Frågor och svar om djurskydd

Vem kontrollerar och övervakar att djurskyddslagstiftningen efterlevs?

Sedan den 1 januari 2009 är det länsstyrelserna som har huvudansvaret för djurskyddskontrollen, det vill säga huvudansvaret för att kontrollera att de djurskyddsbestämmelser som finns efterlevs.

Upp

Vad ska jag göra om jag misstänker brott mot djurskyddslagen?

Om du misstänker att ett djur behandlas illa ska du i första hand vända dig till länsstyrelsen i ditt län. Om en kontrollmyndighet får kännedom om att ett djur utsätts för vanvård eller annat lidande kan myndigheten besluta om ett antal olika åtgärder. Myndigheten kan till exempel meddela sådana förelägganden och förbud som behövs för att djurskyddsbestämmelserna ska efterlevas. En kontrollmyndighet kan även besluta att ett djur ska tas om hand om det bedöms utsiktslöst att felet blir avhjälpt, om ägaren till djuret är okänd eller inte kan anträffas, eller om det i övrigt bedöms oundgängligen nödvändigt från djurskyddssynpunkt. Det är polismyndigheten som verkställer länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen kan även besluta att en person ska förbjudas att ha hand om djur eller ett visst slag av djur. Ett sådant förbud kallas djurförbud.

Upp

Är det lagligt att utnyttja djur sexuellt?

Enligt gällande lagstiftning är redan i dag användning av djur för sexuella ändamål som innebär ett fysiskt eller psykiskt lidande för djuret förbjudet. Enligt brottsbalken är det också straffbart att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätta djur för lidande. Om man utsätter djur för en sådan handling riskerar man att dömas för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.

Regeringen tillsatte i juni 2009 en utredning som ska göra en bred översyn av den samlade djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag till en djurskyddslag och djurskyddsförordning. Utredaren ska också särskilt se över vissa frågor på djurskyddsområdet där det finns ett behov av en översyn eller där problem har identifierats. En av dessa frågor är vilka åtgärder, inom ramen för djurskyddslagstiftningen, som kan vara lämpliga för att förtydliga och stärka skyddet för djur mot att användas för sexuella ändamål. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 31 november 2011.

Upp

Är långa djurtransporter tillåtna i Sverige?

I Sverige är den längsta tillåtna transporttiden av slaktdjur åtta timmar. Andra djur får transporteras längre under förutsättning att de avlastas för vila, foder och vatten med jämna mellanrum i enlighet med EU-direktiven. Även om det är tillåtet, är det mycket få djurtransporter i Sverige som är längre än nio timmar.

Upp

Vilka krav ställs på höns- och äggproducenter i Sverige?

I Sverige tillåts endast inhysningsystem som är godkända enligt djurskyddslagstiftningen. Djur ska hållas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. I djurskyddslagen (1988:534) som trädde i kraft den 1 juli 1988 anges även att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

9 § djurskyddsförordningen lyder: Höns för äggproduktion får inte hållas i andra inhysningssystem än sådana som uppfyller hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad. Inhysningen ska ske på ett sådant sätt att dödlighet och beteendestörningar hos hönsen hålls på en låg nivå. Detaljbestämmelser finns i föreskrifter som utfärdas av Jordbruksverket.

Upp

Varför görs djurförsök?

Djurförsök har stor betydelse för forskningen inom en rad områden. Användning av försöksdjur kan dock ibland innebära svåra avvägningar. Trots detta har samhället kommit fram till att djurförsöken fortfarande är viktiga och nödvändiga. Till exempel måste ändamålsenliga och bra läkemedel även fortsättningsvis kunna utvecklas för att rädda människors och djurs liv. För detta behövs försöksdjur, eftersom det i dagens läge många gånger saknas alternativ. En stor del av forskningen inom detta område sker dock utan användning av djur. Varje år anslås medel till projekt som syftar till att utveckla alternativa metoder samt minska användningen av djurförsök.

Upp

Vad krävs för att få göra djurförsök?

För att få använda försöksdjur krävs tillstånd. Frågor om tillstånd behandlas sedan den 1 juli 2007 av Jordbruksverket. Vid beviljande av ett sådant utses en ansvarig föreståndare och en veterinär. Dessa ska se till att verksamheten bedrivs enligt djurskyddslagstiftningens bestämmelser. Försöksdjursveterinärernas uppgift är mycket viktig. De ska bland annat ge råd i veterinärmedicinska frågor och andra frågor som rör djurens välbefinnande. Djurförsök måste också bedrivas i godkända lokaler och inga andra djur än sådana som fötts upp för ändamålet får användas.

