Pressmeddelande
16 april 2007
Arbetsmarknadsdepartementet
Krafttag mot utanförskapet
För att bryta utanförskapet och öka sysselsättningen har regeringen genomfört en rad reformer inom arbetsmarknadspolitiken. Flera reformer har nyligen presenterats i propositionen "Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken, m.m." (prop. 2006/07:89). I 2007 års ekonomiska vårproposition föreslår regeringen de ekonomiska ramarna för satsningarna, samt ytterligare insatser inom regeringens samlade åtgärder för förbättrad integration och minskad ungdomsarbetslöshet.
Matchningen av lediga jobb och arbetssökande står i fokus och fler aktörer än arbetsförmedlingen ska bidra till att arbetsmarknadspolitiken effektiviseras för att skapa förutsättningar för en fortsatt stark sysselsättningsökning utan att det uppstår inflationsdrivande flaskhalsar på arbetsmarknaden.
Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring förstärks. Programinsatserna riktas i ännu större utsträckning mot arbetssökande som har det allra svårast att få ett jobb - genom en jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa samt en jobbgaranti för ungdomar.
- Det är glädjande att vi i ett gott ekonomiskt läge med minskande arbetslöshet och ökande sysselsättning kan presentera en sammanhållen politik för att bryta utanförskapet och ge dem som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden möjlighet att komma tillbaka i arbete. Vi vill med jobbgarantin för ungdomar, jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa, instegsjobb för nyanlända invandrare och sänkta arbetsgivaravgifter för unga angripa ett av dagens största samhällsproblem, utanförskapet på arbetsmarknaden.
Det säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin med anledning av att vårpropositionen idag överlämnas till riksdagen.
Jobb- och utvecklingsgaranti
Inom ramen för regeringens jobbpaket föreslås att en jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa införs den 2 juli 2007 och ersätter den nuvarande aktivitetsgarantin, vilken brister i både kvalitet och effektivitet. Ambitionen är att få ut deltagarna på arbetsmarknaden så snart som möjligt. Programmen bör omfatta individuellt utformade åtgärder och ha en struktur som förstärker arbetslinjen.
Jobb- och utvecklingsgarantin kommer att indelas i tre faser. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter med coachning. I en andra fas kommer det att finnas tillgång till ett utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inkluderar arbetsträning, arbetspraktik, subventionerade anställningar och kompetenshöjande insatser. Den tredje och sista fasen innebär att alla deltagare, som efter 450 ersättningsdagar i jobb- och utvecklingsgarantin, inte funnit något arbete anvisas till en varaktig samhällsnyttig sysselsättning motsvarande hela deltagarens arbetsutbud.
Deltagare som haft a-kassa får en ersättning motsvarande 65 procent av deras tidigare lön (maximalt 680 kronor per dag). Övriga får 223 kronor per dag under högst 450 dagar. Garantin förväntas omfatta 62 000 personer och kostnaden för insatserna beräknas till 9,8 miljarder kronor under 2008.
Fler jobb för funktionshindrade inom jobb- och utvecklingsgarantin
En stor andel av målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. För att stärka deras möjligheter att få ett jobb ökas successivt antalet lönebidrag och anställningar vid Samhall AB. Satsningen uppgår till 123 miljoner kronor 2007, 558 miljoner kronor 2008, 768 miljoner kronor 2009 och 947 miljoner kronor 2010. Därmed kan den tillfälliga ökningen av antalet lönebidragsplatser 2006 och 2007 bibehållas 2008 samt att det kan ske en ytterligare ökning från 2009.
Jobbgaranti för ungdomar
Inom ramen för regeringens ungdomsarbetslöshetspaket ska en jobbgaranti införas 1 december 2007 för ungdomar mellan 16 och 24 år som varit arbetssökande längre tid än tre månader. Garantin inträder vid tre månaders inskrivning vid arbetsförmedlingen och ersätter nuvarande ungdomsinsatser; kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin.
Förslaget remissbehandlas för närvarande. Jobbgarantin startar med en inledande period med intensifierat stöd till och uppföljning av den unges arbetssökande. Efter den inledande perioden bör det aktiva matchningsarbetet kombineras med förstärkta insatser som kan vara praktik eller utbildning.
Ersättningen till ungdomar mellan 16 och 24 år som har kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning bör trappas ner snabbare än för äldre och sänks från 80 till 70 procent efter 100 ersättningsdagar. Efter ytterligare 100 ersättningsdagar sker en sänkning till 65 procent, vilken blir ersättningsnivån under resterande tid i jobbgarantin. För föräldrar mellan 16 och 24år sänks ersättningen till 70 procent efter 200 ersättningsdagar. Efter ytterligare 100 dagar sker en sänkning till 65 procent.
Övriga deltagare i jobbgarantin mellan 18 och 24 år som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning får en utvecklingsersättning i nivå med studiebidraget inom studiehjälpen och studiemedlet på
1 050 respektive 2 525 kronor per månad. Omfattningen på jobbgarantin beräknas till 30 000 ungdomar till en kostnad om 2,8 miljarder kronor 2008.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Regeringen har i en proposition föreslagit en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år för att underlätta för yngre att komma in på arbetsmarknaden (prop. 2006/07:84).
Nedsättningen innebär att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, halveras, vilket för närvarande motsvarar en nedsättning med 11,11 procentenheter. För andra halvåret 2007 föreslås dock nedsätt¬ningen uppgå till 9,71 procentenheter.
En nedsättning med hälften föreslås också för personer, t.ex. enskilda näringsidkare, som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år och som betalar egenavgifter och allmän löneavgift. För närvarande motsvarar det en nedsättning med 10,26 procentenheter, om inte extra karenstid valts. De avgifter som ska betalas får dock inte understiga ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Instegsjobb för nyanlända invandrare
För att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för utrikes födda under den första tiden i Sverige föreslås ett integrationspaketet. Inom ramen för integrationspaketet föreslås att 100 miljoner kronor satsas 2007 och 400 miljoner kronor per år från 2008 på s.k. instegsjobb. Målet med instegsjobb är att nyanlända invandrare snabbare ska få jobb och etablera sig på arbetsmarknaden genom att incitamenten stärks för arbetsgivare att anställa, för kommuner att tidigt erbjuda effektiv undervisning i svenska för invandrare (sfi) och för individen att parallellt med sfi-studierna söka sig ut på arbetsmarknaden.
Instegsjobben är en subventionerad anställning inom privat eller offentlig sektor för asylsökande som fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. Anställningen ska vara kopplad till deltagande i sfi, eller uppnådda resultat inom denna, och innehålla tydliga handledande inslag. Lönesubventionen uppgår för näringslivet till 75 procent av lönekostnaden, maximalt 21 280 kronor per månad på heltid, och för övriga offentliga arbetsgivare till 50 procent av lönekostnaden. För heltidsanställning utgår subvention i högst 6 månader.
Utökad yrkesbedömning för nyanlända invandrare
För att säkerställa att nyanlända invandrare erbjuds en bedömning av tidigare yrkeserfarenheter sker en förstärkning av arbetsförmedlingens resurser för yrkesbedömning.
Kontakt
Mårten WennbergPressekreterare
Nadja Ben Ammar
Pressassistent

