Tal av Lena Adelsohn Liljeroth vid Kultur och Hälsa-dag, Dramaten, Stockholm

Det talade ordet gäller.

Kära vänner,

Det är oerhört roligt att få vara här på Dramaten idag, på Sveriges nationalscen och få tala om kulturens betydelse i våra liv. Säkert har ni sett flaggorna här utanför som basunerar ut konstens kraft och vad konsten har betytt i ditt liv, Marie-Louise. Det stärker mig i arbete med att få kulturens rum att växa.

Jag vill att kulturen ska finnas överallt, i skolan, i vården, på våra arbetsplatser. Det projekt som nu har initierats av socialministern är en viktig bekräftelse på kulturens värde. Vi kommer att sjösätta ett pilotprojekt vi kallar kultur på recept och som är det första exemplet från statligt håll som signalerar att här, här pågår ett angeläget kunskapssökande, här vill vi släppa in mer ljus. För kultur hör hemma i vården och vi tror att en helhetssyn på människan är den enda rätta.

Många av er här idag har länge arbetat med att utveckla metoder för hur kultur kan komplettera etablerade arbetssätt inom vård och omsorg. Ta Buskul på Sahlgrenska i Göteborg, som använder kultur och skapande som en del i barns och ungdomars läkningsprocesser, eller Region Skåne, som arbetar systematiskt med kultur i vården. I Mölndal används dans och musik, och scenograferade minnesrum i mötet med dementa. Konst och kultur som meningsskapande aktiviteter i äldreomsorgen.

Vid Göteborgs universitet har ett tvärvetenskapligt centrum för forskning inom kultur och hälsa-området etablerats och i det nordiska samarbetet har ett arbete påbörjats för att öka kunskapen inom fältet.

Nu vill vi ta vara på er erfarenhet och bygga vidare med målet att stärka människors hälsa, att jobba med det friska och med utmaningen att öka acceptansen från läkarkårens och sjukvårdens sida inom detta område.

Ofta sker den banbrytande utvecklingen i gränslanden mellan kunskapsfält, mellan konstnärliga uttryck och mellan politikområden. Tyvärr råder ett väl utbrett sektorstänkande där vi tenderar att vilja se och hantera varje samhällsfråga för sig. Stuprörstänkande och revir gör det trögt att utveckla nya arbetsformer.

Professor Gunnar Bjursell, hjärnforskare och molekylärbiolog, du talar initierat om betydelsen av kulturupplevelser för att våra hjärnor ska fungera och må bra. Om hur vi kan träna upp hjärnan med kultur för att bättre klara påfrestningar. De här rönen är omvälvande och kraftfulla och som alltid, med synsätt som utmanar etablerade tänkesätt och metoder, kan det ta tid innan den där allra sista droppen nås, den som får bägaren att rinna över.

Kultur berör på ett sätt som vi inte alltid förstår. Omedvetet sätter sig konstupplevelser, konserter och minnen från böcker i vårt inre och påverkar oss. Det ökar vår förståelse för andra och utvecklar vår empati. Att nu från statligt håll föreslå och pröva kultur på recept är ett pionjärarbete. Och det är betydelsefullt att inte snava. Fysisk aktivitet på recept har varit framgångsrikt, men inte oproblematiskt, att genomföra. Ändå är kopplingen mellan fysisk hälsa och välbefinnande för många betydligt tydligare än hur ett musikstycke, en bok eller att få dansa gör oss starkare - fast det är så väldigt självklart och absolut livsnödvändigt - för mig.

Tack!

/Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth