en förändrad inriktning och upprustning av det svenska försvaret. Några har uppfattat Försvarsmaktens s.k. perspektivplanering som uttryck för en ny omvärldsbedömning och en önskan om återgång till gamla tiders invasionsförsvar.
Detta är en missuppfattning. Perspektivstudien handlar om att Försvarsmakten, på regeringens uppdrag, beskriver vilka konsekvenser som olika inriktningsbeslut idag får för försvarets förmågor om 20 år. Dessa studier bidrar med beslutsunderlag för statsmakterna men innebär inte att Försvarsmakten förordar något av de tre alternativa koncept som har studerats.
Att olika koncept lägger olika tyngd vid internationella insatser respektive på territorialförsvaret syftar till att tydliggöra hur vägval idag påverkar försvarets långsiktiga förmågeutveckling. Däremot är det inte ett uttryck för att insatsförsvarets internationella operationer nu ska ställas mot vår nationella försvarsförmåga. Detta är inte ett nollsummespel. Därför är såväl regeringen som Försvarsmaktens ledning övertygade om att det handlar om både-och, inte om antingen-eller.
Jag är övertygad om att det är det militära försvarets roll som vår nationella hemförsäkring som grundar skattebetalarnas vilja att betala nära 40 miljarder kronor om året i försäkringspremie (försvarsanslag). Samtidigt ska vi naturligtvis vara glada över en positiv utveckling i vår omvärld. Muren har fallit. Europas delning har upphört. Tidigare kommunistiska lydstater är nu fria och demokratiska nationer med säte i både EU och Nato.
Situationen i vår närmaste omvärld är inte ett löfte om evig fred men tillåter oss att använda svenska förband till att bidra till fred och säkerhet i mindre lyckligt lottade delar av världen. När vi deltar i internationella operationer gör vi inte bara nytta för freden. Vi gör också erfarenheter som förbättrar vår förmåga att försvara vårt eget land, såväl själva som tillsammans med andra.
Ryssland är och förblir en viktig granne till Sverige. Utvecklingen i Ryssland blir därför ett återkommande tema när en förändrad hotbild mot Sverige förs på tal. Det finns förvisso inslag i den ryska utvecklingen som går åt fel håll. Men verkligheten är samtidigt sammansatt, mångfacetterad och komplex. Det gäller att se båda sidorna av myntet.
Så sent som i januari utsåg jag följaktligen en ny försvarsberedning som har till uppgift att just analysera de strategiska trenderna och utvecklingen i vår omvärld. Jag ska inte nu föregripa beredningens viktiga arbete och kommande rapport. Låt mig stanna vid att det i vart fall inte hittills framkommit något som talar för en i grunden förändrad försvarspolitisk inriktning.
Försvaret skall vara relevant och användbart både nationellt och internationellt och vi behöver utveckla försvarets flexibilitet och användbarhet. Våra förband och förmågor måste vara mer tillgängliga och mer flexibla avseende insatser, uppgifter och samarbetspartners - vare sig det gäller här hemma, i Europa eller i världen.
Vi kan inte utesluta ökade spänningar i vår del av världen. Det är därför vi skall ha svenska militära förmågor som obehindrat kan verka och samverka i hela Östersjöregionen precis som de skall göra i övrigt internationellt samarbete. För detta behöver vi soldater som inte är begränsade till att verka bara inom vår territorialgräns. Vi skall lära oss av andra, vi skall lösa problem och utmaningar tillsammans och vi skall bidra med fred och säkerhet där det för stunden behövs bäst.
Internationellt samarbete och samverkan är grundläggande för Sveriges säkerhet. Vår säkerhet gynnas av den transatlantiska länk som binder samman Nordamerika och Europa och det finns starka skäl till ytterligare ökad samverkan inte minst i den nordiska kretsen av länder.
Mikael Odenberg
Försvarsminister
