Offentlig upphandling i WTO
WTO uppskattar värdet av offentliga upphandling till femton procent av ett lands BNP. Sverige förordar sedan länge en öppen, icke-diskriminerande och konkurrensutsatt offentlig upphandling.
EU:s upphandlingsregler gäller för den svenska upphandlingen över vissa tröskelvärden. Eftersom vår egen marknad är öppen finns också ett stort ekonomiskt intresse att få tillgång till andra länders upphandlingsmarknader.
Sverige har genom Lagen om offentlig upphandling (LOU) genomfört EU-direktiven om offentlig upphandling och WTO:s upphandlingsavtal Government Procurement Agreement (GPA) i den svenska lagstiftningen.
För närvarande pågår en översyn av GPA-avtalet. Översynen sker oberoende av DDA-rundan. Förhandlingarna har bitvis gått trögt. En anledning är GPA-medlemmarnas olika utgångspunkter. Många medlemsstater i EU, däribland Sverige, har en öppen anbudspolicy. Flertalet av EU:s handelspartners har emellertid restriktioner i sina upphandlingsförfaranden.
På senare tid har emellertid förhandlingstillfällena präglats av en öppen atmosfär där flera knutar kunnat lösas upp. Parterna siktar på att kunna slutföra förhandlingarna i slutet av april 2007.
Sverige har i den pågående översynen lagt stor vikt vid att göra GPA-regimen mer effektiv när det gäller att öppna upp nya marknader, och att få med så många nya länder som möjligt i avtalet. En utvidgning av täckningen både vad gäller upphandlande enheter och sektorer (exempelvis telekomsektorn) samt eliminering av undantagen har varit viktiga frågor för svensk del.
Även om full reciprocitet i tillträdet till andras upphandlingsmarknader vore önskvärt kan införande av särskilda restriktioner mot vissa länder i den europeiska lagstiftningen leda till negativa ekonomiska effekter som följd av ökat krångel och kostnader.
