Tal
Folk och Försvars och Utrikespolitiska Institutets årliga höstkonferens. 8 november 2006
Gunilla Carlsson, Biståndsminister

"Säkerhet och utveckling - kommunicerande kärl"

Vänner,

Utan att skapa säkerhet försvåras möjligheterna till utveckling, och utan utveckling och förbättrade levnadsförhållanden hotas säkerheten. Jag välkomnar att detta synsätt nu vinner mark i den internationella debatten. Men inte bara i debatten, utan vi ser också hur det får genomslag i de insatser som görs och hur detta kan bidra till förbättrade levnadsförhållanden för den enskilda individen.

Därför gläder det mig att säkerhet och utveckling är ett av dagens huvudteman. Och låt mig också säga hur glad jag är över inbjudan från Folk och Försvar och Utrikespolitiska Institutet.

*******

Låt mig börja i Afghanistan. Afghanerna tillhör jordens fattigaste invånare, och saknar ofta både mat och vatten. Fattigdomen är nära kopplad till landets konfliktfyllda historia. Situationen i Afghanistan visar det nödvändiga i att satsa på säkerhet och att detta är en del i arbetet för utveckling. Säkerhet är en helt grundläggande förutsättning för att genomföra biståndsinsatser och för att arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling .

Men insatser för säkerhet och utveckling måste kompletteras med tidiga insatser för att skapa ett rättssäkert samhälle, där armé, polis och rättsapparat fungerar och borgar för landets fortsatta stabilitet och utveckling. Det är viktigt att kunna sända en signal om att säkerhet ger utdelning, ger bättre levnadshållanden, ger en stabilitet som förhoppningsvis gör att det inte finns grogrund för krigsherrar att rekrytera missnöjda och desillusionerade personer.

*******

Globaliseringen medför att det ömsesidiga beroendet ökar, att hoten får en alltmer gränsöverskridande karaktär, att utmaningar för internationell säkerhet blir mer komplexa och mindre förutsägbara. Tidigare spelade statliga aktörer huvudrollen när det gällde hot mot internationell säkerhet. Men världen har förändrats. Idag står vi inför hot såsom spridning av massförstörelsevapen, terrorism, organiserad brottslighet, etniska konflikter, smittsamma sjukdomar som HIV/Aids och miljöförstöring.

Ingen stat kan möta dessa utmaningar ensam. Det behövs gemensamma lösningar på globala problem. I detta arbete ska Sverige verka för en politik där internationell fred och säkerhet, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling sätts i centrum.

Säkerhet i Afghanistan har betydelse för säkerheten i Sverige. Vi kan inte längre se länder isolerat, eller låta dem isoleras. Narkotika, vapenhandel, penningtvätt, internationell kriminalitet, handel med kvinnor och barn - allt detta påverkar vår vardag i Sverige.

*******

Jag vet att ni hittills under dagen har talat om bland annat EU och Nato. Låt mig följa upp detta med några ord innan jag går vidare till vårt arbete i FN och det bredare perspektivet för säkerhet och utveckling.

Sverige ska tillhöra kärnan i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. En tydlig svensk röst i EU är ett sätt att stärka genomslaget för vår politik i ett bredare internationellt perspektiv.

Unionen har ett ovanligt brett spektrum av utrikespolitiska instrument, som diplomati, säkerhetsfrämjande insatser, utvecklingssamarbete, handel och migration. EU har därmed stor potential att också ta ett brett grepp kring komplexa frågor som rör utveckling och säkerhet. Sedan unionen inledde sina två första fredsfrämjande insatser på Balkan våren 2003 har EU:s säkerhetspolitiska räckvidd blivit allt mer global.

EU:s fredsfrämjande insatser skapar inte bara fred och säkerhet, utan lägger också grunden för demokrati och utveckling. De bidrar dessutom i många fall direkt till att stärka andra aktörers kapacitet. Ett exempel är EU:s stöd för militär och civil kapacitetsuppbyggnad inom den afrikanska unionen.

Ett exempel på EU:s breda engagemang för säkerhet, demokrati och utveckling är Unionens insatser i Demokratiska Republiken Kongo där EU bedriver aktiv diplomati, driver operativa insatser när det gäller reform av säkerhetssektorn och en polisinsats samt är största samlade biståndsaktören. Dessutom har EU nu i samband med valen i landet bistått med en militär styrka om 1 500 personer, till stöd för FN:s insats i Demokratiska Republiken Kongo (MONUC) samt genomfört en stor valobservatörsinsats.

*******

När det gäller Nato konstaterar jag att Sverige i dag har ett mycket nära och öppet samarbete med organisationen, exempelvis KFOR i Kosovo och ISAF i Afghanistan. Nato är en viktig partner till Sverige i vårt fredsfrämjande arbete och Sverige är en betydelsefull truppbidragare till Nato-ledda insatser. Det ska vi vara. Våra insatser i Kosovo och Afghanistan handlar dock inte bara om omedelbara insatser rörande säkerhet och stabilitet, utan är en del i ett bredare och långsiktigt svenskt engagemang.

