Debattartikel
Dagens Nyheter Debatt 8 september 2007
Beatrice Ask, Justitieminister
Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturminister

Vi inför hårdare straff mot idrottens huliganer

Allt inom idrotten är inte positivt. Idrottsanknutet våld, ofta kallat huliganism, medför stora problem, höga kostnader och skadar också idrotten som källa till glädje.

Alltför ofta har spelare, ledare och den idrottsintresserade publiken, främst fotbollspubliken, fått uppleva scener där det som sker är så långt från idrottens idé som det överhuvudtaget går att komma. Att intresserade åskådare, barnfamiljer och andra drar sig för att besöka idrottsevenemang av rädsla för att hamna mellan rivaliserande och våldsamma supporterskaror är ett hot mot idrotten som folkrörelse.

Trots lagen om tillträdesförbud och mångas arbete mot det idrottsrelaterade våldet finns det fortfarande ett påtagligt problem. Andra länder, exempelvis Storbritannien, har i hög grad lyckats motverka problemen. Vi följer självklart det arbetet och ser fram emot en fördjupad dialog inom det europeiska samarbetet.

Vi är övertygade om att både regeringen och klubbarna tillsammans kan motverka att ett fåtal personer orsakar skador för idrotten. Det innebär att insatserna måste komma både från regering och från idrotten själv.

Alliansregeringen tog tidigt initiativ till en dialog med berörda parter. Redan i februari träffade vi representanter från bland annat idrottsrörelsen och polisen för att diskutera vad som kan göras.

Diskussionerna och arbetet på flera nivåer har därefter gått framåt. Lokalt har polis och klubbar med flera tagit olika initiativ. En del av svårigheterna är givetvis att skapa ett stadigt nätverk med alla aktörer mot idrottsvåldet. Nyligen samlade till exempel landshövdingen i Stockholm klubbarna och andra berörda till överläggningar för att gemensamt lösa frågorna kring kameraövervakningen på arenorna. I Stockholm har nu klubbarna ansvaret för kameraövervakningen under sina matcher, vilket innebär att de snabbare kan vidta åtgärder. Att exempelvis länsstyrelsen skapar möten och koordinerar olika aktörer ser vi som positivt.

Samtidigt har tjänstemän på justitiedepartementet fört fördjupade samtal med bland annat Svenska Fotbollförbundet och Rikspolisstyrelsen om vilka konkreta förändringar av lagstiftningen som kan behövas.

En utredare kommer att få i uppdrag att föreslå effektiviseringar av lagstiftningen på ett antal punkter, direkt riktade mot huliganismen, bland annat.

En utökad rätt att ansöka om tillträdesförbud till arenorna. Polis eller åklagare kan komma att ges rätt att ansöka om tillträdesförbud. Möjligheterna för polis och åklagare att omedelbart efter en ordningsstörning i samband med ett idrottsarrangemang utföra ett tillfälligt tillträdesförbud ska utredas.

Oklarheter i lagstiftningen kring vad som gäller personer som obehörigen tar sig in på spelplanen under pågående idrottsarrangemang ska tas bort. Skärpt strafflagstiftning kan därmed bli aktuell.

Reglerna om pyroteknik stramas upp. Straffskärpningar kan bli aktuella.

Utreda strafflagstiftningen beträffande inkastade föremål.

Förslagen ska läggas fram under våren nästa år.

Från regeringens sida fortsätter också den rekordsatsning som gjorts för att stärka polisens förmåga att bekämpa brott. När våldet flyttar ut från arenan till andra platser måste polisen vara tillräckligt många för att snabbt kunna vara på plats. Att bekämpa den ökande våldsbrottsligheten var ett av alliansregeringens viktigaste vallöften. Det löftet uppfyller vi genom satsningen på fler poliser och skärpta straff för våldsbrott. Målet om 20.000 poliser i Sverige 2010 kommer att uppnås. En utredning ska senast nästa sommar föreslå straffskärpningar mot våldsbrottsligheten.

Lagförändringarna ska ses som ett viktigt steg i kampen för en god och sund supporterkultur - inte som slutliga lösningar. För att komma till rätta med problemen måste även annat till.

Idrotten i allmänhet och de berörda klubbarna i synnerhet måste ta sitt ansvar. Personer som löser biljett till en fotbollsmatch ingår ett avtal med den arrangerande klubben och är därmed skyldig att rätta sig efter de ordningsregler som klubben bestämmer. Verktygen i form av redan existerande lagar och regler måste användas i den utsträckning som är möjligt, vilket inte alltid är fallet idag.

Det finns mycket mer att göra för att förbättra kontrollen vid inpasseringen till arenorna. Både kontrollen av vem man släpper in och vad han eller hon har med sig. Klubbarna kan också bli bättre på att snabbare själva stänga av de individer som bryter mot ordningsreglerna, utan att invänta ett tillträdesförbud från åklagare. Sådana avstängningsbeslut bör gälla för samtliga arenor.

De svenska klubbarna bör även utforska möjligheterna att kräva civilrättsliga skadestånd av de personer vars beteende orsakar ekonomisk skada för arrangören. En sådan process är aktuell i Danmark från det danska fotbolllsförbundets och arenaägarens sida mot den person som sprang in på planen i Parken i Köpenhamn. Det finns anledning för klubbar och förbund i Sverige att noga följa den processen och undersöka om det är en framkomlig väg även i vårt land för att ytterligare skärpa det individuella ansvaret.

Det vore också önskvärt om fler fotbollsklubbar följde hockeyns exempel och satsade på nya, moderna arenor, gärna ägda och drivna av klubbarna själva. Borås arena är ett positivt exempel, liksom Fotbollförbundets nya planerade nationalarena, som förhoppningsvis kommer följas av fler.

Viktigast av allt är dock att klubbar, ledare, spelare och andra tar ett klart och tydligt avstånd från våldet, såväl i ord som i handling. Idrottens arbete med etikfrågor, för fair-play och en god supporterkultur är omfattande men kan intensifieras ytterligare. Glädjande nog finns det numera också ideella organisationer som arbetar för en sund och god supporterkultur. Dessa bör involveras mer i det förebyggande arbetet.

Diskussioner mellan samtliga berörda om vad som kan göras för att motverka ordningsstörningar i samband med idrott fortsätter. För att sätta in frågorna i ett bredare perspektiv kommer regeringen att fortsätta dialogen med idrottsrörelsen och andra aktörer. Målsättningen är att samla den kunskap som finns om det idrottsrelaterade våldet, såväl dess bakomliggande orsaker som omfattning. Genom en sådan dialog kan vi utveckla nya verktyg och metoder för att motverka och förebygga det idrottsrelaterade våldet.

Beatrice Ask
Justitieminister

Lena Adelsohn Liljeroth
Idrottsminister