Sverige och den internationella kampen mot hiv och aids
I dag, den 1 december, är det den internationella Världsaidsdagen. Hiv och aids är alltjämt det största hotet mot utveckling i många delar av världen. Sveriges hiv och aidsambassadör Lennarth Hjelmåker berättar om vad Sverige gör för att bekämpa hiv och aids.
Varför satsar Sverige så mycket på hiv och aids i det internationella arbetet?
- Sverige har hiv och aids högt på dagordningen i det internationella utvecklingsarbetet. I budgetpropositionen för 2008 slår regeringen fast att hiv och aids är en utmaning som kräver särskilda satsningar i fattiga länder. Regeringen konstaterar att hiv och aids fortsätter att riva ned många års utvecklingsansträngningar samtidigt som förutsättningarna för fortsatt utveckling rycks undan. Och ser man till siffrorna är de skrämmande, 33 miljoner människor lever i dag med hiv och aids, 2,5 miljoner smittas varje år av hiv, det är 7000 per dag. Under samma tid dör 2,1 miljoner människor av aids, 6 000 per dag.
Vad handlar det om, är hiv och aids främst en medicinsk fråga?
- Hiv och aids är en mycket komplex fråga. Och det gäller att vara ödmjuk, att inse att det inte finns några enkla lösningar. Sveriges satsning på hiv och aids går hand i hand med en bred satsning på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi är tydliga med att hiv och aids inte bara handlar om mediciner och hälsovård, det handlar också om rättigheter, jämställdhet, sexuellt våld, drogmissbruk, män som har sex med män, stigma och diskriminering, för att nämna några av de viktigaste faktorerna man måste ta hänsyn till. Hiv och aids handlar också om ungdomars rätt att få kunskap, information och hjälp, till exempel genom väl fungerande sexualundervisning i skolan - något som oftast inte finns i de värst drabbade länderna.
Var ligger fokus i det svenska arbetet?
- Sverige stöder vård och behandling men fokus i arbetet ligger på den förebyggande verksamheten. Det gäller att få stopp på smittspridningen. Och här gäller det att våga tala om, och agera på, de komplexa orsakssambanden bakom hiv och aids, inte bara se det hela som en medicinsk fråga. I dag, trots att alltfler människor även i fattiga länder får tillgång till bromsmediciner, ser vi att för varje ny människa som får sådan medicin smittas samtidigt sex nya. Behovet av prevention är uppenbart.
Hur mycket ger vi, och på vilket sätt ?
- De svenska bidragen till kampen mot hiv och aids har ökat mycket under senare år. Det multilaterala stödet har under fyra år ökat från 160 miljoner kronor till 900 miljoner och det bilaterala stödet har under samma tid ökat från 300 till 600 miljoner.
Men det svenska biståndet innebär inte bara finansiella satsningar utan också ett stort engagemang för att effektivisera verksamheten, att göra rätt saker men också att se till att de görs på rätt sätt. Vi arbetar multilateralt genom FN, Globala Fonden mot aids, tuberkulos och malaria, och andra organisationer. Vi arbetar bilateralt, och då främst genom Sida. Vi för också en aktiv dialog om dessa frågor med olika aktörer, offentliga och privata, stora och små, nationella och internationella.
Du är hiv- och aidsambassadör, vad innebär det?
- Som del av den svenska satsningen på hiv och aids har vi även en hiv- och aidsambassadör. Och jag var den förste att få detta jobb. Sverige var också först i Europa med en sådan ambassadör, men flera har följt efter. Uppdraget som sådant är både att belysa hiv- och aidsfrågor i sig och vikten av att dessa utmaningar inkluderas i vårt internationella arbete, men också se till att det vi gör sker så effektivt som möjligt - en utmanande uppgift, aktivist och lobbyist men också samordnare och "byråkrat".
Gör vårt stöd nytta?
- Ja, det gör nytta. Alldeles nyligen publicerades nya siffror som visade på en viss nedgång i antalet människor som lever med hiv och aids. Detta beror säkert på det förebyggande arbete som länderna själva genomfört, med hjälp av Sverige och andra. Sverige är dessutom en uppskattad samarbetspartner i såväl det bilaterala arbetet som i multilaterala organisationer och andra globala processer, särskilt vårt engagemang i både sak och "systemfrågor".
Vi försöker också arbeta strategiskt, att utnyttja strategiska tillfällen. Detta har t ex skett under 2006-2007 då Gunilla Carlsson varit ordförande i UNAIDS (FN:s gemensamma aidsprogram) styrelse, det kommer at ske under 2008 då Sverige är ordförande i UNICEF:s styrelse och det sker genom att vi, genom undertecknad, leder Globala Fondens policyarbete.
- Inför framtiden skärper vi arbetet ytterligare. I budgetpropositionen redovisas att regeringen 2008 kommer att besluta om en ny policy för Sveriges internationella arbete på hiv- och aidsområdet. Policyn kommer främst att inriktas på prevention, jämställdhet, unga människor, strategisk forskning och regionalt samarbete. Policyarbetet ska ske i nära samråd med myndigheter, organisationer, näringsliv och samfund. Människor som lever med hiv och aids blir särskilt viktiga i arbetet.