*******

Som sagt vill jag också säga något om FN, en organisation som just nu möter enorma utmaningar.

Världsorganisationen befinner sig i ett reformarbete som utgår från kopplingen mellan säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter Jag vill särskilt lyfta fram några områden.

Det gäller terrorism, där FN i september efter månader av förhandlingar kunde enas om en strategi som vi nu i praktisk handling måste genomföra för att bättre förebygga och förhindra terrorism.

Det gäller rådet för mänskliga rättigheter, ett instrument som måste bli en stark institution som effektivt bidrar till bättre efterlevnad av mänskliga rättigheter och kraftfullt behandlar situationer där mänskliga rättigheter kränks. Men det återstår fortfarande att se om det nya MR-rådet kan fylla denna roll. Ansvaret för att så blir fallet ligger hos medlemsländerna.

Det gäller samordningen av FN:s agerande i fält där FN:s generalsekreterare har inrättat en särskild högnivåpanel för att granska frågan om styrning, samordning och effektivitet i FN:s operativa verksamhet - panelen lägger imorgon fram sina förslag om hur FN:s verksamhet i fält kan genom bättre samordning kan bli mer slagkraftig.

Det gäller det humanitära området, där bland annat finansieringen av humanitära insatser gjorts mer effektiv genom att en katastroffond inrättats.

Jag vill också framhålla FN:s fredsbyggandekommission som inrättades i januari förra året. Kommissionen ska verka i gränssnittet mellan säkerhet och utveckling. Allt för många länder återfaller inom några år efter ett fredsavtal i ny konflikt. Fredsbyggandekommissionen ska bidra till att förlänga det internationella samfundets engagemang bortom fredsbevarandefasen, och underlätta övergången till långsiktig återuppbyggnad.

*******

Men för att möta framtidens utmaningar och möjligheter behövs ytterligare reformer, och det gäller också själva FN-organisationen och dess förvaltning. FN ska kunna leverera konkreta resultat. Utöver dessa reformer måste FN och FN:s medlemmar intensifiera ansträngningarna för att uppnå FN:s millenniemål om global utveckling, som bland annat innebär att fattigdomen i världen ska halveras till 2015.

*******

Vänner,

I den svenska Politiken för Global Utveckling, PGU, slås fast att utveckling förutsätter ett gott säkerhetsläge. På samma sätt kan utvecklingsinsatser bidra till landets stabilitet. Det finns på sina håll en rädsla för att biståndets resurser ska urholkas och fattigdomsbekämpningen få en lägre prioritet när kopplingen mellan säkerhet och utveckling ges ökad betoning. Jag hyser inga sådana farhågor. Tvärtom! Jag tror att säkerhet och utveckling förutsätter varandra.

När den Europeiska Säkerhetsstrategin antogs i december 2003 beskrevs problemet med sviktande stater som ett av de huvudsakliga hoten mot både Unionens och medlemsstaternas säkerhet. Stater som inte fungerar exporterar också problem.

Vägen från en fungerande stat, via en sviktande stat, till en stat i väpnad konflikt utgår ofta från de förhållanden som präglar den breda ekonomiska situationen. Finns det inte regler och skydd för investeringar ökar risken för instabilitet. Illegala verksamheter blir lönsamma, gränserna porösa, tjänstemän korrupta och kriminalitet en accepterad kultur. Statens möjligheter att dra in lagliga skatter sinar och därmed undergrävs finansieringen av medborgarnas grundläggande behov. I denna situation behövs bara en liten gnista för att skapa en explosion.

Detta visar hur viktigt det är med nytänkande kring sambandet mellan utveckling och säkerhet. Det illustrerar också vikten av fungerande institutioner för att etablera säkerhet och en positiv utveckling, där människor kan lyftas ur fattigdom.

Ett gott exempel på detta, både nytänkande och samband mellan utveckling och säkerhet är att Nobels fredspris i år går till Muhammed Yunus och Grameen Bank. Den norska Nobelkommittén säger i sin motivering att de får priset för "sitt arbete för att skapa ekonomisk och social utveckling underifrån. Varaktig fred kan inte skapas utan att stora folkgrupper finner vägar att bryta sig ut ur fattigdom".

*******

Men vi ska inte nöja oss med att konstatera att säkerhet och utveckling går hand i hand. Demokrati och mänskliga rättigheter måste också spela en central roll. Säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter förutsätter varandra. Men mer behöver göras för att i praktisk handling visa på kopplingen mellan dem.

