Debattartikel
Göteborgs-Posten 25 januari 2007
Anders Borg, Finansminister
I dag får miljoner svenskar mer i sina lönekuvert
Med jobbavdraget får landets 4,4 miljoner sysselsatta ut mer av sin lön. För nästa år planeras ytterligare skattesänkningar riktade mot dem som har de lägsta inkomsterna, skriver finansminister Anders Borg.
I dag den 25 januari, på månadens stora löneutbetalningsdag, får landets 4,4 miljoner sysselsatta behålla mer av sin lön. När skatten är dragen får en LO-familj 1 200 kronor mer kvar att leva på. Detta är en av regeringens viktigaste åtgärder för att värna grunden för vårt välstånd: nämligen att det ska löna sig att arbeta. Det är främst låg- och medelinkomsttagare som tjänar på jobbavdraget, 30 av jobbavdragets 40 miljarder går till dem med de lägsta inkomsterna
Fler jobb ger goda offentliga finanser
Sverige har under de senaste åren upplevt en stark tillväxt i ekonomin. Trots det har sysselsättningen utvecklats svagt och många har hamnat utanför. Allt för få människor arbetar, trots att många både vill och kan. Över en miljon svenskar får i dag sin försörjning genom olika ersättningssystem. Samhällets utveckling är beroende av människors vilja att arbeta. Alla tjänar på ett samhälle med goda offentliga finanser där fler jobbar. Det här är särskilt viktigt med tanke på den demografiska utvecklingen framöver då allt fler blir äldre och behöver vård och omsorg samtidigt som den arbetsförmögna befolkningen krymper.
Men att arbeta är inte bara en fråga om pengar. Det är också en fråga om att bli sedd och att delta i en gemenskap.
Om människor snubblar i livet och begår misstag så vet vi att det oftast är arbetskamraterna som utgör det trygghetsnät som, vid sidan av familjen, fungerar bäst.
Sociologisk forskning visar också att de människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden oftare drabbas av andra sociala problem. Dessutom riskerar de som står utanför att hamna i en sits där de inte kan följa med i den kunskapsutveckling som oftast sker på en arbetsplats, vilket i sin tur kan förvärra situationen.
Enklare och mer attraktivt
Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag och att därigenom bryta utanförskapet. Jobbpolitiken bygger på att det ska löna sig bättre att arbeta, det ska bli billigare och enklare att anställa och det ska bli mer attraktivt att driva företag. Vi genomför nu en lång rad åtgärder för att detta ska bli verklighet.
Det första viktiga steget är det så kallade jobbavdraget. Det innebär en skattelättnad för alla personer som har inkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet och ges i form av en skattereduktion. Enkelt uttryckt blir det mer pengar i plånboken när lönen kommer. Redan i dag, på årets första stora löneutbetalning, kommer alla löntagare att märka av detta.
Inga nya fattigdomsfällor
Med den förra regeringens politik belastades människor med de lägsta inkomsterna i många fall med de högsta marginaleffekterna. Om inkomsten ökade minskade bidragen. I slutändan blev behållningen trots allt inte så stor och det lönade sig därför inte att jobba. Risken med detta är då att man fastnar i en så kallad fattigdomsfälla, en situation med permanent låg levnadsstandard. Det måste därför tydligt löna sig att arbeta för alla med låga inkomster och av den anledningen riktar vi i huvudsak in våra skattesänkningar mot dem. Förslagets tyngdpunkt ligger således på att minska tröskel- och marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare.
Påverka sin standard genom arbete
Vi tycker nämligen inte att det är rimligt att en ensamstående mamma som försöker arbeta extra för att ordna pengar till semestern förlorar 50-60 procent av pengarna i skatter, höjd dagisavgift och sänkt bostadsbidrag. Även en städare, en metallarbetare eller ett butiksbiträde måste kunna leva på sin lön och kunna påverka sin levnadsstandard genom att arbeta. Därför tycker vi att det är särskilt viktigt att rikta skattesänkningar mot denna grupp.
Den förra regeringen genomförde också skattesänkningar, men dessa gick framför allt till höginkomsttagare. Jobbavdraget är en inkomstskattesänkning på nästan 40 miljarder kronor. Av detta går 30 miljarder till löntagare med små och medelstora inkomster. Det innebär att dessa människor får en lägre skatt på mellan 3 och 5 procent per månad.
En barnskötare som arbetar heltid får då, när både den förhöjda a-kasseavgiften och fackavgiften är betald, 670 kronor mer per månad. För en LO-familj innebär det en förbättring på 1 200 kronor netto i månaden.
Effekterna av våra åtgärderna är naturligtvis svåra att bedöma. Men ekonomiska bedömare, till exempel Konjunkturinstitutet (KI), förutser en starkare utveckling än vad vi tidigare aviserat sett till hur många som väntas få jobb framöver. KI bedömer att regeringens reformer bidrar till att sysselsättningen stiger med cirka 55 000 personer mer fram till 2010 än vad som annars skulle ha blivit fallet.
Kommer att ta ytterligare steg
Jobbavdraget är det första steget i regeringens skattereform och ett viktigt steg för att fler ska komma i arbete. Men vi är inte nöjda med det. Vår ambition är att ta ytterligare steg i den riktningen framöver.
Vi har sagt att vi vill genomföra en skattesänkning på uppemot 1 000 kronor i månaden för löntagare med låga och medelstora inkomster. Det kommer vi inte att uppnå i och med dagens genomförda skattelättnad.
Avsikten är att genomföra ett andra och därefter förhoppningsvis också ett tredje steg i en större skattereform.
Ytterligare skattesänkningar är dock villkorade av att ekonomin medger det. Om utrymmet finns i statsfinanserna och finansiering kan säkras går vi vidare år 2008 med ytterligare skattesänkningar riktade mot dem som har de lägsta inkomsterna. Jag vill dock vara väldigt tydlig; utfästelsen är beroende av huruvida finansieringen kan säkras och att samhällsekonomin tillåter detta. För tillfället är jag optimistisk.
