Goda matvanor
En näringsriktig kost främjar en god hälsa och förebygger sjukdomar. Folkhälsoområdet "goda matvanor" syftar till att ge förutsättningar för bra matvanor, som ger lagom med energi och tillräckligt med näringsämnen för den enskildes behov. En särskilt viktig målgrupp är barn och ungdomar.
Undersökningar av matvanorna
För att kunna utforma och rikta insatser är kunskap om matvanor i olika ålders- och befolkningsgrupper nödvändig. Statistik över tillgång till och försäljning av livsmedel tas fram årligen av Statens jordbruksverk och Statistiska centralbyrån. Livsmedelsverket gör regelbundet matvaneundersökningar bland befolkningen.
Kunskapen om goda matvanor ska öka i olika grupper
Samhällets roll är att skapa förutsättningar för goda matvanor hos hela befolkningen och tillgång till säkra livsmedel. Det är viktigt att samhället i form av stat, kommun och landsting bidrar till att förmedla opartisk och vetenskapligt baserad kunskap om vad som är goda matvanor till personal inom till exempel skola och primärvård och till enskilda konsumenter.
De medvetna valen ska underlättas
Det är viktigt att information görs tillgänglig så att människor kan göra medvetna val av livsmedel utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Det kan handla om märkning av livsmedel eller av rätter på restaurang, men också om en ansvarsfull marknadsföring från livsmedelsföretagen.
Andra områden som hänger samman med goda matvanor
Säkra livsmedel är en förutsättning för bra mat
Att ingen ska bli sjuk av den mat man äter är grundläggande för att en god hälsostatus ska kunna uppnås i befolkningen. Säker mat och goda matvanor hänger därför samman. I Sverige är maten generellt mycket säker, men det är ändå viktigt att insatserna för säkra livsmedel fortsätter.
Matvanornas betydelse för tandhälsan
Våra matvanor har även betydelse för tandhälsan. Tandvårdens stora erfarenhet av förebyggande arbete liksom dess kontakt med i stort sett hela befolkningen gör den till en utmärkt arena för olika former av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Det finns ett stort intresse och mycket kunskap hos tandvårdspersonalen om betydelsen av matvanor för den orala hälsan.
Fördelarna med amning
Amningsbenägenhet är en viktig hälsoindikator både nationellt och internationellt. Bröstmjölken har ett idealiskt näringsinnehåll och barnets trygghet förstärks genom den nära kroppskontakten. Ammade barn får bättre skydd mot bland annat infektioner. Amning påverkar även ämnesomsättningen vilket kan bidra till en något minskad risk för bland annat övervikt och åldersdiabetes i vuxen ålder.
Landstingen har ansvaret för att ge professionellt amningsstöd. Amningsstatistiken har visat en positiv utveckling, men det finns bland annat behov av att identifiera grupper som behöver särskilt amningsstöd. Kvinnors rätt att amma måste skyddas och stödjande amningsrådgivning är därför viktigt.
