Tal av Lena Adelsohn Liljeroth vid Riksidrottsförbundets stämma, Visby

Det talade ordet gäller.

Ärade ordförande, ledamöter av Riksidrottsstyrelsen, stämmodeltagare, idrottsvänner, mina damer och herrar.

Varmt tack för att jag fått inbjudan att komma hit. Det känns väldigt fint att få vara med er här idag när ni som Sveriges största folkrörelse samlas till diskussion och beslut om utvecklingen av idrotten i Sverige. Det är roligt att vara idrottsminister. Idrottsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat.

Lagom till denna stämma kom beskedet att det nu verkar finnas en enighet om gemensamma tag när det gäller elitsatsningen och att öka samarbetet rent generellt mellan idrottens organisationer. Den grupp som arbetat med frågan har kommit med ett enigt förslag. Denna enighet är utmärkt. Den är både glädjande och nödvändig. Samarbete och sammanhållning är viktigt för framgång, det är något vi i alliansen kan berätta mycket om. Vi håller ihop och vi vinner på det.

Sverige är ett underbart land, men vi är också ett ganska litet land med nio miljoner invånare. Vi behöver hålla ihop så gott det går, inte minst inom områden där vi har gemensamma intressen och som kännetecknas av en stor politisk enighet.

Jag är glad om denna helg kan manifestera denna enighet och detta ansvarstagande, som är en förutsättning för den starka ställning och stora frihet som idrotten har i Sverige.

- Vi är ett litet land med en unikt fri, bred och stor idrottsrörelse, byggd på ideell grund.
- Vi är en liten nation som har lyckats få hit världsevenemang på löpande band med ekonomiska vinster även för de små förbunden.
- Vi är få svenskar, men har ändå lyckats få fram världsstjärnor inom många olika idrotter.

Idrottens styrkor - det ideella engagemanget, bredden och eliten - hänger ihop. Vi har mycket att vara stolta över och bygga vidare på. Låt oss göra det tillsammans!

Mina damer och herrar,

Idrotten spelar en stor roll i samhället. I över 20 000 föreningar är folk runt om i landet engagerade och aktiverade. Det är många ideella krafter som är engagerade för att se till att idrotten har förutsättningar att fungera, från ledare och tränare till hallar och planer. Jag upplever i mina kontakter med idrottens företrädare och utövare ett väldigt engagemang för idrotten och de positiva värden idrotten står för.

I en tid när Internet och dataspel för många unga blir det stora och kanske ibland enda intresset, behövs det alternativ. Därför är jag så glad över det engagemang som ni visar när det gäller att skapa förutsättningar för barn och unga att skapa aktiva liv. Stort tack till alla er som bidrar till att skapa dessa alternativ.

Det ideella engagemanget är grunden för breddidrotten och för att skapa möjligheter för våra barn och unga att idrotta. Från alliansregeringens sida har vi under den här mandatperioden genomfört en särskild satsning på barn- och ungdomsidrott, benämnd Idrottslyftet. Ingen har väl missat denna satsning, som är 500 miljoner kronor per år i fyra år. Syftet att få fler personer att idrotta längre upp i åldrarna. Jag tror alla håller med om att det varit en framgångsrik satsning och väl använda pengar.

Allt fler inser våra stjärnors viktiga roll som förebilder för att locka fler barn och ungdomar att satsa på idrott. Elitidrotten har alltså en viktig roll även för bredden. Detta samband står numera klart för de flesta. Förebilder behövs som inspirerar andra att våga sätta utmanande mål och att jobba för att förverkliga dem. En viktig arena för dessa förebilder att växa fram är stora mästerskap. Det är väldigt glädjande hur duktiga svenska idrottsförbund är på att ro hem stora mästerskap.