För det första, ska säkerhetsfrämjande och stöd för MR och demokrati vara naturliga beståndsdelar av utvecklingssamarbetet. Endast efter att ha uppnått en viss miniminivå av respekt för MR och rättsstatliga principer kan länder nå varaktig utveckling. Sverige måste bli tydligare med detta i vårt utvecklingssamarbete. Vi måste bevaka att vare sig fattigdom eller konflikt godtas som ursäkt för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

För det andra, måste stöd till MR och utvecklingskomponenter stärkas inom krishanteringen. När FN och EU skickar fredsinsatser måste stärkandet av MR och rättsstatens principer vara en naturlig del. Så länge MR-kränkningar fortgår och grundläggande rättsstrukturer saknas kvarstår risken för fortsatt konflikt. Här vill jag också lyfta fram jämställdhetsperspektivet och betona vikten av kvinnors deltagande i fredsfrämjande arbete. Detta är också ett led i genomförandet av säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

*******

För det tredje vill jag betona folkrätten. Hållbara lösningar på konflikter måste bygga på folkrätten. FN:s säkerhetsråd är det organ som av medlemsstaterna har givits rätten och ansvaret att ge våldsmandat för att förhindra hot mot freden. Men detta innebär också ett ansvar för säkerhetsrådet att agera.

Sverige ska vara pådrivande i arbetet med att omsätta principen responsibility to protect, i praktiken. Det är viktigt att betona att skyldigheten att skydda handlar om hur det internationella samfundet ska agera i alla faser av konflikten: från politisk dialog och medling, till olika former av riktade sanktioner, till i sista hand militär intervention Den kanske viktigaste skyldigheten är att agera till skydd för sin egen befolkning. Om en stat inte lever upp till denna skyldighet så förlorar den också det skydd mot intervention som den kan hävda med hänvisning till suveräniteten. Ansvaret går då istället över till det internationella samfundet.

Vid FN:s toppmöte i fjol slog stats- och regeringscheferna fast att säkerhetsrådet och internationella samfundet har ett ansvar att agera om en stat inte vill eller klarar av att förhindra folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och etnisk rensning. .

*******

Ett annat exempel på samverkan mellan säkerhet och utveckling är kopplingen mellan utvecklingsländers miljö och stabilitet. Vi ser en utveckling där klimatförändringar, brist på vatten och kamp om mark att odla kommer att få allt större betydelse. Fattiga människor är i hög grad beroende av naturresurser för sin försörjning. Som ett resultat av jorderosion, förorenade vatten, skogsavverkning, utfiskning, klimatförändring och annan miljöpåverkan försämras de fattigas försörjningsmöjligheter.

En av miljöförstöringens konsekvenser är en ökad konkurrens om resurser för livsuppehället. För att utrota hungern beräknas användningen av sötvatten till matproduktion behöva öka med 50 procent de kommande tio åren. Risken för konflikt är uppenbar.

Det finns exempel på hur allvarlig denna typ av konflikter kan vara. Forskning kring folkmordet i Rwanda har pekat på naturresursförbrukning som en faktor bakom de etniska motsättningar som ledde till folkmordet i början av 1990-talet. När ekosystem förstörs ökar alltså både fattigdom och konfliktrisker. Omvänt kan miljösamarbete vara förtroendebyggande och bidra till att konflikter överbryggas. Samverkan kring Nilen de senaste tio åren är ett sådant exempel.

Jag har tidigare använt Darfur, Sudan som utgångspunkt för att diskutera sambandet utveckling - säkerhet. Tyvärr vill jag säga, kommer vi många gånger återkomma till detta som ett talande exempel på tillkortakommande och mänsklig tragedi. Sedan kriget inleddes år 2003 har en kvarts miljon människor dött och i Darfur finns 2,5 miljoner internflyktingar som flytt undan skövling och våld. Det humanitära läget förvärras kontinuerligt och hjälpinsatserna trängs nu ut från de nordvästra delarna av Darfur där säkerhetsläget förvärras. Utsikterna för traditionellt utvecklingssamarbete är idag mer eller mindre obefintliga.

Det internationella samfundet har ett ansvar för att bidra till att stoppa de fruktansvärda övergrepp som pågår i Darfur. Vi ska vara kritiska och självkritiska över att vi inte med gemensamma krafter har lyckats bättre. Det handlar om en av vår tids största humanitära katastrofer, präglad av massiva brott mot de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Darfur visar att vi, när vi inte skapar säkerhet, inte heller kan åstadkomma utveckling.

Regeringen kommer att prioriterar ansträngningar för utveckling och säkerhet, i Sudan och i andra länder.

Vi gör det utifrån vårt värnande om demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi gör det också utifrån vårt engagemang för fredsfrämjande arbete i ett brett perspektiv, från konfliktförebyggande till fredsbyggande.

Det är därför anslaget för de svenska truppbidragen till internationella fredsfrämjande insatser ökar med sammantaget 600 miljoner kronor under 2007.

Det är därför Regeringens ambition är att antalet män och kvinnor i utlandstjänst på sikt bör öka till cirka 2 000 personer, vilket i så fall blir en fördubbling jämfört med idag.

Tack så mycket.