Tal
Kungl skogs- och lantbruksakademien 16 oktober 2008
Eskil Erlandsson J, Jordbruksminister
(Rolf Eriksson)
Inledning av statssekreterare Rolf Eriksson vid seminarium på Världshungerdagen
Tack för att jag får inleda det här seminariet på årets Världshungerdag. I min inledning tänker jag övergripande redogöra för regeringens syn på hur vi ska trygga tillgången till mat för alla, och samtidigt möta de utmaningar som klimatförändringarna och satsningarna på bioenergi utgör.
Vi lever i en krisdrabbad tid - år 2008 har vi genomlidit klimatkris, energikris, och matkris och nu i höst dessutom finanskris. För att häva den omedelbara finanskrisen har världens ledare enats kring ett antal krispaket som ska sanera finansmarknaderna och gjuta nytt mod i kreditmarknaderna. Även om det är svårt att sia om framtiden så kan vi slå fast att politisk handlingskraft och politiskt ledarskap ger omedelbara resultat - men det gör dessvärre också bristen på detsamma.
Trygga tillgången till mat för de fattiga
Vid FAO:s högnivåkonferens i juni tidigare i år så utfäste många av världens ledare på ett liknande sätt olika initativ för att mildra effekterna av de höga livsmedelspriserna för världens fattiga. Bland annat presenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon sin Task Force on the Global Food Crisis. FAO lanserade redan i december 2007 sitt Initiative on Soaring Foood Prices. Efter högnivåkonferensen har också flera andra initiativ tagits för att hantera krisen, bland annat EU-kommissionens förslag om en så kallad facilitet för att främja ett mer koordinerat och långsiktigt svar på den pågående livsmedelskrisen.
Regeringen välkomnar kommissionens förslag och det är positivt att medlen ska kanaliseras bland annat genom FAO, WFP och IFAD. Dessa organisationer har nyckelroller genom sin unika kompetens inom jordbruksområdet, framförallt FAO vars huvuduppgift är att trygga den globala livsmedelsförsörjningen.
MEN, det är angeläget att det internationella samfundet nu håller fast vid sina utfästelser för att möjligheterna att uppnå målet om att halvera antalet hungrande i världen till 2015 verkligen ska uppnås. Färsk statistik från FAO visar att de höjda livsmedelspriserna har inneburit att ytterligare 75 miljoner människor lider av hunger. Enligt FAO:s uppskattningar har nu antalet undernärda i världen stigit till 923 miljoner under 2007 och målet att halvera antalet hungrande till 2015 är längre ifrån att uppnås.
Även om priserna på många jordbruksvaror har sjunkit sedan början av 2008 är de fortfarande på en högre nivå än innan prisuppgången startade. Dessutom gör internationella prognosinstitut (OECD-FAO Agricultural Outlook 2008-2017, USDA, FAPRI (Food and Agriculture Policy Research Institute i Washington)) bedömningen att under den närmaste tioårsperioden kommer priserna vara på en betydligt högre nivå än under föregående tioårsperiod. Mot bakgrund av att jordens befolkning förväntas öka med 50 procent till 2050 och att trycket på jordar och vatten ökar så behövs investeringar i jordbruket alldeles oaktat den aktuella prisnivån.
Under det svenska ordförandeskapet kommer bl.a. FAO-arbetet att prioriteras, där såväl u-länders livsmedelsförsörjning som klimatarbetet står högt på dagordningen. Med det förnyade intresset för jordbruk ökar också intresset för FAO:s arbete. Jag välkomnar insikten både i Sverige och internationellt om jordbrukets, skogsbrukets och fiskets centrala roll för att minska hunger och fattigdom i utvecklingsländer och vikten av ökade satsningar på dessa näringar i utvecklingssamarbetet. Regeringen har även i budgetpropositionen slagit fast att vi kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av ett mer produktivt jordbruk och en bredare landsbygdsutveckling.
Regeringen avsätter också extra medel på 100 miljoner kronor under 2009 för att minska de negativa effekterna av höjda livsmedelspriser i utvecklingsländer genom stöd till ökad produktion och insatser mot undernäring och svält. Dessa 100 miljoner är tänkta att stödja akuta insatser för att hantera livsmedelskrisen för världens fattiga - FAO är givetvis ett tänkbart verktyg i detta arbete. Regeringen har även i BP09 angett att vi kommer att stödja FAO:s Initiative on Soaring Food Prices.
Klimatförändringar
Klimatfrågan står i fokus och alla aktörer, såväl globalt som lokalt, måste bidra till en uthållig värld. Inom regeringen har frågan hög prioritet. Det genomsyrar stor del av arbetet och är en huvudfråga för det svenska EU-ordförandeskapet nästa år, för regeringen som helhet och för Jordbruksdepartementet. Klimatmötet i Köpenhamn kommer också att äga rum under vårt ordförandeskap i slutet av 2009 och det är viktigt att de areella näringarnas roll tas i beaktning.
Jordbruksministerns vision är att vi ska "bruka utan att förbruka". Vår tid måste bruka naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer. Jordbruket och miljön har ett symbiotiskt förhållande och en ömsesidig påverkan. Att bedriva jordbruk innebär att både positiva såväl som negativa effekter för miljön kan uppstå. Att minimera de negativa effekterna så långt som det är möjligt är vår tids utmaning. Vilka effekter som uppstår beror naturligtvis på hur jordbruket bedrivs men också på de förutsättningar som finns givna genom klimatförhållandena och jordarten.