Listan är lång, men för att nämna några:

- VM i handboll 2011.
- VM ishockey 2013.
- Vi har världscupstävlingar i alpint, skidskytte, längdskidåkning och simning.
- Vi har haft Bandy-VM i år och vi ser fram emot U 21 EM-slutspelen i fotboll i sommar.
- EM friidrott inomhus Göteborg 2013 (som också laddar för VM 2019).
- Vi söker EM-slutspelen i fotboll med Norge 2016.
- Från 2010 ingår DN Galan i friidrottens absoluta finrum IAAF Diamond League.
- Vi har stora internationella hästsportsevenemang i Stockholm, Göteborg och Falsterbo.
- Det görs 22 000 mål varje år i Gothia Cup.
- Vi har 48 000 deltagare under vasaloppsveckan som avslutas med världens finaste skidtävling.
- Vi har världens största terränglopp på Lidingö och snart har 130 000 pojkar och flickor genomfört Lilla Lidingöloppet sedan starten 1970.
- Vi "Gotlänningar", har på Tofta Skjutfält några kilometer härifrån världens största endurotävling.
- 25 000 tjejer försöker varje år springa förbi mig i Tjejmilen, och många lyckas.

Det händer ju massor...

Från regeringens sidan tycker vi det är viktigt att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige. Den internationella konkurrensen är hård och vi anser att ett långsiktigt, strategiskt samarbete mellan staten, idrottsorganisationerna och på sikt kommunerna, turistnäringen och andra intressenter bör inledas för att bygga upp en nationell kompetens. Avsikten är att samarbetet ska vara ett stöd för främst idrottens organisationer inför och under en kandidatur för att få stora internationella evenemang till Sverige.

Lika värdefullt som det är med förebilder inom idrotten och vikten av att arrangera internationella idrottsevenemang är det att värna om det viktigaste som finns inom tävlingsidrotten - rent spel.

Justa, rena och lika villkor är grundbultar i all idrottsverksamhet. Idrotten ansvarar för detta och utvecklar olika regler vartefter. Jag vill särskilt betona vikten av ett tydligt och skarpt regelverk inom antidopning. Riksidrottsförbundet har under många år genomfört ett alldeles utmärkt arbete mot dopning inom idrotten. Vi uppskattar arbetet och skjuter till bidrag för att göra det möjligt. Sverige arbetar även internationellt både inom idrotten och inom regeringskansliet. Det goda samarbetet vi har nationellt är en förebild för samarbetet mellan idrotten och regeringarna i WADA (Världsantidopningsbyrån).

Ni kommer under stämman att behandla frågan om hur antidopningsarbetet inom idrotten ska bedrivas framöver. Jag kommer att följa era diskussioner och jag är redo att inleda samtal med idrottens företrädare utifrån de beslut som ni kommer fram till.

Jag skulle tro att de flesta av er som är här idag har mer än ett hum om vad som står i den idrottsproposition som riksdagen nu fattat beslut om. Men jag vill ändå understryka de viktigaste delarna i den. För det första så består de grundläggande principerna för idrottspolitiken. Men vi sätter idrottspolitiken på en stabilare grund genom att finansieringen inte längre ska vara beroende av pengarna från AB Svenska Spel. Vi behåller den principiella ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen. Detta innebär att riksdag och regering anger vad staten vill uppnå med stödet till idrottsrörelsen och vilka resurser som ställs till förfogande medan idrottsrörelsen har frihet att avgöra hur målen och syftena ska förverkligas.

Utgångspunkten för regeringens politik är att svensk idrott är oberoende. Det centrala är att idrotten styrs av idrottsrörelsen och inte av staten. Däremot kan staten på olika sätt stödja idrottens utveckling och inom vissa ramar även styra de resurser som idrotten får från staten. Vi vill verka för att idrotten ska ha bästa möjliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. I detta ingår att idrotten får lösa sina egna problem och att regering och riksdag förväntar sig ett enhetligt uppträdande. I detta ingår också en effektiv användning av de resurser som staten fördelar. Idrott ges ett stort förtroende att självt fördela medlen på ett sätt som gagnar svensk idrotts utveckling.

