Synliggör landsbygden inom all svensk politik!

- Landsbygdsdimensionen måste lyftas fram inom alla politikområden. Det är nödvändigt för att rätta till den regionala obalansen. Landsbygdens resurser är till gagn för hela Sverige, säger kommitténs ordförande Karl-Erik Nilsson, kommunalråd (s) i Emmaboda.

Som exempel på frågor som inte är tillräckligt uppmärksammade nämner Karl-Erik Nilsson bristfällig forskning, otillräckligt demokratiskt inflytande för lokala grupper samt nya beteendemönster för arbete och fritid.

Landsbygdskommittén identifierar fem strategiska utvecklingsområden för att stärka landsbygdsdimensionen i svensk politik:

• Lokalt perspektiv på demokrati, ansvar och roller

Globalisering, EU-medlemskap och regionalisering skapar nya beslutsstrukturer inom det demokratiska systemet. Samtidigt finns en sektorisering och specialisering som försvårar förutsättningarna för helhetsperspektiv på viktiga samhällsfrågor.

- Vi ställer kravet att staten samordnar sin politik, att regionerna stärker landsbygdsdimensionen i sin planering och att kommunerna ger förutsättningar och inflytande för lokala utvecklingsgrupper, säger Karl-Erik Nilsson.

• Landsbygdens företagande och arbetsmarknad.

Landsbygdskommittén pekar på en rad åtgärder för att stärka företagandet. Viktiga områden är generationsskiften, kompetensförsörjning, finansierings- och investeringsmöjligheter, innovation, forskning och marknadskunskaper.

• Landskapets förändring och den kulturella miljön.

Landskapet är en attraktiv resurs ur miljö- och rekreationssynpunkt, men kommittén anser att det också är möjligt att använda landskapet på ett effektivt, hållbart och produktivt sätt.

• Utmaningarna för en fungerande - livsvillkoren på landsbygden

Alla som bor på landsbygden ska ha rätt till ett bra boende, en grundläggande trygghet, tillgänglig service, goda kommunikationer och en säkerställd tillgång till tekniska lösningar som bredband och mobiltelefoni.

• Kompetens, lärande och forskning.

Mötesplatser på landsbygden för lärande och utveckling är viktiga. Landsbygdskommittén efterlyser analyser och strategier för dessa behov. Kommittén kritiserar också att forskningen om landsbygden är bristfällig.

- I svensk forskning uppfattas inte landsbygden som ett vetenskapligt fält. Det bidrar till landsbygdens relativa osynlighet i den svenska politiken, säger Karl-Erik Nilsson.

Landsbygdskommittén har inte haft uppdraget att lägga fram detaljerade förslag till åtgärder.

- Det blir regeringens uppgift att översätta den övergripande strategin till konkreta mål, program, åtgärder och insatser. Som underlag finns vår samlade bedömning av landsbygdens resurser och behov, säger Karl-Erik Nilsson.

I Landsbygdskommittén har följande ledamöter ingått: Karl-Erik Nilsson, kommunalråd (s), Emmaboda, ordförande, Rolf Lindén, f d riksdagsledamot (s), Ann-Kristine Johansson, riksdagsledamot (s), Sven-Erik Sjöstrand, f d riksdagsledamot (v), Lotta Hedström, f d riksdagsledamot (mp), Catharina Elmsäter-Svärd, riksdagsledamot (m), Sven Gunnar Persson, riksdagsledamot (kd), Marie Wahlgren, f d riksdagsledamot (fp), Britta Andersson, lantmästare (c ).