Debattartikel
Svenska Dagbladet 9 augusti 2008
Cecilia Malmström, EU-minister
EU måste förändra budgeten
För att skapa en rättvis EU-budget måste resurser läggas på områden som skapar mervärde för hela unionen.
Idag går mer än tre fjärdedelar till jordbrukspolitiken och strukturfonderna för regionalstöd. Båda dessa områden bör få minskade anslag, skriver EU-minister Cecilia Malmström och redovisar Sveriges hållning.
Den oerhört viktiga frågan om modernisering av EU:s budget har tyvärr delvis hamnat i skuggan av den senaste tidens institutionella debatt. Europa står inför viktiga utmaningar och därför är det mycket angeläget att fundera på inte bara hur EU styrs utan också hur vi prioriterar våra gemensamma resurser.
Vi har insett klimatförändringarnas allvar. Behovet av gemensam forskning har ökat. Efterfrågan på internationella insatser från EU har blivit större. Den organiserade brottsligheten och människohandeln trotsar alla nationsgränser.
Det finns därför anledning att förutsättningslöst diskutera hur EU ska kunna utveckla ett samarbete som tar sikte på dagens, inte gårdagens, problem.
Hösten 2005 fattade EU beslut om en långtidsbudget fram till 2013. Då bestämdes också att en översyn av budgeten ska ske 2008-2009. Regeringen har meddelat kommissionen Sveriges syn på hur EU:s budget behöver förändras.
Vårt ställningstagande har föregåtts av analyser av budgeten, öppna seminarier, dialogmöten med organisationer och avstämningar i riksdagen.
Regeringen anser att EU:s budget ska bygga på ett antal grundläggande principer.
En viktig utgångspunkt för regeringen är att det ska finnas ett gemensamt europeiskt mervärde när vi ska avsätta EU-pengar. Det kan handla om att lösa gränsöverskridande problem eller verksamhet som blir effektivare genom att utföras på europeisk nivå.
Åtgärderna måste också stå i proportion till behoven som ska uppfyllas.
Samordning eller lagstiftning kan ofta vara bättre än pengar från EU-budgeten. Skattemedel ska förvaltas sunt. Europaparlamentets flyttcirkus är till exempel inte en sund förvaltning av skattemedel.
Åtgärderna får heller inte motverka varandra. Vi kan inte både finansiera kampanjer mot rökning och samtidigt subventionera tobaksodling.
Vad är då viktigast att förändra i budgeten?
Europas konkurrenskraft måste stärkas i den globala ekonomin. Det kan till exempel ske genom satsningar på forskning och utveckling, gränsöverskridande väg- och järnvägssatsningar och en ökad rörlighet bland studenter.
EU:s miljö- och klimatarbete ska i första hand baseras på gemensamma regelverk med nationellt finansieringsansvar.
Regeringen vill dock se en ökad gemensam miljöforskning, särskilt på klimat-området.
Det finns ett stort mervärde med att alla medlemsländer kan tillämpa och ha nytta av resultatet som kommer ut av forskningen. Den gränsöverskridande brottsligheten måste bekämpas av ett effektivt gränsöverskridande rättsligt samarbete. Gemensamt bekämpande av människohandel, droghandel och terrorism har ett stort europeiskt mervärde.
Även migration och asylrätt kräver ett samordnat agerande från medlemsländerna. Kostnaderna för myndigheternas verksamhet är ett nationellt ansvar, men EU-budgeten kan till exempel finansiera gemensamma informationssystem.
EU:s gemensamma utrikespolitik har utvecklats snabbt under det senaste decenniet. EU förväntas göra mer och ta ett större globalt ansvar.
Behoven av fredsskapande insatser är stora, liksom en ökad samordning och effektivisering av biståndsinsatserna. EU:s grannskapspolitik, som syftar till att utveckla länderna runt EU, bör utvecklas.
Vi kan öka resurserna från EU-budgeten till dessa fyra områden och behålla nivån på de totala utgifterna, men det kräver också besparingar på andra områden.
Idag går mer än tre fjärdedelar av budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken och till strukturfonderna för regionalstöd. Båda dessa områden bör få minskade budgetanslag i framtiden.
I dag finns inte samma behov av att säkra livsmedelsproduktion i Europa som för ett halvt sekel sedan, då detta behov låg bakom utformningen av EU:s jordbrukspolitik. Mycket har även förändrats sedan den nuvarande långtidsbudgeten beslutades hösten 2005.
Spannmålspriserna har ökat kraftigt, vilket har förbättrat lönsamheten inom växtodlingen. Regeringen vill fortsätta marknadsorientera jordbruket genom att ta bort jordbruksstöd och regleringar, och istället låta konsumenternas efterfrågan och miljökrav vara styrande.
Jordbrukspolitiken ska kosta väsentligt mindre än idag. Regeringen menar att marknadsstöd och produktionskvoter ska avskaffas till 2013 och att direktstödet ska fasas ut.
EU:s regionalstöd har haft en viktig betydelse för att lyfta unionens fattigaste medlemsländer och för att sprida välståndet. För regioner i relativt rika medlemsländer är erfarenhetsutbytet och det europeiska perspektivet på regional utveckling värdefullt.
Strukturfondsbudgeten bör minskas och fokuseras på de delar av unionen som har lägst levnadsstandard, det vill säga främst i de nya medlemsstaterna.
EU-finansiering av det gränsöverskridande regionala samarbetet, som exempelvis Östersjösamarbetet, har dock ett tydligt europeiskt mervärde.
För att skapa en modern och rättvis budget måste resurser läggas på utgiftsområden som verkligen skapar mervärde för hela unionen. Bara på det viset kan vi också möta medborgarnas krav på utvecklat samarbete.
Morgondagens Europa kan inte leva kvar med gårdagens budget.
CECILIA MALMSTRÖM
EU-minister (fp)