Jag inser att den främsta "kontrollen" av att resurserna används rätt sker genom idrottens egen demokratiska organisation, genom de krav som ställs internt. Det sker också en offentlig redovisning och rapportering som regeringen får del av. Men vi anser att uppföljningen och utvärderingen av hur pengarna används behöver förbättras. Regeringen kommer att ge Centrum för idrottsforskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan ansvaret att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd i syfte att bedöma om verksamhetens resultat och effekter är i enlighet med stödets mål och syften. Jag bedömer att uppföljningen kommer att bli till nytta såväl för idrottsrörelsen som för regering och riksdag.

Bidragen till idrotten har aldrig varit högre än i år. I idrottspropositionen föreslår vi en stabil och förutsägbar finansiering av det statliga stödet till idrotten.

Det bidrag som utbetalas till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet baserat på det totala årliga överskottet från AB Svenska Spel har varierat under senare år och varit svårt att förutse. Detta har medfört svårigheter för ungdomsorganisationerna och idrottsföreningarna att planera sin barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen föreslår därför att statens stöd till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet i stället bör ingå i statsanslagen till ungdomsorganisationerna och idrotten som årligen föreslås i regeringens budgetproposition och fastställs av riksdagen.

För det andra förtydligar vi syftet med statens stöd. Idrottsrörelsen får, menar vi, bättre och tydligare förutsättningar för sitt eget arbete. Dels genom att ett tydligare barn- och ungdomsperspektiv skrivs in, dels genom att målen för idrottspolitiken kompletteras med en elitsatsning.

Det nya barnrättsperspektivet är en viktig markering. Det nya målet och syftet med statens stöd till idrotten innebär att idrott ska ske på barns och ungdomars egna villkor.

All verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får statliga bidrag ska vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter och utgå från respekten för den enskilda flickans eller pojkens fulla människovärde. Barnet är en självständig individ med egna rättigheter, som till exempel rätten att uttrycka sina synpunkter, samtidigt som barnet har rätt till stöd och skydd. Att ha ett barnrättsperspektiv i sitt arbete innebär att idrottsföreningars styrelseledamöter och idrottsledare på olika nivåer bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser ett beslut eller en åtgärd får för ett barn eller en grupp av barn.

Regeringen anser därför att bidraget till barn- och ungdomsverksamheten ska användas som stöd för verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv och att endast de idrottsföreningar som bedriver en verksamhet som är förenlig med barnkonventionen ska få ta del av det statliga stödet. Det är nu upp till idrotten att i sin fördelning av stöd beakta detta och se till att föreningar som mottar stöd också bedriver barn- och ungdomsverksamheten ur ett barnrättsperspektiv.

För det tredje, ingen har väl missat den förstärkta elitsatsningen. Regeringen beslutade redan i januari 2009 att godkänna Riksidrottsförbundets begäran om att använda nära 135 miljoner kronor av det statliga stödet från AB Svenska Spel till en flerårig samlad förbundsövergripande och behovsprövad elitsatsning inom svensk idrott.

Satsningen bör utformas så att alla idrotter ges rimliga grundförutsättningar att bedriva och utveckla elitverksamheten och därigenom skapa bättre möjligheter att kunna konkurrera på yppersta internationella nivå. En viktig utgångspunkt för satsningen bör vara att den tar hänsyn till befintliga resurser och kompletterar förbundens egna elitidrottsverksamheter, samt stimulerar dem till fortsatta insatser för att skapa egna intäkter från sponsring och annan verksamhet.

Regeringen anser att verksamheten som sker med stöd av statliga bidrag till elitidrott genom Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté och Svenska Handikappidrottsförbundet måste samordnas bättre för att elitsatsningen ska ge full effekt. Vi vill främja en ny elitorganisation där den samlade centrala kompetensen tas tillvara och vidareutvecklas. Idrottsrörelsen bör utarbeta riktlinjer för hur denna satsning ska utformas.

