Tal
Kolmården 2 februari 2010
Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturminister

Tal vid SHR:s besöksnäringskonferens, Kolmården

Det talade ordet gäller.

Lika bra att erkänna på en gång. Jag är en sån där kultur-nörd. Som inte förstår hur man kan leva utan böcker, teater eller musik.

Jag hävdar envist att kulturen borde vara samhällets viktigaste åtagande - att kulturen är en förutsättning för demokratin, genom att den bidrar till att skapa insikt och förståelse - inte minst förståelse för andra människors villkor - och bidrar till att stärka deras möjligheter att lära och tänka kritiskt. Men - kulturfrågor - ses av somliga, som ett politikområde i ständig skugga av dominerande frågor som bättre sjukvård, lägre bolagsskatter och fler småföretagare, höjda tak i olika ersättningssystem, nya bredare vägar och fler inburade busar.

Jag har under mina dryga 3 år som kulturminister noterat att det finns en komplicerad attityd till ordet kultur! Det ligger i konstens natur att den ibland är obekväm, provocerande och impopulär, framför allt hos den bredare allmänheten. Därför har också relationen mellan makten och konsten, ofta varit ansträngd, oavsett tid.

Ganska få i Sverige säger i undersökningar att kultur är ett viktigt ämne, något som ska stå högt på politikens agenda. Men nästan alla tycker att det är viktigt att det finns bibliotek, gärna bibliotek som också är öppna kvällar och helger. Nästan alla vill ha offentliga konstverk på gator och torg. Nästan alla vill att museerna ska ha spännande utställningar, att det ska finnas en musik/kulturskola i den kommun de bor, att det finns idrottsarenor, att det kommer nya engagerande, romantiska eller spännande filmer till biografen på orten de bor. Nästan alla tycker om att ha konst på väggarna, att lyssna på musik, att dansa, forska i släktarkiven eller gå en kurs som utvecklar och involverar flera sinnen. Fast de kallar det inte alltid för kultur!

Sverige ligger i den europeiska toppen när man räknar antalet lästa böcker, teaterbesök, museibesök, konserter - och eget deltagande som till exempel körsång och hantverkande. Och - när vi besöker andra länder, nya städer, så vad gör vi, om vi inte är på en badort? Jo, vi skaffar en guidebok, läser på om den lokala historien, går in i kyrkor, besöker museer och fotograferar oss framför olika historiska monument. Så gör väl troligen även de som besöker Sverige. Ändå så visar undersökningar, år efter år, bland annat från Svenska Institutet, att svensk kultur är okänd och osynlig. I detta ligger naturligtvis även en portion självkritik.

Men möjligheterna är stora. Jag ska göra en snabb exposé över ett antal liksom nya näringar och aktiviteter inom kultursektorn - eller upplevelseindustrin som den ibland kallas, och som är viktiga både för besöksnäringen och den regionala tillväxten.

AB Visare Sweden - först i Europa med guidade historiska vandringar på tak. Tanken är att erbjuda ett nytt perspektiv och en chans att se städer i 360 grader med taken som utgångspunkt. Detta samtidigt som stadens historia presenteras. Sker i samarbete med SFV. AB Visare Sweden hör hemma i Sundsvall och erbjuder även traditionella stadsvandringar på markplan, samt historiska deckargåtor och rollspel.

Filmbranschen är intressant. Inte bara för att det är en konstart som sprider sig snabbt med hjälp av ny teknik, tänk YouTube! Filmen är också en näring och del i turismen. Författarvandringar i spåren av Camilla Läckberg, Stieg Larsson, Jan Guillou, Henning Mankell är bara några exempel.

Medieprogrammet i EU stödjer bland annat ett 100-tal filmfestivaler i Europa, där 70 av filmerna har europeisk finansiering. Svensk film går inte bara bra här hemma. I fjol fick närmare 60 svenska lång- kort och dokumentärfilmer ta emot fler än 150 priser på festivaler världen över.

Opera på skäret - arrangerar operafestivaler med egna produktioner, både för nationell och internationell publik. Kurser för sångare och instrumentalister gör att även unga söker sig till Skäret, både som publik och utövare. Här finns en önskan att göra Skäret till en komplett upplevelseanläggning.

