Kommentar
Finansdepartementet 21 december 2006
Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister
En effektivare statlig förvaltning
Regeringen beslutar idag om en övergripande och genomgripande översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation. I många hänseenden innebär utredningen en återkoppling till principer som vägledde Axel Oxenstierna, en av svensk historias ledande statsmän, men utredarna får ett brett mandat att tänka nytt där det behövs.
Tidigare förvaltningspolitiska principer och riktlinjer för organisering och styrning av förvaltningen har haft dåligt genomslag. I stället har olika lösningar tillämpats inom skilda politikområden utan tydliga motiv. Omfattningen av det statliga åtagandet har inte prövats grundligt nog. Myndigheter har i alltför hög grad fått verka i konkurrens på den privata marknaden. Myndigheter har också i för stor utsträckning tillåtits bedriva opinionsbildning, eller rent av bildats för detta ändamål.
Det behövs därför tydligare gränser för vad som bör vara myndighetsuppgifter och vad som bör vara förbehållet den politiska och allmänna opinionsbildningen eller marknadsekonomin. Den enskilde konsumenten och företagaren måste kunna lita på att det finns starka institutioner som bevakar marknader som öppnats för konkurrens och marknader kring viktig infrastruktur. Idag saknas en övergripande policy för tillsynsmyndigheterna för hur en löpande marknadsbevakning ska utföras och för vad som krävs för att bedöma om en marknad fungerar väl. Det är därför nödvändigt att ansvaret mellan Konkurrensverket och tillsynsmyndigheterna klarläggs. Vi måste undvika onödiga regleringar på marknader där det finns en väl fungerande konkurrens.
Syftet med den utredning som nu tillsätts är att effektivisera den statliga förvaltningen. Den är därmed ett viktigt led i förverkligandet av den politik som Allians för Sverige gick till val på.
Alliansen lovade under valrörelsen att söka vitalisera demokratin och demokratins institutioner. En tydlig förvaltningspolitisk reformagenda med målsättningen att återupprätta den svenska förvaltningspolitiska modellen presenterades redan i mars av Alliansens Granskningsgrupp.
Vi vill i det arbetat anknyta till den svenska förvaltningens historia som bygger på ämbetsmännens oväld och ansvarsfördelningen mellan regeringen och de olika förvaltningsmyndigheterna. Denna, för Sverige unika, dualism har en nästan 300-årig historia med rötterna dels i högadelns vilja att få ett slut på kungens envälde, dels i lågadelns vilja att begränsa högadelns makt. De argument som anfördes för dualismens införande handlade om effektivitetsvinster, besparingar, garantier för rättssäkerheten och en nödvändig renodling av roller. Samtidigt med dualismen infördes också, på ett tydligt sätt, principen om att statliga tjänster endast ska tillsättas utifrån den sökandes förtjänst och skicklighet
Sedan regeringsskiftet i oktober har regeringens förvaltningspolitiska reformarbete bedrivs utifrån samma värdemässiga grund som för de övriga delarna av regeringens arbete. Det syftar till att lägga grunden för en långsiktigt sund ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd och stärka det civila samhället samt öka enskilda och familjers makt över den egna vardagen. Knappt tre månader in i den nya mandatperioden har regeringen tagit flera steg för att förverkliga de löften allianspartierna gav väljarna.
För det första har vi, för att komma till rätta med den otydlighet kring myndigheternas ledning som styrelser med begränsat ansvar innebär, beslutat att arbetet med en ny myndighetsförordning bland annat ska inriktas mot att avskaffa denna ledningsform. Det innebär att vi, förutom nämndmyndigheter, endast kommer att ha två ledningsformer från och med 2008 - myndigheter som har en styrelse med fullt ansvar samt enrådighetsverk.
För det andra har vi inlett arbetet med att utforma en ny utnämningspolitik. Detta innebär bland annat att alla kravprofiler för myndighetschefer som utnämns efter den 1 december i år kommer att arkiveras hos Regeringskansliet och bli offentliga. En statssekreterargrupp har tillsats för att leda det fortsatta arbetet för att öppna regeringens bruk av utnämningsmakten för granskning samt tillförsäkra att statliga tjänster endast tillsätts utifrån sakliga skäl.
För det tredje har vi höjt ambitionen rejält när det gäller utvecklingen av en effektiv och medborgarvänlig e-förvaltning. Förra veckan beslutade regeringen att införa elektronisk fakturahantering i staten redan 2008. På så sätt förväntas staten spara närmare fyra miljarder kronor under en femårsperiod och därefter en miljard kronor per år.
Nu tar vi alltså ytterligare ett steg och tillsätter en utredning för att se över de statliga myndigheternas uppgifter och organisation. Organiseringen av den statliga förvaltningen är ett mycket viktigt styrinstrument för regeringen. Dagens mångfald av myndigheter av mycket varierande storlek och med många olika typer av uppgifter påverkar förutsättningarna för en effektiv styrning.
Sveriges medlemskap i EU innebär att nya och förändrade krav ställs på den statliga förvaltningen. Sverige är i dag en del av en rättsgemenskap där gemensamma regler och principer har företräde framför nationell rätt. Medlemskapet innebär också att Sverige inte längre ensamt kan styra i vilken takt och på vilket sätt olika förändringar ska genomföras. Vidare är det i stor utsträckning så att de frågor som ska hanteras inte definieras av Sverige enskilt, utan av EU:s institutioner och samtliga medlemsstater gemensamt. Det gränsöverskridande administrativa samarbetet är därmed ett viktigt inslag. Sveriges medlemskap i EU har ännu inte fått tillräckligt genomslag i de svenska myndigheternas verksamhet och arbetsformer.
Den statliga förvaltningen har tyvärr blivit svåröverskådlig, både för enskilda medborgare och företagare och för dem som är verksamma inom stat, kommun och landsting. Detta försvårar också den samverkan mellan myndigheter som behövs för att tjäna medborgare och företag på ett bra sätt. Dagens förvaltningsstruktur med ett stort antal myndigheter, varav många är små, är ineffektiv och sårbar samt medför onödigt höga administrativa kostnader.
Universitet och högskolor utgör tillsammans den enskilt största delen av den statliga sektorn. Den omfattar ett fyrtiotal myndigheter och en fjärdedel av all statligt anställd personal. Universiteten och högskolorna har i grunden helt andra uppgifter än övriga statliga myndigheter och deras uppdrag är betydligt vidare än övriga statliga förvaltningsmyndigheter. Mot bakgrund av att universiteten och högskolorna har en annan roll och andra uppgifter än övriga förvaltningsmyndigheter avser regeringen att i särskild ordning se över styrningen och organisationen av universiteten och högskolorna. Även myndighetsstrukturen inom skolväsendet kommer att ses över i särskild ordning.
Den översyn som nu inleds ska omfatta alla statliga förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Syftet med utredningen är alltså att effektivisera statlig förvaltning och verksamhet. Det skall ske genom att:
- klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter,
- skapa goda förutsättningar för regeringens styrning av den statliga verksamheten,
- få till stånd en tydligare och en mera överskådlig statlig förvaltningsstruktur som förenklar kontakterna för medborgare och företag och underlättar samverkan mellan statliga myndigheter och mellan statlig och kommunal förvaltning, samt
- öka myndigheternas förmåga att bidra till effektiviseringar och att fullgöra sina uppdrag i ljuset av de krav som EU-medlemskapet ställer.
Utredningen ska särskilt granska och ompröva myndigheters opinionsbildande och konkurrensutsatta verksamheter. Den ska också analysera och lämna förslag för att komma till rätta med de problem som är förknippade med så kallade nämndmyndigheter och andra små myndigheter. Mot bakgrund av denna granskning och analys ska utredningen utveckla och lämna förslag till vilka övergripande förvaltningspolitiska principer som bör gälla vid organisering av den statliga förvaltningen och överväga vilka förändringar som bör göras i den nuvarande myndighetsstrukturen.
Många av de argument som anfördes för dualismens införande är fortfarande giltiga. Regeringens förhoppning är att den myndighetsöversyn som nu inleds ska leda till att statsförvaltningens legitimitet ökar genom en renodling av olika roller och även om utredningens huvuduppgift inte är att jaga besparingar hoppas vi ändå uppnå effektivitetsvinster genom det arbete som nu inleds. Många myndighetschefer och anställda i statliga myndigheter driver redan idag olika arbeten och utvecklingsprojekt som syftar till såväl ökad samverkan som ökad effektivitet inom staten. Det är viktigt att det arbetet inte avstannar för att regeringen nu tillsätter en utredning för att ta tag i de övergripande problem som år av förvaltningspolitisk stagnation har skapat.
Mats Odell (kd)
kommun- och finansmarknadsminister