År 2050 behöver vi producera 60 procent mer mat men tillgången till vatten ökar inte, vi lever med samma vatten sedan tidernas begynnelse och tillgången till mark ökar enbart marginellt. I det här sammanhanget ser vi vikten av att bruka utan att förbruka, dvs. att nyttja de tillgängliga resurserna i form av mark och vatten så att även framtida generationer kan använda dem.
Forskning och utveckling kan inte nog framhållas i det här sammanhanget. Det handlar om kunskap; för det första om hur vår livsmedelsproduktion ska minska sin klimatpåverkan, för det andra om hur produktionen kan anpassas till ett förändrat klimat och för det tredje om hur jordbruket kan bidra till at mildra klimatförändringarnas effekter.
Regeringen gör under 2009-2011 (också) en särskild klimatsatsning på totalt 4 miljarder kronor inom utvecklingssamarbetet. Samarbetet kan spela en viktig roll i att förebygga och minska de negativa effekterna av klimatförändringar och motverka negativ miljöpåverkan. Målet för satsningen är främst att på ett effektivt sätt bidra till långsiktiga insatser för anpassning till klimatförändringarna i de fattigaste länderna, men också att bidra till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser.
I klimatsatsningen avser regeringen att särskilt stödja insatser för en hållbar användning av naturresurser som bevarandet av den biologiska mångfalden, ekosystemtjänster och genetiska resurser. Under 2009-2011 avsätts 150 miljoner kronor till IFAD, FAO och WFP för mark- och jordbruksfrågor.
Bioenergi
Odling av bioenergi är på snabb frammarsch i Afrika söder om Sahara, och stora investeringar planeras. Detta innebär - som FAO:s generalsekreterare Jacques Diouf själv påpekat många gånger - stora möjligheter, men också risker, för de många fattiga som lever på landsbygden och av jordbruket i dessa länder. En av de utmaningar som regeringen formulerat i politiken för global utveckling är ekonomiskt utanförskap. I flera av dessa länder behövs först och främst investeringar, men även en kraftig höjning av produktiviteten i odlingen av livsmedelsgrödor. Småodlare behöver också ges möjlighet att kunna delta i, och tjäna på, odlingen av bioenergigrödor.
Sverige är aktivt i arbetet med att hantera de globala utmaningar som följer av en ökad efterfrågan på förnybar energi. Det är viktigt att den bioenergi som produceras är hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Framtagande av internationella överenskommelser är nödvändiga i detta arbete, de så kallade hållbarhetskriterer som EU håller på att ta fram är ett exempel. Sveriges regering driver också på för att liberalisera handeln med biodrivmedel, vilket skulle öka utvecklingsländernas möjligheter att tjäna på produktion av bioenergrödor.
Sveriges och Nederländernas regeringar beställde nyligen en rapport från OECD (Biofuel Support Policies - An Economic Assessment) om effekterna av de omfattande stöd som ges till biodrivmedelsproduktion i västvärlden. Rapporten slår bland annat fast att öppnare marknader, fokus på andra generationens biodrivmedel och minimikrav för minskade utsläpp av växthusgaser är viktiga för att uppnå målen om både kostnadseffektivitet och klimatvinster samtidigt som livsmedelsförsörjningen inte hotas.
Sverige är positiv till att FAO här tar en ledande roll för att öka de globala kunskaperna om bioenergi och dess effekter. Ökad produktion och användning av bioenergi kan vara en möjlighet att bredda energiutbudet och minska beroendet av bland annat fossila bränslen. Också utvecklingsländerna måste kunna ta del av den tillväxt som kan bli följden av ökad efterfrågan på bioenergi.
Av den totala svenska energianvändningen är en knapp tredjedel förnybar energi av olika slag. Den totala användningen av bioenergi är ca 28-29 procent. Bioenergi (främst för uppvärmning, ej drivmedel) från skogen och vattenkraft utgör stora delar av denna andel.
Det är i detta sammanhang viktigt att se möjligheterna och förmedla vårt kunnande till exempelvis utvecklingsländer. I internationella mått så befinner sig Sverige i framkant vad gäller utvecklingen av produktion av bioenergi och biodrivmedel.
Forskning och utveckling på dessa områden är betydelsefull. Vår forskning kring exempelvis andra generationens biodrivmedel är särskilt angelägen. Om vi får ett genombrott för exempelvis cellulosabaserade biodrivmedel ökar råvarubasen betydligt jämfört med dagens första generationens biodrivmedel som baseras till huvuddel på livsmedelsgrödor. Att använda restprodukter från jordbruksproduktion som till exempel biogas från gödsel kan också vara ett komplement.
Avslutningsvis, experterna är överens om att det går att motverka den globala uppvärmningen. Det förutsätter en omläggning och effektivisering av energisystem och en minskad användning av fossila bränslen som istället ersätts med utsläppsneutrala energisystem från bland annat biomassa. Flera rapporter visar att kostnaderna är hanterbara om vi startar omläggningen nu - ju längre vi väntar med att förändra våra energisystem desto dyrare kommer det att bli.
Och därmed var min tid slut. Tack för att ni lyssnade.
