EU samlar sig inför Kosovos framtida status
Vid EU:s toppmöte på fredagen sa EU:s ledare att unionen förbereder sig inför en mer framträdande roll i Kosovo. EU:s ledare underströk att det är viktigt att snart nå ett avgörande om Kosovos status.
- Nu inleds snart diskussionerna om Kosovos framtida status i FN:s Säkerhetsråd. Sannolikheten att FN kan komma överens är dock liten och då blir frågan EU:s ansvar, säger departementsråd Lars Wahlund, på UD:s enhet för Europeiska Unionen.
Carl Bildt vid fredagens EU-toppmöte i samtal med Storbritanniens utrikesminister David Miliband och Greklands utrikesminister Dora Bakoyannis. Foto: © Council of the European Union
Under hösten har förhandlingar mellan Serbien och Kosovo om Kosovos framtida status ägt rum under ledning av medlartrojkan från USA, Ryssland och EU. Den 10 december avslutades trojkans arbete utan att parterna lyckades nå fram till en gemensam överenskommelse.
- Nu inleds istället snart diskussionerna om Kosovos framtida status i FN:s Säkerhetsråd. Sannolikheten att FN kan komma överens är dock liten och då blir frågan EU:s ansvar. Jag tror att det kommer att bli någon slags självständighet. Nuvarande situation är inte hållbar, säger departementsråd Lars Wahlund, på UD:s enhet för Europeiska Unionen
En framtid inom EU
Vid toppmötet slog EU:s ledare också fast att unionen står beredd att stödja Kosovos ekonomiska och politiska utveckling och att hela västra Balkan har en framtid inom den Europeiska unionen. Då talade man särskilt om såväl Kosovos som Serbiens europeiska perspektiv.
- För Sverige är det synnerligen viktigt att en bred EU-enighet kan upprätthållas i Kosovofrågan. Det är också väldigt viktigt att man tänker på den regionala stabiliteten när man diskuterar Kosovo, säger Lars Wahlund.
Kosovo är i dag ett av de fattigaste områdena i Europa. Provinsens framtida status är en mycket känslig fråga för hela EU. Inte minst mot bakgrund att det var oroligheter i Kosovo, mellan de två stora folkgrupperna serber och albaner, som under slutet av 1980-talet var startskottet till de väpnade konflikterna i forna Jugoslavien.
Hur EU bemöter självständighetsförklaring
I trojkasamtalen var Serbien inte berett att ge Kosovo självständighet och de Kosovoalbanska ledarna inte villiga att förbli en del av Serbien. De Kosovoalbanska ledarna har deklarerat att de tänker utropa sig självständiga oavsett den serbiska inställningen. Vid Europeiska rådet diskuterade EU-länderna hur man ska bemöta ett sådant scenario.
Givet en ny status finns det långtgående planer på att EU de kommande åren tar på sig ett allt större engagemang i Kosovo och att FN:s uppdrag i Kosovo, UNMIK, fasas ut. En EU-ledd internationell insats tar då över för att stödja Kosovos utveckling och kontrollera efterlevnaden av mänskliga rättigheter.
EU engagerad i Kosovo på lång sikt
Utöver den svenska biståndet till Kosovo på cirka 100 miljoner per år finansierar Sverige också KFOR-soldater. Foto: Johan Lundahl/Combat Camera, Försvarets Bildbyrå
Snart åtta år efter konflikten står alltså Kosovo fortfarande under internationell förvaltning. Sedan våren 2002 har Kosovo dock en president, ett parlament och en regering, det så kallade temporära självstyret. Men FN har inte helt lämnat över ansvaret.
- Anledningen är att FN har funnit att de inte är färdiga att ta över ansvaret, säger Lars Wahlund. Det handlar bland annat om att man måste bygga upp ett fungerande rättsväsende, domstolar poliser och så vidare, inte minst för att kunna skydda minoriteterna.
På kort sikt är den stora utmaningen att finna en statusuppgörelse som inte äventyrar stabiliteten i området. På längre sikt kommer Kosovo att ställas inför stora utmaningar när det gäller att bygga en fungerande stat. Med en svag administration, mycket begränsad ekonomisk utveckling, utbredd korruption och en väldigt hög arbetslöshet kommer sannolikt det internationella samfundet med EU i spetsen att under lång tid framöver behöva stödja Kosovo.
Fakta: Sverige och Kosovo
Det svenska utvecklingssamarbetet via Sida uppgår årligen till cirka 100 miljoner kronor, även om det kontinuerligt minskar över tiden i och med att fokus förskjuts till långsiktigt utvecklingssamarbete i form av institutionsuppbyggnad. Totalt har Sverige bidraget med över en miljard kronor i bistånd till Kosovo. Därutöver har Sverige finansierat KFOR-soldater, poliser och tjänster på internationella organisationer i Kosovo för cirka sex miljarder kronor.
Handelsutbytet mellan Sverige och Kosovo är mycket litet, och består av några enstaka investeringar av svenska företag.
