Nordiskt samarbete inom mjuk säkerhetspolitik
- Jag och mina nordiska kollegor har haft ett mycket bra och fruktbart möte här i Oslo. Vi är alla överens om att betydande fördelar står att vinna genom mer samarbete över gränserna. Inte minst när det gäller det som kommit att kallas den mjuka säkerhetspolitiken, säger Carl Bildt efter det nordiska utrikesministermötet som hölls i Oslo på onsdagen.
Carl Bildt, Sverige, Jonas Gahr Störe, Norge och Ilkka Kanerva. Foto: Sara Malmgren/UD
Närområdet och grannländerna har en självklar ställning för Sverige. Banden mellan våra folk går sekler tillbaka och här finns flera av Sveriges viktigaste handels- och samarbetspartners.
I våras började ett konkret säkerhetspolitiskt samarbete diskuteras mellan Norge, Finland och Sverige. Bakgrunden är en ny strategi för nordområdena, som Norge presenterade i december 2006, där energi, Ryssland och klimatfrågan är nyckelorden.
Mjuk säkerhetspolitik
Samarbetet står inte i konflikt med ländernas tillhörighet i andra organisationer, det vill säga EU och Nato. Precis som i andra delar av världen har internationaliseringen tvärtom skärpt betydelsen av ett närmare regionalt samarbete, vilket inte minst Carl Bildt har framhållit.
Vid mötet i Oslo var det återigen tydligt att det finns en vilja att samarbeta mer över gränserna inte minst vad det gäller det som kommit att kallas den mjuka säkerhetspolitiken, det vill säga frågor som rör energi- och miljösamarbete, infrastrukturfrågor och terroristbekämpning.
- Även när det gäller internationella fredsinsatser i till exempel Afghanistan och kommande sådana såsom i Sudan och Tchad finns det all anledning för våra nordiska länder att öka vårt samarbete och på så vis förbättra våra insatser, sa Carl Bildt efter mötet i Oslo.
Tema klimatförändringar
Carl Bildt. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org
Utrikesministermötet hölls i anslutning till Nordiska rådets årliga session som i år ägde rum i Oslo 30 oktober till 1 november. Sessionen inleddes med ett toppmöte där regerings- och oppositionsledarna från de nordiska länderna och självstyrelseområdena diskuterade Nordens svar på klimatförändringarna. Något som Erkki Tuomioja, president för Nordiska rådet och tidigare utrikesminister i Finland, tog upp i sitt avslutningstal.
- Årets session och dess tydliga betoning av globaliseringen och klimatförändringen har även utvisat, att också Nordiska rådet är medvetet om att den omgivande världen befinner sig i förändring och står inför nya och stora utmaningar, sa Erkki Tuomioja.
Nya utmaningar för Norden
Erkki Tuomioja menar att norden har varit något av en vägvisare för hela Europa vad det gäller enskilda medborgarnas gränsöverskridande rörelsemöjligheter. I dagsläget spelar alltså dessa frågor inte längre samma roll i det nordiska samarbetet. Istället menar Erkki Tuomioja att det finns en växande uppgift i att påverka utvecklingen i Nordens omedelbara närområden, i Europa som helhet och också i världen.
- Det här bör vi göra genom att presentera de framgångar som den nordiska modellen kan hänvisa till bland annat i sin strävan att uppnå en ekologiskt, socialt och ekonomiskt bärkraftig utveckling.
- Det gör vi också genom att ta lära av andras framgångar och genom att i samarbete påverka de internationella processer som handlar om klimatförändringen och andra utmaningar globaliseringen har fört med sig.
Fakta: Nordiska rådet
Det officiella nordiska samarbetet kanaliseras genom de båda organisationerna Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.
Nordiska rådet, bildat 1952, är parlamentarikernas samarbetsforum. Rådet har 87 valda medlemmar, representerande de fem länderna och de tre självstyrande områdena.
Kontakt
Sara MalmgrenTjänstledig
