Skogsriketkonferens

Skogsvänner!

Kul att så många är här idag. Det känns fantastiskt att se detta stora, och som jag tycker mig se, växande, intresse för skogen och Skogsriket.

Jag roade mig med att googla Skogsriket härom dagen och fick 5 510 träffar!
Jag vill tro att det knappt blev några träffar alls för ett år sedan.
Vad vill jag säga med det då? Jo, att starta ett projekt handlar ofta om att engagera fler. Det är svårt att driva projekt ensam om målet är ökad aktivitet i hela landet. Att höras, synas och väcka intresse är avgörande för hur väl Skogsriket ska lyckas nå målen om fler skogliga jobb, ökade förädlingsvärden, ökad export och samtidigt stärka det hållbara brukandet där vi brukar skogens resurser utan att förbruka dem.

Skogsriket är ett sätt för mig och regeringen att peka ut potentialen för nya jobb, tillväxt och därmed välfärd i hela landet. Med skogen som bas kan vi skapa nya gröna produkter och material, skapa fler gröna jobb, ge upplevelse och rekreation i skogens lugn och inte minst bidra till att utveckla det hållbara skogsbruket i världen. Det hållbara brukandet går ut på att använda naturens resurser på ett sätt så att våra barn och barnbarn har samma, och helst bättre, förutsättningar att nyttja skogen och bibehålla de oersättliga tjänster som skogen ger oss. Dessa tjänster brukar kallas ekosystemtjänster. Det kan låta byråkratiskt men är inte så krångligt egentligen. Ekosystemtjänster som skogen ger är till exempel:

  • Hem för hundratusentals arter
  • Inlagring av koldioxid
  • Rent vatten
  • Virke
  • Tystnad - lugn och ro

Detta är tjänster som vi inte kan skapa själva och de är därför oersättliga. Arbetet med bevarande av natur- och kulturmiljövärden och biologisk mångfald är högt prioriterat och enligt min och regeringen mening ska detta ske i samverkan mellan stat och markägare. Ett exempel på samverkan är Kometprogrammet, eller "min naturvård" som projektet också kallas. Komet är ett frivilligt program som utgår från markägaren och dennes kunskap om sin marks biologiska skatter. Programmet har utvärderats, med i huvudsak goda resultat. Jag ser detta som en framtidsmodell för bevarandet av natur- och kulturmiljövärden som jag tror tydliggör det gemensamt ansvarstagande som vi har.

**************

När jag lanserade Skogsriket i våras var min tanke att peka på skogens potential, väcka intresse och på så sätt ge de aktörer som verkar inom skogen, eller med skogen som råvara, en uppmuntrande knuff framåt. Jag kan nu säga att en liten knuff har blivit till ett skalv - jag hade aldrig förväntat mig så mycket engagemang i skogen som jag nu ser. Organisationer, skogsägare, myndigheter, turismföretagare, ja snart sagt hela samhället svarar att de vill vara med, att skogen är viktig och att Sverige kan mer. Fantastiskt tycker jag!

Så nu är frågan, hur går vi vidare? Vi vet att Skogen är en resurs, att svenskt skogsbruk står ut genom sitt hållbara brukande och genom hög kvalité. Vi vet också att vi står inför utmaningar i form av bevarandet av biologisk mångfald och andra natur- och kulturmiljövärden, kompetensförsörjning, vidareutveckling och innovationer och en hårdnande internationell konkurrens.

För att ta vara på potentialen så måste vi möta utmaningarna samtidigt som vi utvecklar det vi redan är bra på, Det görs inom regeringens alla områden och just därför blir också den gemensamma visionen Skogsriket så viktig. Skogen finns med inom utbildningspolitiken, inom den ekonomiska politiken, inom miljöpolitiken och inom näringspolitiken, för att bara nämna några exempel.

Jag lovar mer samarbete med ministerkollegor
För att möta behovet av ytterligare samverkan tar jag nu, ännu ett initiativ för att verkligen se till att Skogsriket växer med helhetsperspektiv. Jag bjuder in mina ministerkompisar för att gemensamt stärka arbetet med Skogsriket. Tillsammans har vi ansvar för viktiga frågor som kompetensförsörjning och utbildning, innovation, förädling, träbyggande och markägarfrågor - frågor som vi har fått tydliga signaler om att vi ska hantera i Skogsriket. Vårt samarbete förstärker Skogriket som en gemensam politisk vision för hela regeringen.