Stockholm fashion week - koordineras av Svenska Moderådet fyra gånger om året. Här ryms såväl mässaktiviteter, som modevisningar/pressvisningar, utställningar och andra events till nytta och intresse för såväl branschfolk som allmänhet. Ger mycket media.

Hembygdsrörelsen - större och viktigare än de flesta verkar inse. Nästan 500 000 medlemmar, engagemang över hela landet. Håller liv i kulturarvet; med byggnadsvård, musik, bygdespel, dans etc.

Stiftelsen Skärgårdsbåten är ett exempel. Deras verksamhet kring ångaren Mariefred betyder mycket för att profilera orten Mariefred och transporterar samtidigt turister i något som är ett levande museum till andra kulturupplevelser, Gripsholms slott. Grafikens Hus och en smalspårig turistjärnväg.

De ideella verksamheterna är betydande och betydelsefulla, men kan inte tas för givna. Det krävs ett ömsesidigt engagemang och en vilja att arbeta tillsammans.

Skulpturparken i Umeå - är en av Europas förnämligaste skulpturparker. Varje sommar sedan 1994 har Galleri Andersson Sandström, i samarbete med fastighetsbolaget Balticgruppen, arrangerat Umedalen Skulptur. Fler än 150 framstående svenska och internationella konstnärer har genom åren ställt ut sina verk i parken på det före detta mentalsjukhusområdet Umedalen. Balticgruppen, som finansierar projektet, har dessutom köpt in flera av skulpturerna vilket gör att det i dag finns 31 permanenta verk i skulpturparken på Umedalen.

Växbo Lin - industri som ligger mer eller mindre i skogen, utanför Bollnäs. Södra Hälsinglands största turistmål med ca 80 000 besökare per sommar.

Festivaler (såväl musik-, som film- och teater). Jazzfestivaler, filmfestivaler.

Arvikafestivalen pågår i början av juli varje år. Dit kommer cirka 25 000 personer och arrangeras ideellt av ungdomar, och engagerar runt 2 300 funktionärer/marknadsförare.

Peace & Love i Borlänge är en popfestival, också i juli, som kommit att bli en av Sveriges största musikfestivaler.

Nyskapande trädgårdskultur finns t ex Wanås i Skåne och Wiij trädgårdar i (numer världskända) Ockelbo som tydliga exempel.

Industriella arv - som tas omhand väl ger också förutsättningar för att etablera kulturella verksamheter som kan betyda mycket för besöksnäringen. Kulturhus, teater- och musikscener och konsthallar har etablerats i industrihistoriska miljöer, som Dieselverkstaden i Nacka, Verket i Avesta, Gasklockan i Gävle eller Berättarladan i Sunne.

Korrö folkmusikfestival - pågår i slutet av juli varje år på Korrö i Småland. Den samlar etablerade och nya grupper inom folkmusik och har under de senaste åren vuxit till en av Sveriges största och mest omtalade folkmusikarrangemang. Drar publik från flera andra länder.

Detta var som sagt en snabb exposé. Listan kan göras lång...Kosta Boda Art hotel, Ishotellet i Jukkasjärvi, Göta Kanal, Dalhalla, Wasamuseet med över en miljon besökare varje år (tre av fyra är turister), Junibacken (femte populäraste turistmålet i Stockholm), Stockholms möbelmässa.

Vad jag nu avslutningsvis vill komma till är att kultur- och kulturarvsområdet behöver ta del av den kunskap som finns inom turismnäringen, det kan handla om värdskap, marknadsföring, paketering. Att då kulturdimensionen är vår svagaste länk, är både onödigt och upprörande. När jag besökte Visit Sweden förra sommaren visade det sig att det ingalunda fanns något samarbete med självklara myndigheter som Kulturrådet eller Filminstitutet. Knappt ens kontakter. Och skulden är delad.

Självklart är det svårt för oss att slå Frankrike och Italien som toppar Europaligan, men vi har ändå 14 av världsarven och ett rikt kulturliv i hela landet. Så min uppmaning är, gå samman. Använd varandras kontaktnät och kompetenser.

Tack!

/Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth