Matvanor och fysisk aktivitet

Matvanor och fysisk aktivitet är två viktiga områden inom folkhälsopolitiken. Folkhälsan kan främjas genom förbättrade matvanor, säker mat och att vi rör mer på oss. Därigenom kan befolkningen bli friskare och samhällets kostnader för sjukdomar minska.

Det konkreta arbetet sker inom en rad områden utöver själva folkhälsopolitiken, till exempel inom livsmedelsområdet, idrotten, arbetslivet, utbildning, hälso- och sjukvården och inom områden som gäller barn och unga.

Folkhälsans utveckling följs genom rapporter och undersökningar från olika myndigheter, t.ex. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket. Dessa tar fram uppgifter om utvecklingen av fetma och övervikt i befolkningen, försäljningen av olika livsmedel samt våra kostvanor m.m.

EU:s arbete med goda matvanor och fysisk aktivitet

I december 2005 presenterade Europeiska kommissionen en så kallad grönbok om goda kostvanor och motion. Grönboken innehåller förslag till åtgärder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet inom olika insatsområden. Insatsområdena omfattar till exempel

  • barn och ungdomar
  • konsumentinformation och reklam
  • hälsoupplysning på arbetsplatsen
  • förebyggande och behandling av övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården.

Kommissionen har hållit ett offentligt samråd kring grönboken där EU:s medlemsstater, intresserade organisationer och medborgare har haft möjlighet att lämna synpunkter. Resultaten från samrådet presenterades i september 2006.

Utifrån synpunkterna presenterade kommissionen i maj 2007 en vitbok, det vill säga en strategi för att minska ohälsan på grund av övervikt och fetma i EU-länderna. En utgångspunkt i strategin är att individen är ansvarig för sin livsstil och att endast en välinformerad konsument är förmögen att ta rationella beslut.

Strategin anger att det är viktigt med fortsatta möten på europeisk nivå i The EU Platform for Action on Diet, Physical Activity and Health liksom att bilda effektiva partnerskap och nätverk nationellt, regionalt och lokalt. Det var i mars 2005 som EU-kommissionen lanserade en så kallad plattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa. I denna ingår huvudsakligen aktörer på EU-nivå som har möjlighet att själva vidta åtgärder. Syftet med plattformen är att genom konkreta åtgärder kunna vända den negativa hälsoutvecklingen. Kommissionen leder arbetet och tanken är att aktörerna kan ge varandra exempel på vidtagna åtgärder, som andra kan ta efter. Bland medlemmarna finns företrädare på EU-nivå för livsmedelsindustrin, detaljhandeln, cateringsektorn och reklambranschen samt konsumentorganisationer och frivilligorganisationer som arbetar med hälsofrågor.

En högnivågrupp (High Level Group on Nutrition and Physical Activity) för kost och fysisk aktivitet etablerades i slutet av år 2007 som en följd av kommissionens vitbok. Högnivågruppen är ett viktigt nav inom EU-strukturen för att lägga mer politisk vikt vid att främja sundare kostvanor och öka graden av fysisk aktivitet. Dess funktion och innehåll fastställdes i rådsslutsatser som antogs vid EPSCO-rådet i december 2007.

För att strategin ska kunna genomföras, krävs samverkan mellan flera olika politiska områden. Breda och långsiktiga satsningar är nödvändiga för att åstadkomma mera hälsosamma livsstilar.

Goda matvanor, fysisk aktivitet och fetma ingår också som en del av EU:s pågående folkhälsoprogram. EU finansierar bland annat projekt för att samla data om fetma, kost och fysisk aktivitet, liksom projekt som syftar till att främja sunda matvanor och fysisk aktivitet.