Innan ett djurförsök får starta måste även en etisk prövning ha skett. Prövningen görs av en djurförsöksetisk nämnd som har till uppgift att väga djurets lidande mot nyttan av försöket. Detta kan kräva svåra etiska ställningstaganden. Nämnden består av forskare och försöksdjurspersonal samt företrädare för allmänhet och djurskyddsorganisationer. Dessa nämnder säkerställer allmänhetens insyn i den etiska prövningen av djurförsök.

Upp

Finns det alternativ till djurförsök?

En hel del försök kan i dag göras bättre och säkrare på celler i provrör än på råttor och möss. Det är också möjligt att utveckla djurförsöken så de blir skonsammare för djuren samt att öka kunskapen om försöksdjurens behov. Detta är en utveckling som regeringen stödjer bland annat genom att bidra med pengar till projekt som syftar till att begränsa användningen av försöksdjur inom forskningen och att utveckla metoder som förfinar, minskar eller ersätter djurförsök.

Upp

Vilka krav ställs på svenska djurparker?

De svenska djurparkerna styrs till stor del av bestämmelser i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och artskyddsförordningen. Bestämmelser om djurparker finns också i föreskrifter från myndigheterna.

Djurparkerna har, enligt djurskyddslagen, skyldighet att ha en god djurmiljö för djuren och att sköta djuren på ett sätt som främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

För att visa djur i djurparker och liknande anläggningar krävs att anläggningarna är godkända av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Enligt artskyddsförordningen krävs det vidare tillstånd av länsstyrelsen för att få förevisa djur av vilda arter. Vid all offentlig förevisning av arter som finns listade i bilaga A till EU:s CITES-förordning krävs det dessutom intyg från Jordbruksverket.

Den som ansvarar för djur i en djurpark ska ha en lämplig utbildning och erfarenhet av de typer av djur som finns i djurparken. Vidare ska till djurparken finnas knutet en veterinär som ska ansvara för bland annat rådgivning och behandling av djuren. Djurparken ska också ha en zoolog knuten till sig som kan ge råd om till exempel hur djurens miljö ska utformas och hur djuren ska utfodras.

Från och med den 1 januari 2009 är det länsstyrelserna som ansvarar för kontrollen av djurparkernas djurhållning. Till sin hjälp i detta arbete har länsstyrelserna Jordbruksverket, som kan meddela bestämmelser om hur kontrollen ska utövas samt bistå med råd och stöd och vägledning.

Djurparker är skyldiga att arbeta för att bland annat bevara den biologiska mångfalden, att sprida budskapet om bevarandet av biologisk mångfald samt att föra register över parkens djurbestånd. De djurparker som är anslutna till Svenska Djurparksföreningen och European Association of Zoos and Aquaria (EAZA) följer dessutom egna interna bestämmelser.

Upp

Vilka krav ställs på en cirkus som har föreställningar i Sverige?

Enligt djurskyddsförordningen får djur som apor, rovdjur, säldjur, noshörningar, flodhästar, hjortdjur, rovfåglar, strutsfåglar och krokodiler inte visas på cirkus. Tamhundar, tamkatter, sjölejon, giraffer, kängurur och renar får dock visas på cirkus.

Cirkusar ska en gång varje år inspekteras av länsstyrelsen i det län där cirkusen har sin hemvist, i det län där den reser in i landet eller i det län där den har sin första föreställning. Inspektionen ska alltid genomföras före cirkusens första föreställning för året i landet. Inspektionen ska omfatta djur, stallar och andra utrymmen för förvaring av djur, manege och andra visningsutrymmen, foderförråd och gödselhantering, fordon som används vid djurtransporter samt journalföring. En inspektion ska också ske vid en sådan förändring av djurbestånd eller utrustning som är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Vid varje cirkus ska det finnas en turnéplan och en plan för träning av de djur som följer med cirkusen i syfte att tränas för förevisning nästkommande säsong. En journal ska föras över samtliga djur. Journalen ska innehålla uppgifter om identitet, datum för skador och sjukdomsfall och vidtagna åtgärder, datum för klöv- och hovvård, djur som dött, dödsorsak, noteringar från tillsynsmyndigheter, namn på den som ansvarar för journalföringen samt vilken veterinär som är knuten till cirkusen.

Cirkusarna är även skyldiga att följa de bestämmelser om hur djur ska skötas och hållas som finns i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Bestämmelser om transport av djur som finns i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2000:133) om transport av levande djur ska också följas. Djur som hålls vid en cirkus, ska dagligen ha möjlighet att röra sig fritt antingen i inhägnader, voljärer eller bassänger eller genom frigång i manegen. För elefanter får dock möjligheten att röra sig fritt i undantagsfall ersättas med en daglig promenad.

Upp

Landsbygdsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 26 oktober 2006
Uppdaterad 6 maj 2011