Jag kan också avslöja en liten, men god nyhet. Det omtyckta projektet Skogen i Skolan får i år extra resurser till sin verksamhet. Detta tack vare mina medarbetares idoga arbete med att förankra Skogsriket på övriga departement i regeringen, denna gång utbildningsdepartementet i satsningar för ökad jämställdhet.

För att knyta an till där jag började: det är viktigt att synas och höras för att få fler intresserade av skogen och dess potential. Därför utvecklar vi nu en kommunikationsstrategi för Skogsriket. Vi vill öka samverkan mellan aktörerna så att vi kan nå och knyta an till människor med kunskap och intresse för skogens alla värden. Vi vill att alla intresserade lockas med i arbetet med att förverkliga visionen Skogsriket. Lanseringen av kommunikationsstrategin sker i vår.

När vi träffas nästa år vill jag kunna se ännu fler deltagare och aktörer men också de första resultaten av våra gemensamma satsningar. Har vi fått fler jobb i sektorn? Har vi ökat exporten och når vi miljömålen? Skogsriket är naturligtvis ingen kvickfix för dessa utmaningar, men jag är övertygad om att vi tillsammans kan se tendenser, trender och början på en resa mot det Skogsrike som vi vill vara!

För att följa utvecklingen i Skogsriket har jag tillsatt en arbetsgrupp på departementet med uppgift att mäta resultaten och utvecklingen av det vi sagt att vi vill uppnå med Skogsriket. Vi kan kalla det en Skogsbarometer.
Det är helt upp till oss gemensamt hur många grader Sverige kan öka på denna barometer för att bli ett fulländat Skogsrike. Utvärdering av Skogsriket kräver mätbara uppgifter. Vilka dessa blir är ännu inte klart men jag tror att det är viktigt att inte bara hårda fakta mäts, såsom export och ökad produktivitet, utan också värden som ungas intresse för skogliga jobb, ökad jämställdhet i sektorn och inte minst allmänhetens intresse och engagemang i skogen. För att motivera lite extra till utveckling vill jag ge ett pris till det Skogsriket-län med bäst utveckling på barometern. Må de med bäst utveckling vinna!

************

Men handen på hjärtat, den största delen av arbetet med att möta utmaningar och tillvarata potentialen görs inte av mig, utan av er - i organisationer, företag och föreningar. Min förhoppning är därför att Skogsriket ska vara vårt gemensamma projekt och att visionen även framöver ska hjälpa till att sätta fingret på problemet, vara ett smörjmedel och kanske också en del av lösningen.

En del i detta är den satsning som nu görs från min och regeringens sida, 80 miljoner kronor totalt under fyra år. Pengarna ska gå till stimulans för företagande och till att förstärka Skogsstyrelsens rådgivning. Av årets 20 miljoner kan 10 miljoner sökas från Skogsstyrelsen för projekt som skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling och tillväxt inom förädling och innovation samt för upplevelser och rekreation med anknytning till skog.

Årets övriga 10 miljoner går till Skogsstyrelsen för att myndigheten ska förstärka sin rådgivning och öka sin stödjande verksamhet gentemot skogsägare. Allt enligt devisen "det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara företagare". I år gör Skogsstyrelsen en bred satsning som man kallar Framtidens rådgivning, där man bland annat använder e-tjänster för att effektivisera rådgivningen.
Jag är mycket glad över Skogsstyrelsens stora engagemang i Skogsriket. Detta engagemang och det stora kunnande som finns inom myndigheten ska på bästa sätt tas tillvara.

Förutom miljonerna som satsas för att nå målen i Skogsriket har jag utsett 10 skogsriketambassadörer som ska hjälpa mig att sprida kunskap, engagemang och idéer som leder till att nå målen om fler jobb och ett ökat intresse för skogens alla möjligheter. Det är tio oerhört engagerade och kunniga personer, många av dem är här idag så missa inte möjligheten att byta idéer och tankar med dem.