Samtal pågår nu inom idrottens organisationer om hur dessa pengar och de samlade resurserna inom idrotten ska kunna användas på bästa sätt. Regeringen ser fram emot den återrapportering som RF ska inkomma med i juni.

Låt mig även kort belysa det internationella perspektivet.

Den 1 juli 2009 tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Det innebär att vi under ett halvår kommer att leda arbetet i EU och ansvara för att driva utvecklingen framåt i viktiga EU-frågor. Just nu pågår förberedelsearbetet som bäst inom regeringen och departementen.

På idrottsområdet har EU ännu inte någon särskild kompetens, vilket kommer att ändras den dag Lissabonfördraget träder ikraft. Regeringens inställning är dock entydigt att idrottspolitik främst är en nationell angelägenhet och stor försiktighet bör iakttas kring förslag som utökar EU-arbetet på idrottsområdet.

Sverige kommer därför att främst inrikta höstens arbete i idrottsfrågor med att tydliggöra på vilket sätt EG-rätten inverkar på den svenska idrottsmodellen. Vi bedriver detta arbete i nära samarbete med idrotten och det är regeringens och min bestämda uppfattning att idrotten i likhet med annat föreningsliv och folkrörelser ska ha bästa möjliga förutsättningar att bedriva sitt arbete och skapa sina egna regelverk.

Mina damer och herrar,

Jag har talat länge och det är mycket mer som kunde ha sagts. Men nu är det dags för mig att avsluta med att tacka er alla som är här idag, och alla era vänner hemma i era föreningar, för vad ni gör för att få fler kvinnor och män i olika åldrar att engagera sig och aktivera sig inom idrotten.

Idrott för alla är ett fint mål och jag hoppas att fler kan få förmånen att växa upp i en positiv och stimulerande miljö, och få ta del av de fördelar ett aktivt liv för med sig.

Nu är jag klar med talet och önskar er varmt lycka till med stämman denna helg. Men det återstår faktiskt en punkt för mig innan jag tackar för uppmärksamheten.

Jag har nämligen en överraskning.

Det är inte ofta jag har glädjen att göra det jag nu tänker göra, men det är desto roligare när tillfälle ges. På idrottens område sker detta nästan aldrig. Utöver Lennart Johansson för några år sedan så är det tolv år sedan sist det hände.

Regeringen beslutade vid sitt möte i onsdags att tilldela medaljen Illis Quorum meruere labores av 8:e storleken till en av svensk idrotts främsta företrädare. Översatt till svenska betyder denna latin: "Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det."

Denna medalj tilldelas ordförande i SISU Idrottsutbildarna Rolf Carlsson. Jag tycker vi välkomnar Rolf upp på scenen med en varm applåd. Rolf, varmt grattis från mig och hela regeringen!

Jag ska läsa upp motiveringen, som lyder: "för hans mångåriga och betydelsefulla insatser på ideell grund för utvecklingen av den svenska idrottsrörelsens studie- och utbildningsverksamhet."

Jag vill även säga några ytterligare ord om dig. Rolf Carlsson har varit ordförande i SISU Idrottsutbildarna sedan 1991, och därtill vice ordförande SISU sedan 1985 då SISU bildades. Han har varit med och byggt upp en omfattande studieverksamhet på ideell grund inom hela den svenska idrottsrörelsen. Rolf är en förgrundsgestalt för den informella studieverksamheten. Genom ett gott ledarskap i kombination med ett ärligt och ett rättframt sätt att vara har han förvärvat förtroende i alla kretsar inom svensk idrott och även inom folkbildningen generellt.

Rolf, du avgår från din post i morgon och jag vill varmt tacka dig. Dina insatser för idrottens utveckling och enighet har gett god genklang inom hela idrottsrörelsen. Jag hoppas att denna utmärkelse kan inspirera andra att följa i dina fotspår.

Jag tror att alla här idag stämmer in i mina gratulationer och mitt lycka till med dina fortsatta engagemang.

/Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth