Unga vill ha bättre kontakt med vuxna

Fryshuset har besökt 120 svenska kommuner och samtalat med tusentals unga. De tydligaste mönstren är att alkohol skrämmer de unga mest, att de vill ha mer och bättre kontakt med vuxna och att fler mötesplatser behövs. Det skriver företrädare för Fryshuset med flera.

I tre år har Fryshuset rest runt i Sverige för att kartlägga hur unga människor uppfattar sin situation och sina livsvillkor, och för att utifrån detta ge kommuner och andra beslutsfattare kunskap om vad som behövs för att åstadkomma en positiv utveckling för Sveriges unga. Turnén som kallas Fryshusandan har besökt 120 svenska kommuner och samtalat med 7500 unga och med vuxna som jobbar med unga.

Under den treåriga turnén har Fryshuset mött imponerande mängder kunskap, kraft och engagemang både hos unga och vuxna runt om i landet. Sveriges ungdomar har på många sätt ganska goda livsvillkor. Men det finns också mörka tendenser.

Det som har förvånat mest under projektets gång är att det finns stora likheter mellan hur ungdomar uppfattar sin situation oavsett var i landet de bor; i norr eller söder, i storstad eller småstad. De tydligaste mönster som uppmärksammats är följande:

  • Alkoholen skrämmer Sveriges unga mest. 95 procent av alla ungdomsgrupper uppgav att de ser alkohol som ett mycket stort problem i deras kommun. Ungdomarna oroade över sitt eget, sina vänners och sina föräldrar drickande. Bara 68 procent av de vuxna höll med om att alkoholen är ett allvarligt problem.
  • Unga vill ha mer och bättre kontakt med vuxna. Att få stöd och bekräftelse av vuxna står högt uppe på önskelistan hos unga (de vill till och med ha ökad polisnärvaro). Unga över hela landet uppger dock att inkännande vuxna förebilder är sällsynta, att de flesta vuxna pratar för mycket, lyssnar för lite och inte tar unga på allvar.
  • Bristen på mötesplatser för unga är ett enormt problem uppgav 86 procent av alla ungdomsgrupper. En lika stor andel vuxna, 86 procent, höll med om detta. Ungdomarna menade att de mötesplatser som finns är skapade efter vad vuxna tror eller tycker att unga ska ha, inte vad de själva vill ha. De var dessutom övertygade om att bristen på mötesplatser leder till destruktiva alternativ, till spontana mötesplatser (på torg, i centrum och parker) där ungdomar samlas vind för våg.

Sysslolöshet, brist på mening och vuxenkontakt öppnar vägen för utanförskap och påverkan från destruktiva äldre ungdomar.

Unga oroar sig för våld och rasism. 86 procent av alla ungdomsgrupper uppgav att rasism är ett stort problem i deras kommun. Bara 50 procent av de vuxna höll med.

En viktig slutledning från Fryshusandans resultat är att dyra verksamheter och reformer inte tycks vara nödvändiga för att förbättra livsvillkoren för Sveriges unga (i synnerhet unga som befinner sig i destruktivitet och utanförskap), att relativt enkla förändringar skulle räcka och att lösningarna främst handlar om mentala och praktiska förändringar hos vuxna.

Över hela landet finns unga som vill vara med och skapa bra verksamheter och förutsättningar för framtiden. Överallt finns också unga som hävdar att vuxna inte lyssnar på dem, inte tar deras åsikter på allvar och inte släpper in dem. Det finns naturligtvis undantag, det finns verksamheter och kommuner som har lyckats skapa en verkligt framgångsrik ungdomspolitik. Ändå dyker samma slags frustrationer upp bland en majoritet av unga över hela landet och de tycks bottna i ett och samma fenomen - brist på kommunikation.

Fryshuset har i 27 år arbetat med att stödja och stärka unga människor. Av erfarenhet vet vi att unga ofta vet exakt vad som behövs för att de ska må bra och att de inte vill snatta, starta bilbränder, mobba, slåss, våldta, supa, knarka eller skolka. Trots det befinner sig i dag minst 5000 svenska ungdomar i riskzonen att bli rekryterade till kriminella nätverk.

Detta borde vara skäl nog att tänka om och tänka nytt. Dels handlar det om att luckra upp lokala strukturer, att bryta stuprören mellan offentliga, ideella och privata verksamheter. Att uppmuntra till aktiva och prestigelösa samspel mellan alla resurser som arbetar med unga.

Men mest handlar det om att börja ta in det som unga säger. Det räcker inte med att bara lyssna, ungas åsikter och idéer måste tas tillvara och praktiskt påverka beslut och verksamheter som gäller dem själva. Den viktigaste lärdomen är att mänsklig kontakt är det som betyder mest för unga människor. Meningsfulla mötesplatser och vuxna som bryr sig - är det verkligen för mycket begärt?

LENA ADELSOHN LILJEROTH (M)
kultur- och idrottsminister, ordförande i Stiftelsen Fryshuset 1994-2004

KARL-PETTER THORWALDSSON
förbundsordförande ABF

PATRIK SCHRÖDER
generalsekreterare KFUM-KFUK Sverige

PETTER
artist

JOHAN OLJEQVIST
vd Fryshuset

ANDERS CARLBERG
Fryshusets grundare

BIRGITTA STYMNE GÖRANSSON
ordförande i Stiftelsen Fryshuset, styrelseledamot Stockholms Handelskammare