Tal
Jordbruksdepartementet, Stockholm 26 augusti 2010
Eskil Erlandsson J, Jordbruksminister

Inledningstal - workshop för en jämställdhetsstrategi inom skogsbrukssektorn

Varmt välkomna!

Det är mycket roligt att se Er alla och jag hoppas att dagens workshop ska bli väldigt givande och lärorikt!

Vi är här idag för att vi har ett viktigt uppdrag.

Detta uppdrag är egentligen väldigt lätt, men det har ändå visats sig vara svårt att genomföra. Uppdraget är självfallet hur vi skapar ett mer jämställt samhälle och hur vi skapar en skogsbrukssektor dit det är lika naturligt för både kvinnor och män att söka sig.

Skogen betydde mycket för mig som ung och skogen betyder fortfarande oerhört mycket för mig som vuxen, inte minst därför att jag själv är skogsägare. Och visst är det fantastiskt att en vacker dag kunna ta en liten promenad i skogen. Skogen är något mycket fint och det är viktigt att skogen attraherar många, kvinnor som män.

Skogen betyder också mycket för svensk ekonomi och skapar jobb i hela landet. I dag är närmare 100 000 människor sysselsatta inom skogsbruket och skogsindustrin, av dem är 16 procent kvinnor och 84 procent män.
Skogsbruket, som vi fokuserar på i dag, har 30 000 anställda. Av dem är 11 procent kvinnor och 89 procent män. Statistiken talar sitt tydliga språk, skogsnäringen och särskilt skogsbrukssektorn är i dag en mansdominerad bransch.

Med dessa siffror är det lätt att komma ihåg det uppdrag vi har här idag.

Det är för mig en självklarhet att kvinnor och män ska ha lika möjligheter och samma förutsättningar att förverkliga sina mål och drömmar. Som ansvarigt statsråd för skogsfrågor, handlar det bland annat om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att äga och bruka skog och att arbeta eller driva företag inom skogsnäringen.

För mig är jämställdhet i grunden en värderings- och demokratifråga, men det är också en ekonomisk fråga. Vi har inte råd att missa stora delar av den kompetens som finns hos halva vår befolkning. En jämställd skogsnäring är en mer konkurrenskraftig skogsnäring.

Jag har som mål att vi ska ha ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Vi vill ha fler jobb och högre tillväxt på landsbygden. För att möjliggöra en sådan utveckling av sektorn behöver vi rekrytera personal från hela den arbetsföra befolkningen.

Det svenska skogsbruket har ett historiskt arv som inte har underlättat för kvinnor. Fram till år 1845 var mannens giftorätt dubbelt så stor som hustruns och sonens arvslott dubbelt mot dotterns. Det innebar att en dotter visserligen kunde ärva jord- och skogsmark men bara hälften mot vad hennes bror fick i arv. Fram till 1890 fick söner dessutom välja sin arvslott först och kunde försäkra sig om de bästa markerna.

Även om kvinnor kunde äga jord och skog, fick kvinnor inte förvalta sin egendom så länge kvinnan inte var myndig. År 1863 blev en ogift kvinna myndig vid 25 års ålder- En gift kvinna räknades dock fortfarande som omyndig. Det dröjde till 1921 tills gifta kvinnor fick rätten att själv förvalta sin egendom, men detta gällde enbart de kvinnor som gift sig efter 1921. Det dröjde ytterligare 29 år, och nu är vi framme vid 1950, innan kvinnor som gifte sig före 1921 fick rätten att förvalta sin egen ärvda egendom.

Att som kvinna studera de skogliga utbildningarna har heller inte varit självklart i vårt samhälle. Den första kvinna som tog jägmästarexamen skedde först år 1966.

I dag är 40 procent av skogsägarna kvinnor. Andelen kvinnor som studerar till jägmästare är knappt 30 procent motsvarande siffra för skogsmästarprogrammet är 10 procent.

Arbetsförmedlingens bedömning fram till 2011 säger att för yrken såsom jägmästare och skogsmästare kommer arbetsmarknaden att förstärkas och arbetslösheten bli obetydlig. Det är med andra ord en ljus framtid som väntar dessa studenter på arbetsmarknaden. Då är det också viktigt att ungdomarna tycker att företag inom skogsbruksnäringen är attraktiva arbetsplatser. Så är inte alltid fallet. Vi ser redan i dag att det är svårt att få förare till skogsmaskiner och det är få kvinnor som väljer det yrket. Det är inte bra för ett konkurrenskraftigt skogsbruk.

Från ett företagsperspektiv är det också av viktigt att ha i minnet att kvinnor har en stor roll som konsument och ekonomisk beslutsfattare. Framgångsrika branscher och dess företag kan inte bortse från att hälften av konsumenterna är kvinnor.

Skogen är viktig för klimatet, den biologiska mångfalden och tillväxten. En mänsklig mångfald ger också en mångfald i skogen. Det är positivt att arbetsmarknaden inom denna näring ser så ljus ut. Det är därför viktigt att det finns kompetent personal inför framtiden. För att möjliggöra en sådan utveckling behöver vi, som jag nämnde tidigare, rekrytera personal från hela den arbetsföra befolkningen. Arbetet med jämställdhet inom skogsbrukssektorn är en viktigt och avgörande fråga för näringens framtid och för Sveriges framtid.

Det är fantastiskt att så många av er har samlats här i dag. Jag är helt övertygad om att ni kommer ha en inspirerande dag tillsammans. En dag som utmynnar i många konkreta förslag som kan användas i strategin. Jag ser gärna att strategin är av mycket konkret art så att det är lätt att realisera strategin i praktisk handling som ger resultat.

Med detta önskar jag er än en gång varmt välkomna till denna dag. Har ni några frågor så svarar jag gärna på dem nu.