Het debatt om utvidgningen
Från sex medlemsländer 1950 till 25, 2005 och 27 två år senare. Utvidgningen av EU är en ständigt pågående diskussion. Lars Schmidt, gruppchef på UD:s EU-enhet har expertkunskaper om EU:s utvidgning. Här reflekterar han över den senaste debattdramatiken mellan medlemsländerna.
Den 9 maj 1950 presenterade den franske utrikesministern Robert Schuman för första gången de idéer som ledde fram till Europeiska unionen. Den 9 maj firas därför som EU:s födelsedag. Foto: © Europeiska kommissionen
Lagom till EU:s toppmöte den 14 december blir det av tradition en stormig debatt i ministerrådet om utvidgningen av unionen. Också denna gång har EU-kommissionens årliga översynsrapporter om reformläget i kandidat- och potentiella kandidatländer varit utgångspunkten för debatten.
Reflektionsgrupp med 20-års perspektiv
I linje med sin numera ganska utvidgningsskeptiska linje har Frankrike torgfört sina argument för en makligare och mer selektiv utvidgningstakt. Fransmännen har under slutsatsdiskussionerna förbisett tidigare åtaganden och har istället velat etablera ett alternativt spår till fullt turkiskt medlemskap. I år har Frankrike under president Sarkozys ledning dessutom argumenterat för behovet av en reflektionsgrupp som ska fundera på unionens framtid i tjugoårsperspektiv.
Nattmanglingar
Med denna bakgrund har förhandlingsarbetet i arbetsgrupperna och ambassadörskommittén, vilken förhandlar frågorna innan de hamnar hos ministrarna, varit ovanligt intensiva och det portugisiska ordförandeskapet har tvingats jobba i motvind. Nattmanglingar och liten flexibilitet har gjort det redan komplexa förhandlingsarbetet med 27 medlemsstater vid bordet extra besvärligt. Politiska och tekniska argument har blandats flitigt.
Medlemmarna har olika käpphästar
Kompromissviljan har varit begränsad. Många medlemsstater har ensamma och i koalitioner försökt få med sina käpphästar. Dessa har mest handlat om "konditionaliteten", det vill säga godare grannskapsförhållanden, tuffare korruptionsbekämpning och fullständigare samarbete med FN:s krigstribunal (ICTY) samt vikten av en normal förhandlingsrytm och behovet av en färdplan mot viseringslättnader på Balkan. Därtill formerna för hur den långa konflikten på Cypern skulle kunna lösas under FN:s ledning.
Principfast svensk linje
Lars Schmidt med expertkunskaper om EU:s utvidgning beskriver debatten mellan medlemsländerna. Foto:Tobias Nilsson/UD
Den svenska linjen som stöttas av flera likasinnade har varit principfast. Vi har tagit strid både för Turkiets och länderna på västra Balkans medlemsskapsperspektiv. Sverige har drivit denna linje i när samarbete med EU-kommissionen. Att i detta principiellt tillspetsade läge upprätthålla respekten för tidigare åtaganden är väsentligt för anslutningsförhandlingarnas fortsättning, också på Balkan.
Framgång för fortsatt utvidgning
Under hösten har det alltså blåst ovanligt snålt i debatten som haft en ödesmättad prägel och varslat om ett totalstopp för Turkiet. Även om måndagens utrikesminstermöte i Allmänna rådet började lite turbulent blev det en oväntat kort diskussion som inte mer än marginellt förändrade de tjänstemännen tidigare redan kommit överens om. Resultatet får beaktas som en framgång för de som driver frågan om fortsatt utvidgning.
Det centrala för Sverige och dess allierade var att de åtaganden för utvidgningsförhandlingarna som antogs i Europeiska rådet i december förra året alltjämt gäller. Inte minst har rådet bekräftat EU:s avsikt att innan årets slut genomföra en anslutningskonferens med Turkiet för att öppna två nya förhandlingskapitel.
Text: Lars Schmidt |
Faktaruta
Europeiska rådet kallas ofta för EU:s toppmöten. Här deltar medlemsländernas stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande. Europeiska rådet lägger upp riktlinjerna för EU och beslutar på ett övergripande plan om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.
Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ och beslutar om nya lagar. Ministerrådet består av en minister från varje medlemsland. De frågor som ministerrådet ska behandla avgör vilken minister som deltar.
EU-kommissionen lägger fram förslag till nya lagar och bevakar att medlemsländerna följer de regler EU har. Kommissionen består av en ledamot från varje land.
Kandidatland. Alla europeiska demokratier kan bli medlemmar i EU. Vissa politiska, ekonomiska och administrativa krav måste vara uppfyllda för att ett land ska kunna bli medlem i EU. Kandidatländer skriver ett medlemsavtal med EU som ska godkännas av alla inblandade parter. Det sker ofta genom folkomröstningar.
