Frågor och svar om fiske

Hur går fiskeförhandlingarna i EU till?

EU, genom kommissionen, presenterar varje år förslag till kvoter, det vill säga högsta tillåtna mängd fisk, för de fiskarter som europeiska fiskare tar upp. Ministerrådet beslutar sedan efter förhandling, vad de slutliga kvoterna ska vara med kvalificerad majoritet. Detta innebär förstås kompromisser eftersom de flesta länderna har olika intressen. Regeringens motto är att vi ska bruka utan att förbruka. Detta innebär en strävan att besluten ska hamna inom ansvarsfulla ramar. Detta är en förutsättning för ett lönsamt och hållbart europeiskt och svenskt fiske. Sverige anser oftast att kommissionen förslag är väl avvägda och brukar stödja förslagen och arbeta för att de inte ska urvattnas i ministerrådet.

Upp

Varför har Sverige sagt nej till reformeringen av EU:s gemensamma fiskeripolitik?

Sverige anser att det behövs en ordentlig reformering av fiskeripolitiken. Regeringen kunde inte ställa sig bakom överenskommelsen som EU:s fiskeriministrar ingick i juni i år. Den var för svag ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är framförallt tre skäl som gör att Sverige inte kunde acceptera överenskommelsen. För det första, vi kan inte fortsätta kasta ut fisk som inte är önskad och med den nya politiken ges alltför många möjligheter till undantag att fortsätta med detta resursslöseri. Den andra frågan som vi anser vara för vagt utformad är hur och när vi ska uppnå maximalt hållbart uttag. Slutligen anser vi att kopplingen till miljölagstiftningen är för svag.

Upp

Hur ser Sverige på förvaltningsplaner för olika fiskarter?

De fleråriga förvaltningsplanerna utgör själva kärnan i en hållbar fiskeripolitik och regeringen arbetar konsekvent för att fler och fler förvaltningsplaner ska fastställas. Förvaltningsplaner är fleråriga och baseras på sammanhängande långsiktiga mål för att undvika årliga kortsiktiga variationer. I framtiden menar vi att planerna bör utvidgas till att bygga på fler än en fiskart per plan, så kallade flerartsplaner. För regeringen är det viktigt att fiskeripolitiken tar hänsyn till effekter på hela ekosystem och inte bara på enskilda arter.

Upp

Hur ser tillståndet ut för östersjölaxen?

Utvecklingen av de vilda laxbestånden i Östersjön har generellt sett varit positiv sedan 1990-talet. Uppvandringen av lax i de svenska älvarna under 2010 och 2011 var betydligt sämre än vad Internationella havsforskningsrådet, ICES, hade bedömt i sina prognoser. För 2012 är dock återvandringen större än vad ICES beräknat och rekordstor i Torne älv som är Östersjöns viktigaste laxälv. Detta speglar sannolikt främst den mellanårsvariation som till stor del tycks styras av variation i vinterklimatet och som är en naturlig del av laxens beteende. Enligt ICES senaste rådgivning kommer 11 av 15 utvärderade laxälvar i Östersjön att ha en positiv utveckling de närmaste åren. I flera av de mindre älvarna i framför allt södra Östersjön är dock situationen oroande. I dessa älvar behövs flera åtgärder såsom fiskebegränsningar och restaurering av lekområden. Det svenska förbudet mot drivlinefiske (linor med krok fästa mellan bojar utan fastförankring) är ett exempel på en åtgärd som gynnar dessa svagare bestånd.

Upp

Hur ser kvoten för lax ut och varför?

Regeringen stödjer målet om maximalt hållbart uttag, MSY, till år 2015 och till i år (2012) sänktes kvoten med 51 procent från året innan. Laxkvoterna har av EU:s ministerråd sänkts stadigt sedan år 2007, men inom EU har man prioriterat en stabilitet i förvaltningen vilket betyder att kommissionen fram till och med 2011 inte föreslagit större minskningar än 15 procent så länge bestånd inte bedömts vara utom biologiskt säkra gränser. EU har sedan tidigare förbjudit så kallat drivgarnsfiske, det vill säga fiskenät som driver fritt utan förankring. Forskarnas rekommendationer rymmer ett antal scenarier med olika tidsperspektiv som ger en positiv utveckling för bestånden. Årets kvotbeslut ligger enligt detta inom den vetenskapliga rådgivningen men över den mängd som regeringen 2015 vill se gällande. Vi ska också komma ihåg att Sverige inte är ensamma i ministerrådet och alltid har försvarat sänkningar av kvoten.

Upp

Hur mycket lax fiskar vi i dag i Östersjön jämfört med 2006?

Nästa år, 2013, är kvoten 108 000 laxar, att jämföra med 460 000 laxar 2006.

Upp

Vilka länder fiskar lax i Östersjön och hur mycket fiskar respektive land?

2013 års fördelning av laxfisket i Östersjön.

Land - Antal - Andel (procent)

Danmark - 22 538 - 20,7

Estland - 2 291 - 2,1

Finland - 28 103 - 25,8

Lettland - 14 335 - 13,2

Litauen - 1 685 - 1,55

Polen - 6 837 - 6,29

Sverige - 30 465 - 28

Tyskland - 2 508 - 2,3

Upp

Hur ser Sverige på förslaget om en förvaltning för laxen i Östersjön?

Sverige välkomnar förslaget. Regeringen vill helst ha fleråriga förvaltningsplaner för alla arter och säger alltså inte nej till en laxförvaltningsplan. Men förslaget till planen är komplext och det behövs mer klarhet från kommissionen i vissa delar innan regeringen kan gå vidare med förslaget. I förslaget föreslås att EU:s regleringar utvidgas till områden som i dag är nationellt reglerade. Regeringen anser att många effektiva förvaltningsbeslut kan tas på nationell nivå och att dessa bör kombineras med en god förvaltning på EU-nivå för att uppnå målsättningarna i förvaltningsplanen.

Upp

Varför vill regeringen ha kvar husbehovsfisket?

Regeringen anser att ett fiske för husbehov ska vara tillåtet. Inom EU:s kontrollförordning förbjöds 2011 försäljning av fisk som fångats i havet av andra än yrkesfiskare. Dåvarande Fiskeriverket och numera Havs- och vattenmyndigheten erbjöd därför "husbehovsfiskare" som sålde eller hade för avsikt att sälja sin fångst möjligheten att skaffa yrkesfiskelicens och fartygstillstånd. De som valde att göra detta får sälja fisken och deras fångst räknas då också av kvoten. De som valde att inte göra detta och eventuellt ändå säljer fisk bryter mot lagen. Det åligger då myndigheterna att kontrollera att fisket endast sker för husbehov, vilket kan göras bland annat genom handelskontroller och tillsyn. Regeringen har vid ett flertal tillfällen förstärkt fiskerikontrollen men utökade medel, nu senast i budgeten för 2013 med ytterligare 10 miljoner kronor.

Upp

Varför är Moälven ett dåligt exempel gällande återvandringen av vildlax?

Moälven är i dag inte en vildlaxälv enligt forskarna på Helcom, Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, bedömning. Älven har påverkats av vattenkraft men det har gjorts försök att introducera (odlad) lax i älven. ICES rådgivning och nuvarande förvaltning utgår från älvar som har ett existerande vildlaxbestånd.

Upp

Hur många vildlaxälvar finns det i Sverige?

Kommissionens förslag till förvaltningsplan för Östersjölax omfattar 14 svenska vildlaxälvar: Byskeälven, Emån, Kalixälven, Ljungan, Lögdeälven, Mörrumsån, Piteälven, Rickleån, Råne älv, Sävarån, Torne älv, Ume-/Vindelälven, Åbyälven och Öreälven. Detta bygger på den klassificering som gjorts av HELCOM. Av dessa 14 älvar har flertalet vandringshinder.

Upp