Till detta ska läggas att ytterligare förstärkningar på skogsområdet har gjorts inom landsbygdsprogrammet där satsningar på förädling och kompetensutveckling har prioriterats. Det kan till exempel handla om att stödja goda idéer till företagande på landsbygden, eller om utbildningar i röjning, eller naturvård.

Men låt oss inte göra misstaget att förminska Skogsriket till kronor och ören. Jag vill att Skogsriket ska bli en plattform för dialog och diskussion. För vi har sannerligen en hel del att diskutera framöver.

  • Hur hejdar vi förlusten av biologisk mångfald?
  • Hur skapar vi en allemansrätt som både respekterar äganderätten och friluftslivet?
  • Hur kommer vi till rätta med röjningsberget, utan att lagstifta om röjningsplikt - för det kan jag säga på en gång, jag vill verkligen inte lägga på skogsnäringen regler i onödan.
  • Hur möter vi framtidens arbetsmarknad? Hur får vi fler unga att vilja jobba i skogen?
  • Hur ser vi till att det blir fler entreprenörer på landsbygden?
  • Hur ser vi till att öka den skogliga tillväxten, det är en avgörande fråga för klimatutmaningen och den svenska tillväxten.

Alla dessa frågeställningar är avgörande för att vi ska lyckas med skogsrikets övergripande mål - att skapa fler jobb med anknytning till skogen, och se till att vi blir bäst i världen på att skapa värden från skogen. För vänner, sanningen är den - mår skogen bra så mår Sverige bra.

************

Det är lätt att peka ut vad som kan bli bättre och vad som är problem. Mycket av detta är saker som man inte kan lagstifta bort. Mycket av ovan nämnda utmaningar krävs samarbete på alla nivåer för att lösa. Men en sak som jag som politiker faktiskt kan göra något åt är regler. Det är få saker jag möter så ofta som frågor och berättelser om hur krångligt vi gör det för oss i Sverige. Det ska vara enkelt att vara företagare, att skapa jobb, att vara miljövän. Allt annat blir ju hinder till utveckling.
En företagare gynnas av enkla regler som är lätta att förstå, oavsett om det är den stora pappersbuksägaren eller halvtidföretagaren med turismverksamhet i skogen. Här har vi mycket kvar att göra, både jag som lagstiftare och våra myndigheter som ska förklara, stödja och göra informationen lättillgängligt. Jag har nu höjt regeringens mål för regelförenklingar från 25 till 50 procent på mina områden. Och jag är inte nöjd förrän det märks i varje företagares vardag!

Vänner, nu ska jag vara ärlig. Det är inte alla som går man ur huse för att regelförenkla för den svenska skogen... Häromdagen hörde jag på radion att EU nu har skapat en bok för att få tjänstemännen att skriva enklare byråkratiska. Det är ju bra. Men på min önskelista står en bok om hur man inte bara förenklar språket - utan också regelsystemet.

Ta till exempel Hållbarhetskriterier för fasta biobränslen. Vi har kommit långt här i Sverige när det gäller bioenergi och i det närmaste totalt ställt om uppvärmningssektorn från fossila bränslen. Med de eventuella förslag på hållbarhetskriterier för fasta biobränslen som diskuteras i Bryssel riskerar vi att bromsa denna mycket positiva och för klimatet nödvändiga utveckling med ett berg av byråkrati. Självklart ska vi se till att den biomassa vi använder är hållbart producerad. Men att skapa ett separat och krångligt regelverk som gäller för den del av skogen som används som bioenergi är inte någon bra lösning. Ett hållbart skogsbruk säkerställas bäst med nationell miljö- och skogslagstiftning som är anpassad efter lokala förhållanden. Jag tog nyligen initiativ till ett brev till EU-kommissionen där regeringen framför detta och som undertecknades av ytterligare 7 länder . Jag kommer att fortsätta strida för det nationella självbestämmandet i skogen och för mindre EU-byråkratisering!

