Miljöfrågor i utrikespolitiken
Temperaturen på jorden stiger. På måndagen inleds FN:s klimatförhandlingar på Bali och världen talar om klimatet. Miljöfrågan blir en av de viktigare frågorna under det svenska ordförandeskapet 2009 och även inom utrikes- och säkerhetspolitiken talas det alltmer om miljö- och klimatutvecklingen. I en intervju förklarar miljöambassadör Erik Hammarskjöld hur miljö- och klimatfrågan inverkar på utrikespolitiken.
Temperaturen på jorden stiger. På måndagen inleds FN:s klimatförhandlingar på Bali och världen talar om klimatet. Foto: Ingram
Först och främst, vad gör en miljöambassadör?
- Regeringen har haft en miljöambassadör i över 20 år. Före Sveriges inträde i EU hade miljödepartementet lite erfarenhet av internationella förhandlingar och en tjänsteman från UD tog då den rollen. I dag arbetar alla departement med internationella frågor och min roll går nu bland annat ut på att arbeta med klimatfrågorna och med miljösamarbete med nyckelländer som Indien och Kina.
Har andra länder också en miljöambassadör?
Erik Hammarskjöld. Foto: Pawel Flato
- Ja, exempelvis Danmark, Norge , Storbritannien, Frankrike och andra. Alltfler har också i dag särskilda klimatambassadörer.
Egentligen är klimatfrågan en del av miljöfrågan, förklarar Erik Hammarskjöld. Klimatfrågan har blivit den "hetaste" miljöfrågan och lyfts fram för att den är oerhört viktig, men också för att klimatfrågan fungerar som en ögonöppnare för andra miljöfrågor.
Klimat- och miljöfrågor har seglat upp som en faktor också inom utrikespolitiken. Kan du förklara närmare?
- Ett lands position i klimatfrågan kommer i dag upp i utrikespolitiska samtal och diskussioner, vilket inte hände förr. Sedan har ju frågan också en så stark koppling till energifrågorna vilken är en av våra viktigaste strategiska frågor i dag. Tillgång och/eller beroende av energi är en maktfaktor. Om vi lyckas förbättra energieffektiviteten, spara energi, använda förnybara energikällor och därmed minska belastningen på miljön kan vi samtidigt minska importen av fossila bränslen och på så vis göra oss mindre beroende och mer självständiga.
Grön diplomati
Erik Hammarskjöld talar också om den direkta kopplingen mellan klimat och säkerhet.
- När betesmarker torkar ut och tillgången till vatten minskar kan detta leda till instabilitet och bidra till konflikter. Exempelvis i Darfur där konkurrens om betesmarker och vattenförsörjning är en av orsakerna till stridigheterna.
För att förhindra konflikter med miljödimensioner talar man ofta om "grön diplomati". För att förklara begreppet nämner Erik Hammarskjöld spänningarna mellan armenier och azerbajdzjanier.
- De har miljöproblem kring den gemensamma gränsen. FN och OSSE tog initiativet till samtal mellan parterna för att lösa miljöproblemen och kunde därmed också minska spänningarna mellan länderna.
Det gemensamma miljöproblemet blev viktigare än osämjan?
- Ja, det gjorde i alla fall att man kunde prata med varandra och därmed bidra till minskad spänning.
Miljö och internationell handel
Handelsfrågorna har starka kopplingar till miljön. De internationella miljöfrågorna ingår bland områdena som förhandlas inom ramen för WTO:s så kallade Doha runda.
- Det är ibland en målkonflikt mellan handelsregler och vad som är bra för miljön. Exempelvis finns handelshinder som drabbar biobränslen och miljöteknologi, hinder som Sverige arbetar för att få bort. Men många biobränslen är också kopplade till jordbruksfrågor som är en av de mest komplicerade förhandlingsfrågorna inom WTO. Det är alltså svårt att tala om det ena utan att inkludera det andra området i diskussionen.
Miljö och bistånd
Utvecklings- och biståndsfrågorna är också en utrikespolitisk fråga som alltmer kopplas till miljödiskussionen.
- Utvecklingsländer, inte minst de fattigaste, drabbas i dag och sannolikt också i framtiden hårdast av klimatförändringarna. FN, världsbanken och givarländerna måste därför stödja dessa länder i att anpassa sig till klimatförändringarna. Många av dessa länder tycker att detta är viktigt men anser att det inte får stå i motsats till ekonomisk tillväxt och utveckling. Detta är ännu en svår miljöfråga som Sverige tagit sig an. Sverige har startat en kommission, ledd av biståndsminister Gunilla Carlsson, som ska arbeta för att utvecklingspolitiken i givarländerna tar hänsyn till klimatfrågorna - att det till och med blir en av huvudfrågorna i utformningen av politiken.
Öppnande av klimatkonferensen på Bali där representanter från över 180 länder deltar. Foto: Unfccc
Efter att FN:s klimatpanel i november (IPCC) lade fram sin rapport som redovisar vad som måste göras för att vända världens klimatutveckling, är det nu dags för världens politiker att träffas på Bali för att påbörja förhandlingarna om ett nytt Kyotoavtal. Det nuvarande avtalet löper ut 2012. För Sverige blir miljöfrågan en huvudfråga under det svenska ordförandeskapet 2009. Samma år hoppas danskarna att "Köpenhamns-protokollet" ska vara ett faktum.
