Tal vid invigningen av Scenkonstbiennalen för barn och unga

Kära vänner,

I år genomför Teatercentrum och Svenska ASSITEJ den fjärde biennalen för scenkonst för barn och unga. Det är en sann fröjd att vara här och bli översköljd - eller kanske snarare marinerad - i det rika utbud som kommer att prägla Lund fram till och med lördag. Själv har jag under denna dag hunnit se fyra föreställningar och är imponerad över såväl bredden som kvalitén och engagemanget.

Efter ett intensivt förarbete, med planering och ett väldigt inmundigande av scenkonst, har årets BIBU-jury ur drygt 230 föreställningar vaskat fram 15 svenska och sex internationella föreställningar för barn och unga. Det allra bästa just nu.

Men programmet är betydligt bredare än så. För BIBU är en mötesplats där stort utrymme ges för att vi ska kunna reflektera kring konsten, diskutera hur vi möter den unga publiken, pröva och ta del av erfarenheter som görs i andra länder. Och inte minst få oss att våga ännu mer!

Stora delar av världen möts här under dessa dagar, gäster kommer bland annat från Indien, Belgien, Egypten, Palestina, och till festivalen i år har ni även lockat Paul Collard, VD på det brittiska Creativity, Culture and Education. Paul Collard har en unik förmåga att förmedla vad den kreativa processen verkligen kan betyda för en ung människas liv och utveckling.

Jag är naturligtvis också belåten med att sökarljuset riktas mot hur scenkonsten kan utveckla sitt samarbete med skolan. Ända sedan jag för snart sex år sedan blev kulturminister har barns och ungas rätt till kultur varit min första prioritering. Det innebär att alla barn och unga, inte bara de som har förmånen att växa upp i en familj där kulturen och scenkonsten är ett självklart intresse, utan att alla ska få chanser att uppleva magin i teater och själva, i en konstnärlig process, får pröva hur det är att gestalta någon annan än sig själv.

Skolan har ett starkt kulturuppdrag som formuleras i läroplanen, även om vi vet att det inte alltid fungerar så i verkligheten. Men kultur och konst är också mänskliga rättigheter, som stadgas såväl i Barnkonventionen som i EU:s åtta kompetenser för det livslånga lärandet.

Jag vill här gärna lyfta fram vad Karin Helander, professor i teatervetenskap, sagt om att teater kan fördjupa lärandet i skolan tack vare mötet med barnens fantasi, tankar, känslor och sammanhang. Tillsammans kan det, liksom bra middagssamtal, vidga barnens referensramar och erfarenheter. Teater ger plats för samtal där olika värderingar och åsikter kan uttryckas och brytas mot varandra.

Teatern - liksom leken - är en värld där allt är möjligt. Teater kan också vara en plats för igenkänning och identifikation, för empati och tröst. Kort sagt, lek och fantasi är grundläggande för hela människans utveckling, inte bara för oss när vi är barn, utan hela livet.

Jag är glad över den möjlighet som BIBU i sig själv innebär, som mötesplats och kulturgärning för konsten och för våra barn och unga. Så än en gång tack för att ni arrangerar och bjuder in oss alla till denna biennal.

Härmed förklarar jag BIBU 2012 för invigd!