Debattartikel
Hufvudstadsbladet 2 december 2008
Cecilia Malmström, EU-minister
Sverige och Finland tar täten för öppnare EU
Idag, den 2 december, är det informationsfrihetens dag. Dagen uppmärksammas till minne av Österbottningen Anders Chydenius, mannen som gav oss världens första tryckfrihetsförordning och offentlighetsprincip, en exportprodukt att vara stolt över.
Idag, över 200 år senare, har principen om offentlighet också satt sin prägel på EU:s institutioner. Men även om stora framsteg gjorts för att öka medborgarnas insyn i EU-apparaten återstår fortfarande en hel del att önska. Uppgiften att slutföra arbetet med en ny offentlighetsprincip för EU kan komma att hamna på det svenska ordförandeskapets bord. I arbetet med revideringen av nuvarande förordning är det viktigt slå vakt om öppenheten i EU. På det sättet kan vi också öka medborgarnas förtroende för EU-samarbetet.
Frågan om öppenhet inom EU har av naturliga och historiska skäl varit en prioriterad fråga för Sverige och Finland. Sverige hade redan i anslutningsförhandlingarna som målsättning att försöka påverka EU i öppenhetsvänlig riktning. Den målsättningen har vi i många delar lyckats uppnå, även om en hel del arbete återstår. I EU gäller nu en offentlighetsprincip som försäkrar rätten till handlingar, och som med Lissabonfördraget kommer att omfatta alla EU-myndigheter. Det jämfört med idag när reglerna bara gäller för kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Det fördragsfästs dessutom att alla debatter och omröstningar i ministerrådet om lagstiftning ska vara öppna.
I Lissabonfördraget finns också en ny rättslig grund för att anta gemensamma och bindande regler om god förvaltning för unionens institutioner och organ. Mycket tack vare finländska insatser är alla förhandlingar när ministerrådet lagstiftar numera offentliga. Under Finlands ordförandeskap i EU började man också sända rådets sammanträden på webben. Förordningen förhandlades fram under svenskt ordförandeskap 2001 och är inspirerad av den nordiska offentlighetsprincipen. Den var ett historiskt steg framåt för öppenheten i EU.
Nu ska förordningen ses över och återigen måste Sverige ta täten för att minska undantagen och utöka möjligheten till information. Sverige välkomnar vissa delar av kommissionens förslag, men ser andra som mer bekymmersamma för öppenheten.
Vår utgångspunkt i frågan är solklar - öppenheten måste bli större med den nya förordningen, inte mindre. Därför behöver vissa delar i förslaget omarbetas. Till exempel föreslås en snävare definition av vad som ska kallas för en handling. Det skulle innebära att färre handlingar än idag skulle omfattas av offentlighetsprincipen. Det är inte acceptabelt.
Kommissionen öppnar också för att vissa kategorier av handlingar undantas från principen om öppenhet, vilket innebär att de inte längre blir tillgängliga för allmänheten. Öppenheten skulle med dessa förslag ta ett steg bakåt.
Mycket är vunnet när det gäller öppenheten i EU, men mycket finns kvar att göra. Vi måste i framtiden hitta fler sätt att garantera att öppenhet och opartisk information bidrar till ökad delaktighet. Öppenhet är nödvändigt för att politiker ska kunna fatta bra beslut och för att medborgarna ska känna förtroende för besluten. Få saker är viktigare för EU:s legitimitet idag och framöver.
Cecilia Malmström (fp)
EU-minister, Sverige