Timmerförordningen är ett annat exempel på hur krångligt det kan bli i Bryssel. Timmerförordningen har det goda syftet att stoppa olagligt avverkat timmer. Men som trots sitt goda syfte riskerar att kraftigt försvåra för den lilla företagaren med rigida regelverk och kontrollsystem med märkning och spårbarhet till varje stubbe. Jag säger det om och om igen. Det måste finnas enklare system, det måste finnas rim och reson i byråkratiseringen. Frivilliga branschsystem, licenser och certifikat ger trygghet och ansvarstagande utan detta berg av administration och statliga kontroller.
Vi riskerar att hamna i ett läge där en av våra största resurser i byggandet av ett hållbart samhälle straffas ut. Det vägrar jag att acceptera.

***********

Skogsvänner,
Vi behöver sprida kunskap om det svenska skogsbruket! Och därför är det mycket glädjande att jag nu ser ett allt större intresse för svenskt skogsbruk runt om i världen. För ett par veckor sedan besökte två stora, oberoende av varandra, skogsnationer vårt land. Först Kina och sedan Kanada. Det är inga små spelare i Världen. De är framförallt intresserade av det svenska skogsbruket som sådant, ägarstrukturer, återplanteringen och produktiviteten. Men också av hur vårt miljöarbete följer hela kedjan från brukandet till färdig produkt. Vi bygger städer i trä, vi kör bil och kollektivtrafik på bioenergi, vi värmer oss med bioenergi och snart klär vi oss i viskos - allt från trä! Detta samtidigt som vi bevarar skog för framtiden, för att bevara den biologiska mångfalden, för rekreation i stadsnära områden och för bevarande av natur- och kulturmiljöer.

Detta, mina vänner, ska vi vara rädda om och det är just denna svenska modell som jag tror är vårt starkaste kort både i en internationell konkurrens, men också för den långsiktigt hållbara utvecklingen. För skogen är inte en snabb investering eller tillfälliga projekt, här snackar vi långsiktighet som få andra områden kan mäta sig med.

Jag delar gärna med mig av den svenska modellen till andra länder, vi kan sälja vår kunskap, maskiner, uppfinningar, våra idéer men framförallt vårt hållbara brukande för att på så sätt förhindra avskogning och fattigdom i världen. Dessutom bidrar vi till att minska den globala uppvärmningen. Jag kommer att fortsätta slåss för den svenska modellen, både inom Sverige och internationellt. För det är inte alla som vill det vi vill. Att ha frihet under ansvar, att ha jämställda mål om miljö och produktion är långt ifrån självklart.

********************

Med detta sagt vill jag tydligt betona att Skogsriket inte är ett projekt som ska drivas av mig eller regeringen, det är ni som själva vill delta och tror på möjligheterna som driver och äger Skogsriket. Jag är stolt över att den svenska skogsnäringen står på egna ben - i princip helt utan bidrag från politikens skattkista. Det har varit tufft ibland, men det har gjort oss världsledande och oerhört duktiga på att möta konsumenternas behov. Så vill jag att det ska fortsätta vara!

Jag möter många kloka och bra idéer som passar in i arbetet med Skogsriket och jag hoppas därför att alla ni som bär på goda idéer tar en titt på Skogsstyrelsens hemsida och tar vara på möjligheten till investerings- och projektstöd som finns där-de är till för er! Jag vet att det inte finns någon bidragskultur i Skogs-Sverige och jag tror att det varit till gagn för oss, men de pengar som är satsade är inte hel-enkla att sno från Anders Borg- så se till att de används för att få fram nya innovationer som leder till utveckling i Skogsriket!

************************

Vänner, nu har jag varit långrandig nog och jag är säker på att vi har en spännande eftermiddag framför oss med massor av intressanta diskussioner, möten och kontakter att knyta.

Det har sagts mig många gånger, och inte minst i budgetsammanhang, att pengar inte växer på träd, men jag vill hävda att det faktiskt är precis det de gör!
I Skogsriket växer både jobben och den gröna omställningen på träd och därmed pengarna!

Tack för att ni lyssnade och ta nu vara på all den kunskap och inspiration som finns i det här rummet - det är tillsammans vi bygger Skogsriket.