Debattartikel
Svenska Dagbladet 1 juli 2007
Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister
Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister
Satsningar ökar integrationen
På måndag tas ett stort steg för att underlätta inträdet till arbetsmarknaden för nyanlända: instegsjobb. Jobb som är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och anhöriginvandrare under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd, skriver ministrarna Nyamko Sabuni och Anders Borg.
Närmare 1,2 miljoner människor av Sveriges befolkning är födda utomlands. Arbetsmarknadssituationen för denna grupp har länge varit betydligt sämre än för personer födda i Sverige och många har hamnat i ett långvarigt utanförskap, utan att kunna känna stoltheten över att ha en egen försörjning och utan att kunna känna glädjen i att ha ett arbete att gå till. Det är också ett slöseri ur samhällelig synpunkt att så mycket kompetens och erfarenhet inte tas till vara.
För att man som nyanländ ska komma in i ett samhälle är det viktigt att tidigt komma i arbete - här har Sverige misslyckats. I Integrationsverkets rapport "Ett förlorat år" som presenterades nyligen framkommer det att under det första året i Sverige har knappt hälften av de nyanlända haft någon arbetsmarknadskontakt.
Endast drygt en av tio har ett reguljärt arbete och ett litet fåtal har fått arbetspraktik genom arbetsförmedling eller deltagit i en arbetsmarknadsutbildning. I en internationell studie där EU15-länderna samt Kanada och USA jämförs hamnar Sverige i botten vad gäller integration på arbetsmarknaden. Detta är mycket bekymmersamt.
Det utanförskap hos utrikes födda den förra regeringen lämnade efter sig har många förklaringar, bland annat för höga trösklar in på arbetsmarknaden och brister i introduktionen av de nyanlända. Det finns också indikationer på förekomsten av diskriminering.
Mot bakgrund av den rådande situationen i Irak har antalet asylsökande från regionen ökat och det är därför extra viktigt se till att integrationen fungerar bättre än den gjort det senaste decenniet, för att därigenom undvika att de som kommer till Sverige hamnar i ett passivt utanförskap.
Alliansregeringen har inlett en total översyn av de offentliga insatserna för nyanländas arbetsmarknadsetablering; uppdrag, ansvarsfördelning, författningsreglering och ekonomiska villkor ska ses över i sin helhet.
Den grundläggande utgångspunkten i regeringens integrationspolitik är snabb etablering på arbetsmarknaden, för att människor så fort som möjligt ska bli självförsörjande och kunna bli del i gemenskapen på en arbetsplats. Samtidigt som regeringen föreslår en starkare och samlad diskrimineringslagstiftning, genomförs en rad reformer för att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden.
Vid årsskiftet infördes nystartsjobben, av vilka en tredjedel av de som förmedlats hittills har gått till utrikes födda. För att säkerställa att nyanlända invandrare erbjuds en bedömning av tidigare yrkeserfarenheter sker också en förstärkning av arbetsförmedlingens resurser för yrkesbedömning. Dessutom ges Valideringsdelegationen i uppdrag att leda en pilotverksamhet för att på bara några månader validera tusen personers utländska yrkeskompetens, enligt branschmodeller framtagna i samarbete med branschorganisationer.
Den 2 juli införs den kanske allra viktigaste reformen för att underlätta inträdet till arbetsmarknaden för nyanlända: instegsjobb. Instegsjobben är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och anhöriginvandrare under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd.
Instegsjobben innebär att staten står för 75 procent av lönekostnaden för privata arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet. För övriga offentliga arbetsgivare är nivån 50 procent.
Anställningen är kopplad till deltagande i "svenska för invandrare" (sfi) och ska innehålla tydliga, handledande inslag.
Alliansen gick till val på att bryta utanförskapet och fick väljarnas förtroende att göra det. Att hindra en utbredning av utanförskapet och att bryta passiviteten för dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden är några av regeringens allra viktigaste utmaningar under mandatperioden.
Vi är övertygade att en tidig kontakt med arbetsmarknaden är avgörande för att öka integrationen och motverka utanförskap bland utrikes födda. Genom jobbet får man, förutom egen försörjning, arbetskamrater och är delaktig i en social gemenskap, vilket är extra viktigt för den som kommer till ett nytt land.
Vi är nu inne i en period av hög tillväxt. Det är viktigt att ta till vara denna så att så många som möjligt ges chansen att komma i jobb och därmed vara fullt ut delaktiga i samhället. Med instegsjobben och de andra reformerna har vi tagit ytterligare steg i den riktningen.
