Debattartikel
GP-debatt 21 januari 2012
Maria Larsson, Barn- och äldreminister

Lagskärpning nytt verktyg mot hedersvåld

Socialnämnden ska få besluta om stöd för barn som utsätts eller hotas med hedersvåld - trots att den ene föräldern motsätter sig det. Lagändringen träder i kraft den 1 maj i år.

Om vad hon inte får göra. Det låter främmande, men precis sådan är vardagen för alltför många tjejer i vårt land. De vet inte om semestern till föräldrarnas hemland innebär att hon ska giftas bort.

Mordet på Fadime Sahindal skakade om vårt land. Skottet som dödade henne fick oss att inse hur olika villkoren kan vara. Tio år efter Fadimes död lever fortfarande många tjejer och killar under det som kallas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Den nationella enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen presenterade år 2009 visar att 6,6 procent av flickorna och 3,8 procent av pojkarna mellan 16-25 år upplever att föräldrar, religion eller kultur sätter gränser för val av parter. Det motsvarar 70 000 personer i denna åldersgrupp i Sverige.

Hemmet en farozon
Här ser vi hur hemmet blir till en farozon. Många gånger är det inte bara pappan utan även mamman som utsätter sitt barn för hårt tryck. Ofta understöds hoten och våldet av andra i familjen och den närmaste omgivningen vilket kan sätta enorm press på den utsatta tjejen eller killen.

Sedan finns det också fall då barnets mor inte vågar motsätta sig förbuden eller tar ställning för barnet då det blivit en öppen konflikt mellan pappan och barnet.

Inget av detta är acceptabelt. Men i de fall då en av två vårdnadshavare vill att barnet ska få hjälp, ska inte den andre få hindra det. Därför skärper regeringen föräldrabalken.

Från och med den 1 maj ska socialnämnden få besluta att åtgärder till stöd för barnet får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa, även om den ena vårdnadshavaren inte samtycker till det. Exempelvis kan det gälla psykologisk behandling och utredning eller när en kontaktperson och kontaktfamilj behöver utses.

Tack vare den kan socialnämnden, vid utredningar om behovet av att ingripa till ett barns skydd eller stöd, kunna tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Viktig förändring
Hur viktig denna förändring är, visar det som GP Debatt nyligen berättade om; en hjälpsökande tjej som kom till socialsekreterarens kontor och fann sin pappa där - just den person som hon sökte skydd från. Pappan hindrade tjejen från att gå ut och ville att hon skulle gifta sig med en kusin i Afghanistan. Men på socialsekreterarens kontor avfärdade han lugnt anklagelserna som dottern framförde. För att visa sin goda vilja skrev han på ett kontrakt som skulle ge henne rätten att träffa kompisar och gå ut. Så fort som tjejen och pappan kom hem blev han som en annan människa, jättearg rev han sönder kontraktet framför ögonen på dottern. Den utfrysning som följde gav tjejen självmordstankar, men det slutade med att hon bröt från familjen och lämnade orten där de bodde.

Nytt utbildningsmaterial
Den utsatta tjejen eller killen måste bli hörd, få sin berättelse dokumenterad och samhället måste agera när den unge söker hjälp. Här kan vi alla bli mycket bättre. Inte minst när det gäller förbättra vår kunskap. Därför kommer Socialstyrelsen ta fram ett utbildningsmaterial om kvinnor med utländsk bakgrund och kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Fadimes död var en djup tragedi. Tio år senare förstår vi bättre att uppmärksamma hedersproblematiken. Hennes död ska inte vara förgäves.