Tal
Malmö 1 april 2009
Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturminister
Tal av Lena Adelsohn Liljeroth vid museikonferens i Malmö
Det talade ordet gäller.
Kära museivänner!
Jag vill inleda mitt tal med att säga något om regeringens kulturpolitik i stort.
Regeringen har tre tydliga prioriteringar på kulturpolitikens område.
- Barns och ungas rätt till kultur - handlar om rättvisa, men också om att de unga är framtidens kulturskapare och kulturkonsumenter
- Värna kulturarvet för framtiden - våra kollektiva minnesnycklar, utan rötter, ingen framtid
- Förbättrade villkor för den nyskapande kulturen - kanske det svåraste. För vi vet ju inte vad som kommer att överleva.
Jag vill särskilt nämna vår satsning på Skapande skola, som syftar till att barn och unga ska få ökade möjligheter till eget skapande samt tillgång till professionell kultur. Här tycker jag att museerna har chansen att vara aktiva och kliva fram och visa vilka viktiga aktörer de är inom området. Jag vet att de flesta museer idag har etablerade samarbeten med skolor och många har en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Ingen här inne blir väl särskilt chockad när jag säger att det är något som gläder mig mycket...
Som kulturminister ser jag det som mitt ansvar att både bevara och samtidigt tänka nytt. Genom vår satsning på "fria museer" i budgetpropositionen för 2009 så har vi förstärkt vissa statliga museers långsiktiga villkor och möjligheter att göra egna prioriteringar i verksamheten. Med ökade ekonomiska tillskott och minskad detaljstyrning i regleringsbrev och instruktioner så hoppas jag att dessa museer ska kunna kombinera vården av samlingar med ökad tillgänglighet utifrån varje museums aktuella behov och förutsättningar. Genom satsningen på fria museer har museisektorn nu tillförts mer resurser än någonsin tidigare, och nu kan museerna själva avgöra hur de vill använda sina resurser. I de redovisningar vi fått av de berörda museerna framkommer att de är mycket positiva till utvecklingen mot det fria museet. Och jag är inte förvånad, det är trots allt så att det är ni som jobbar på museerna som bäst vet vad som är bra för er!
Temat för dagen är museernas roll i samhällsdebatten, med särskilt fokus på miljö- och klimatfrågorna samt hur vi tillsammans kan lyfta dessa frågor. Vad kan då våra museer göra konkret i det arbetet? Och vilka goda exempel finns?
I slutbetänkandet av Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 konstaterades att det finns "ett omfattande behov av informationsinsatser". Museerna har här en stor potential som kan utnyttjas i högre grad och få större betydelse då det gäller miljö- och klimatfrågor.
Jag vet, och gläds åt, att flera museer deltar aktivt i miljöarbetet genom bland annat forskning och publik verksamhet. På Naturhistoriska riksmuseet pågår arbetet med att väcka intresset för klimatfrågorna i samhället genom pågående utställnings- och skolverksamhet. I museets permanenta utställning "Uppdrag: Klimat", ges en ökad kunskap om aktuell forskning kring frågorna. I utställningen visas också vad den enskilde besökaren kan göra för att bidra till en minskad klimatpåverkan. Här ingår bland annat "bakom-kulisserna"-evenemang, allmänna föreläsningar och utbildningsdagar för barn, ungdom och lärare - aktiviteter som alla är ett led i att förstärka kontaktytan mellan forskare och allmänhet.
Vidare har Naturhistoriska riksmuseet fått i uppdrag av regeringen att redovisa insatser som genomförts för att utveckla museets roll som arena och mötesplats för samtal och debatt med insatser för hållbar utveckling i fokus. Naturhistoriska riksmuseet ska i detta ha ett fördjupat ansvar för informationen till allmänheten och andra särskilda målgrupper om olika aspekter på hållbar utveckling och miljöarbetet i landet, bland annat klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden.
På Historiska museet i Stockholm, har - som säkert många vet - just en ny utställning öppnat som belyser de här frågorna om hur klimatförändringar och miljöförstöring påverkar kulturarvet. Utställningen heter lämpligt: Rädda historien! - klimatet hotar det förflutna. Det är upprörande att se hur snabbt och i vilken stor omfattning till exempel fasader, hällristningar och runstenar drabbats och förstörts av luftföroreningar.
Statens maritima museer har valt ett annat angreppssätt. De siktar på att bli de första museerna i Sverige som är miljöcertifierade. En miljöcertifiering innebär att myndigheten, utöver lagens krav, åtar sig att hela tiden minska sin negativa påverkan på miljön. Arbetet följs noggrant upp i enlighet med ett internationellt system som kallas ISO.
På fjäll- och samemuseet Ájtte, pågår just nu ett dokumentationsprojekt inriktat på förändringar av fjällandskapets natur som i december 2008 fick stöd från regeringen. Forskning kring förändringar av fjällandskapets natur på grund av klimatförändringar är ett nytt men angeläget verksamhetsfält för museet. De äldre renskötarnas kunskaper om markanvändningen i kombination med fältstudier kan göra det möjligt att på detaljnivå studera förändringar i fjällnaturen.
Den lokala och traditionella kunskapen är en del av en kulturell och lokal identitet som kan bidra till nygamla innovationer för att skapa ett hållbart samhälle, kan främja lokala produkter viktiga för landsbygdsutveckling och kan bevara traditionell markanvändning.
Regeringen beslutade i januari 2009 att ge Institutet för språk och folkminnen, Riksarkivet, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Stiftelsen Nordiska museet i uppdrag att ta fram ett förslag till nationellt genomförande av konventionen. Uppdraget om det immateriella kulturarvet har flera olika beröringspunkter med det uppdrag som regeringen gav 2005 åt Centrum för biologisk mångfald att sätta upp ett program för bevarandet av traditionell och lokal kunskap med relevans för biologisk mångfald
Detta är naturligtvis bara ett fåtal exempel, jag vet att det pågår en mängd olika projekt och verksamheter som alla syftar till att lyfta och tydliggöra klimat- och miljöproblemen.
Innan jag avslutar mitt tal måste jag, som ni självklart förstår, nämna det som är på allas läppar just nu. Kulturdepartementet har två omfattande och angelägna utredningar ute på remiss, Kulturutredningens och Museikoordinatorns betänkanden. Jag är mycket glad över det stora intresse och engagemang som visats hos både allmänheten och media. Remisstiden går ut den 19 maj och regeringen planerar att lägga fram en kulturproposition under hösten 2009. Jag hoppas att ni alla tar tillfället i akt och svarar på remisserna!
Sist men inte minst: Vi är nog alla överens om att miljö- och klimatfrågorna är, och nu riskerar jag att låta som en domedagsprofet, avgörande för vår egen och våra barns framtid. Vi måste tillsammans arbeta för att minska påfrestningarna på miljön! Därför vill jag tacka arrangörerna för detta initiativ! Det är en utmaning för museerna att svara upp mot allmänhetens stora intresse och nyfikenhet för kulturarvet. Jag vill verkligen både uppmana och uppmuntra er att fortsätta visa vilka betydelsefulla kunskapsbärare/byggare ni är! ...Tack.
Tack för ordet.
/Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth

