Oroande hälsoutveckling
Undersökningar visar att våra matvanor är långt ifrån de rekommenderade och att vi inte rör på oss i den utsträckning vi borde. Antalet överviktiga och feta har ökat kraftigt sedan 1980-talet både i Sverige och globalt. Den främsta orsaken är nya matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet.
Enligt världshälsoorganisationen WHO:s hälsorapport från 2002 utgör fysisk inaktivitet och fetma tillsammans mer än 10 procent av den globala samlade sjukdomsbördan och ger upphov till ökande kostnader för hälso- och sjukvården. WHO bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 procent av diabetes typ 2 (tidigare kallat icke insulinberoende diabetes eller åldersdiabetes) och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och genom att sluta röka.
Ett växande problem
Andelen vuxna med fetma har i Sverige fördubblats sedan år 1980, medan övervikten ökat med 20 respektive 30 procent för män respektive kvinnor under samma period. I dag beräknas över hälften av männen och 36 procent av kvinnorna vara överviktiga eller feta. Kanske ännu allvarligare är att 15-20 procent av barnen är överviktiga, varav 2-8 procent är feta och ökningen av övervikt bland barn har varit snabbare än för vuxna. Fetma i barndomen är ett allvarligt hälsoproblem och risken att bära med sig tonårsfetma till vuxenlivet är hög.
Källa: Statistiska centralbyrån
Vi äter för lite grönt...
De flesta konsumenter är i dag medvetna om hur viktigt det är att äta varierat, sänka fett- och sockerintaget och att öka frukt- och grönsakskonsumtionen. Konsumtionen av frukt och grönsaker har visserligen ökat, men fortfarande äter vi i genomsnitt för lite grönt, för lite fibrer och för mycket socker och fett, särskilt mättat fett, för att det långsiktigt ska vara bra för hälsan. Sockerkonsumtionen får också konsekvenser för tandhälsan i befolkningen och leder till ökade tandvårdskostnader.
...och vi rör mindre på oss
En annan orsak till att antalet överviktiga och feta ökar i Sverige liksom i många andra delar av världen är att vi rör allt mindre på oss. Vi åker bil, buss och tåg i stället för cyklar eller går dit vi ska. Vi använder robotar, maskiner eller datorer i vårt arbete. Vi kopplar av framför TV:n på fritiden. Den minskade användningen av våra muskler gör att vi förbrukar mindre energi. Jämfört med tidigare, då arbetet var mer fysiskt arbetskrävande, är fysisk aktivitet i dag i hög utsträckning en fritidssysselsättning.
Sociala skillnader i hälsa
Fetma och sjukdomar som beror på fetma är dessutom bland de socialt mest ojämnt fördelade ohälsotillstånden, och trenden är att de sociala skillnaderna ökar. Även tandhälsan är sämre i områden med en hög andel av socioekonomiskt svaga grupper. Alla åtgärder som kan förbättra matvanor och fysisk aktivitet bland socioekonomiskt svaga grupper har goda möjligheter att minska ojämlikheten i hälsa.
Kostnader för samhälle och individ
Sjukdomar som beror på fetma uppskattades år 2004 till närmare 4 miljarder kronor i direkta sjukvårdskostnader i Sverige. Därtill kommer indirekta kostnader för produktionsbortfall på i storleksordningen 12 miljarder kronor. Inte minst tillkommer också mänskligt lidande i form av nedsatt livskvalitet, smärta och lidande.
Källa: Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi
