Frågor och svar om livsmedel
- Vad har Sverige för regler när det gäller märkning av livsmedel?
- Vem kontrollerar att reglerna om livsmedelsmärkning följs?
Vad har Sverige för regler när det gäller märkning av livsmedel?
Det finns många olika slags märkning och även olika slags märkningsregler. Syftet med märkningen är att ge konsumenten information om livsmedlet, exempelvis vad livsmedlet innehåller, dess hållbarhet och hur livsmedlet ska användas. Märkningen på en livsmedelsförpackning ska ses som en helhet av färger, symboler, bilder och text.
Märkningen ska vara korrekt och får inte vilseleda. Det finns både obligatorisk märkning och frivillig märkning. Exempel på obligatoriska uppgifter på en livsmedelsförpackning är ingrediensförteckning och vad livsmedlet väger. Näringsvärdesdeklaration är frivilligt, men om man använder sig av sådan märkning måste den se ut på ett visst sätt så att konsumenten kan jämföra olika livsmedel. Reglerna för märkning av livsmedel är harmoniserade inom EU. Detta betyder att Sverige inte kan ha vare sig strängare eller mindre stränga regler. Detta hindrar inte att till exempel en bransch eller butikskedja kräver särskild märkning.
EG-direktivet som reglerar märkning i allmänhet har nummer 2000/13/EG. Dessutom finns ett stort antal specialbestämmelser för olika kategorier av livsmedel som till exempel ägg, nötkött, vin och ekologiska livsmedel. Dessutom finns vissa regler om allergimärkning.
I januari 2007 trädde förordningen om regler för hur man får märka livsmedel med närings- och hälsopåståenden. Gemenskapsregler omfattar förutom märkning även presentation och reklam av livsmedel.
- Läs mer om märkning på Livsmedelsverkets webbplats
- Läs mer på EU:s webbplats
- Läs mer på SNF Swedish Nutrition Foundations webbplats
Vem kontrollerar att reglerna om livsmedelsmärkning följs?
Ansvaret för livsmedelskontrollen delas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna. Den huvudsakliga livsmedelskontrollen görs av kommunerna. Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder eller motsvarande organ inom kommunerna bedriver kontroll över cirka 52 000 anläggningar i Sverige. Livsmedelsverket kontrollerar större och mer komplicerade tillsynsobjekt såsom slakterier, styckningsanläggningar och äggpackerier. Livsmedelsverkets kontrollansvar omfattar cirka 600 anläggningar.
I livsmedelskontrollen ingår både säkerhets- och så kallade redlighetsaspekter. Det innebär att den som inspekterar en butik eller fabrik kontrollerar att lokalen uppfyller de krav som ställs och att livsmedlen hanteras korrekt så att temperaturen i kyl och frys inte är för hög. Kontrollen omfattar också provtagning för att se att livsmedlen inte innehåller några otillåtna ämnen och att förpackningarna är korrekt märkta.
Vid sidan av sitt uppdrag att inspektera mer komplicerade kontrollobjekt är Livsmedelsverket också central kontrollmyndighet för livsmedelskontrollen. Detta innebär att verket stödjer och samordnar den kommunala kontrollen tillsammans med länsstyrelserna.
