Vi kan bryta könsmaktsordningen!

Vart går feminismen? I går inledde UNT Debatt en debattserie om feminismens ställning, utveckling och framtid. Först ut av fem skribenter var Anne-MarieMorhed. I dag fortsätter serien med ett inlägg av finansminster Anders E Borg.

I veckan har internationella kvinnodagen infallit och i och med det uppmärksammas återigen kampen för jämställdhet.

Feminismen var tills alldeles nyligen ett högaktuellt samtalsämne med Feministiskt initiativ som siktade på att komma in i riksdagen. Efter valet har debatten svalnat.

Det är beklagligt, för trots att Sverige har kommit långt finns det fortfarande flera allvarliga jämställdhetsproblem att hantera. Kvinnor tjänar mindre än män, kvinnor äger mindre än män och kvinnor har mindre makt och resurser än män.

Dagens samhälle visar att kvinnor är strukturellt underordnade män. Många människor upplever det som en viktig ofrihet att män och kvinnor inte har samma tillgång till resurser och inte samma möjligheter att forma sitt liv.

Att jag är feminist är ingen hemlighet, det är tvärtom något som jag står för och gärna diskuterar.

Definitionen av feminism är att det finns en könsmaktsordning och att man vill ändra på det. Det är en uppfattning som jag delar och som ligger nära hur jag ser på frihet och människors lika värde och följaktligen är det naturligt för mig att kalla mig feminist.

Inom allianspartierna håller de flesta med mig om min uppfattning vad gäller just frihet och alla människors lika värde. Ändå väljer många att avstå från titeln feminist.

I mångt och mycket hänger det nog samman med att feminismen, inte minst under senare år, har kommit att kopplas samman med rätt extrema uppfattningar. Jag vill därför gärna vara med och verka för att grundidéerna i feminismen inte glöms bort.

För mig är det tydligt att samhället pådyvlar tjejer en roll som är mer begränsad än för killar. Indelning av människor efter kön börjar redan på BB och fortsätter genom hela livet. Barnböcker och TV öser över våra barn med rollbeskrivningar som de inte bett om och som begränsar deras frihet.

Att det finns biologiska skillnader mellan flickor och pojkar är en självklarhet. Lika självklart är det att valet mellan rosa och blått inte bara handlar om våra gener.

Flickor skulle kanske välja en Barbiedocka även utan konstruerade könsidentiteter, men förmodligen skulle de göra det i mindre omfattning än nu. Att vi fortfarande lever ed den typen av könsmönster är en av de mest centrala frihetsinskränkningarna i det moderna samhället.

Även om våra gemensamma välfärdssystem har medverkat till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor finns det vissa delar av välfärdsstaten som tyvärr har bidragit till att upprätthålla könsmaktsordningen.

De områden där kvinnor normalt sett utgör majoriteten av företagarna, till exempel inom sjukvård, äldreomsorg, dagis och skolor, har i huvudsak varit offentliga monopol med höga skatter på låga inkomster.

Kombinationen av offentligt dominerade verksamheter och straffbeskattning av tjänster leder till färre kvinnliga företagare vilket i sin tur sannolikt leder till färre kvinnliga chefer och större löneskillnader för anställda.

Inom hela alliansen finns det en väldigt stor samsyn för en offensiv jämställdhetspolitik och regeringens ekonomiska politik har alla förutsättningar att bidra till minskade könsskillnader.

Vi vill bland annat förbättra möjligheterna för kvinnor som starta nya företag. Det skulle sannolikt ändra den skeva förmögenhetsutveckling eftersom den bland annat har sin grund i att så få kvinnor äger och driver företag.

Att konkurrensutsätta de kvinnodominerade branscherna och därigenom underlätta för nya företag är också ett viktigt sätt att undergräva könsmaktsordningen och öka friheten för Sveriges alla kvinnor.

Det finns flera områden där vi kan jobba med att återställa balansen mellan kvinnor och män. Att kvinnor har lägre inkomster beror bland annat på att skatter och bidrag har fått en utformning som gör att det inte lönar sig att börja arbeta och att det knappast lönar sig att gå upp i arbetstid.

Införandet av jobbskatteavdraget var därför ett viktigt steg för att göra det lönsamt att arbeta mer.

Vår ambition är att fortsätta i samma riktning för att fler kvinnor ska få möjligheten att gå från halvtid till heltid om de så önskar. Vi har kommit en bit på väg men vi är långt ifrån färdiga.I USA arbetar kvinnor i genomsnitt ca 10 timmar mer på marknaden per vecka. Det beror inte på att männen är mer jämställda, utan på att det finns en fungerande service som till exempel ordnar med lämningar på dagis.

Lika många barn går på dagis, men omsorgen finns ofta på arbetsplatsen. Uppemot fem lämnings/hämtningstimmar sparas per vecka.

Regeringen har tagit fasta på att människor behöver hjälp med att få vardags-pusslet att gå ihop.

Den 1 juli tar vi ett viktigt steg närmare kvinnlig frihet och jämställdhet inom familjen genom att kostnaden för att köpa hushållstjänster sänks med ungefär 50 procent. Eftersom vi vet att det oftast är kvinnorna som tar det största ansvaret hemma tror vi att förslaget har störst positivt effekt på kvinnors möjligheter att kombinera hemmets och arbetslivets olika roller.

I dag har vi dessutom ett väldigt snett uttag av föräldraförsäkringen som bidrar till att män har lättare att göra karriär. Då får vi fler män som är chefer och det blir svårare för kvinnor att få en bra löneutveckling.

Jag tror att det kommer att bli ännu tydligare i takt med att vi introducerar vår jämställdhetsbonus.

Alliansens förslag om jämställdhetsbonus innebär att den förälder som har lägst inkomst får en skattereduktion med 3 000 kronor per månad när personen börjar jobba efter föräldraledigheten och den andra personen tar ut föräldraledighet.

Syftet är dels att förbättra förutsätt-ningarna för jämställdhet men även att motverka omotiverade löneskillnader genom att motiven för kvinnor att ha kvar en förankring i yrkeslivet förstärks.

Statens ansvar för att motverka könsmaktsordningen är stort. Jag är därför mycket glad över att ingå i en regering där vi tillsammans arbetar för en ökad jämställdhet, mer kvinnligt företagande, minskade löneklyftor, jämlika karriärmöjligheter och fler pappalediga män.