Vårbudgeten 2007: En politik för fler i jobb och bättre möjligheter för företagande

- Vi kan nu börja se resultat av regeringens politik. Enligt bedömningar i vårpropositionen ökar den reguljära sysselsättningen med 185 000 personer fram till 2009. Den totala arbetslösheten minskar samtidigt med nästan 100 000 personer, säger finansminister Anders Borg.

- Det kanske mest glädjande är att även utanförskapet minskar. 2006 stod motsvarande 1 050 000 personer utanför arbetsmarknaden och var beroende av olika sociala ersättningar. Vi räknar nu med att antalet reduceras till 890 000 år 2010. Utanförskapet har då minskat med 160 000 personer under mandatperioden, säger Anders Borg.

Svensk ekonomi

Svensk ekonomi är mycket stark. I höstbudgeten förutsåg regeringen en BNP-tillväxt på 3,3 procent i år. Nu skriver vi upp tillväxtprognosen för 2007 till 3,7 procent och prognosen för 2008 skrivs upp till 3,3 procent. God inkomstutveckling, stigande sysselsättning och låga räntor ger en stark utveckling av konsumtionen. Investeringarna i svensk ekonomi drivs av stark utländsk efterfrågan, högt kapacitetsutnyttjande, låga räntor, men också av ett förbättrat inhemskt företagsklimat.

Sysselsättning och arbetslöshet

Efterfrågan på arbetskraft är stark och sysselsättningen fortsätter därför att stiga 2007 och 2008. Regeringens politik bidrar till en ökad sysselsättning. Den öppna arbetslösheten minskar kraftigt under 2007 och 2008. Den totala arbetslösheten, dvs summan av öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program, minskar än mer.

Stabila finanser

Grunden för en långsiktig hållbar tillväxt är stabila offentliga finanser. Trots stora satsningar i denna budget blir sparandet över 2 procent av BNP både i år och nästa år. Men regeringen nöjer sig inte med det. Det nuvarande finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl, men regeringen vill förbättra det ytterligare. Det sker genom att regeringen har inlett en översyn av ramverket för att bland annat tydliggöra sambandet mellan statens utgifter och det överskottsmål regeringen sätter upp för de offentliga finanserna. Ambitionen är att de finanspolitiska målen ska bli lättare att utvärdera. Regeringen kommer också att tillsätta ett finanspolitiskt råd som på ett oberoende mandat följer upp regeringens politik. Allt detta syftar till att långsiktigt upprätthålla stabiliteten i de offentliga finanserna för att på sikt upprätthålla en stark välfärd.

Inflationen

Regeringens politik för att öka arbetsutbudet har en dämpande effekt på inflationstrycket de närmaste åren. Nästa år stiger dock inflationstrycket i takt med att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden stiger och lönekostnaderna ökar. Den underliggande inflationen, mätt med Riksbankens mått UND1X, väntas förbli låg i år för att stiga till 1,9 procent i slutet av 2008. UND1X-inflationen beräknas stiga ytterligare något under 2009 för att sjunka till drygt 2 procent i slutet av 2010.

Skattekvoten

Skattekvoten sjunker kraftigt. Från 49,8 procent av BNP 2006, till 47,7 procent av BNP i år och ytterligare något 2008. Det är det lägsta skatteuttaget sedan mitten av 1980-talet.

Statsskulden

Statsskulden som andel av BNP beräknas minska från 43 procent vid utgången av 2006 till 23 procent vid utgången av 2010. Riksdagens beslut att låta regeringen sälja sex helt eller delvis statliga bolag bidrar till cirka hälften av den förväntade minskningen.

Företags-, integrations-, ungdoms- och jobbpaket

I vårbudgeten presenterar regeringen ett omfattande reformpaket inom fyra områden.

För det första ska det bli enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Det sker bl a genom att förmögenhetsskatten avskaffas för att öka mängden riskkapital.

För det andra lanserar vi ett reformpaket för att förstärka integrationen av personer med utländsk bakgrund. Det sker bland annat genom instegsjobb där anställning kombineras med språkundervisning och handledande inslag för nyanlända invandrare.

För det tredje vill regeringen bekämpa ungdomsarbetslösheten, bl a genom sänkta arbetsgivareavgifter för ungdomar, en särskild jobbgaranti för unga, inklusive en snabbare avtrappning av den inkomstrelaterade ersättningen och en satsning på lärlings- och yrkesutbildning.

För det fjärde föreslår regeringen ett särskilt jobbpaket för att underlätta för fler att komma i arbete. Nya vägar till arbete öppnas genom att långtidsarbetslösa och socialbidragstagare erbjuds en jobb och utvecklingsgaranti.

Företagspaketet

Regeringen satsar i vårbudgeten på ett stort och brett företagarpaket. Redovisningsperioden för moms skall förlängas från dagens en månad till betalning var tredje månad för företag med lägre årlig omsättning än 40 miljoner kronor. Under 2008 kommer förslag om övertagande av skogskonto vid generationsskiften. Förmögenhetsskatten skall avskaffas helt från och med den 1 januari 2007. När skatten avskaffas ökar incitamenten för företag och privatpersoner att ta hem kapital som kan komma företagen till del. Men framförallt tror regeringen att kapital som annars skulle ha lämnat Sverige kommer att stanna. Genom att mängden riskkapital ökar är avskaffandet av förmögenhetsskatten en viktig del för att stärka företagandet i Sverige.

För att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten på ett fördelningspolitiskt lämpligt sätt och för att minska risken för förlust av skatteintäkter kommer regeringen senare i år att föreslå att det allmänna pensionssparavdraget begränsas till 12 000 kronor per år. De nya reglerna skall gälla från den 1 januari 2008.

Reformeringen av de sk 3:12-reglerna fortsätter genom förslag under våren om förändrad kapitalvinstbeskattning. Som grund för ett framtida fortsatt reformarbete av reglerna skall en särskild utvärdering göras.
Under våren kommer en särskild utredning att sättas i gång som skall se över reglerna för F-skatt.

För att ytterligare förbättra kapitalförsörjningen för företag vill regeringen stärka företagsinteckningens förmånsrätt. En utredare ska senast den 30 september 2007 komma med förslag till en förbättrad förmånsrätt. Med anledningen av de förändringar som kan komma avseende statens löneregress avsätter regeringen 150 miljoner kronor 2008 och 350 miljoner kronor 2009 och 2010 utöver det som avsattes i budgetpropositionen i höstas.

Studier visar att utrikes födda som startar företag kan ha svårare att få lån än andra företagare och att det även finns andra barriärer för invandrares företagande. 20 miljoner kronor avsätts därför för särskilda insatser för invandrares företagande. ALMI tillförs 80 miljoner kronor vilket till del ska användas för att hjälpa invandrarföretagare.

Andelen kvinnliga företagare är låg i Sverige. Regeringen har en politik som på många olika sätt uppmuntrar kvinnors företagande. Genom att öppna upp för ökad konkurrens i t ex vård- och omsorgssektorn möjliggörs för fler företagare inom vården, vilket i stor utsträckning kommer att gynna kvinnor som vill starta egna företag inom vårdsektorn. I höstens budgetproposition satsades 100 miljoner på kvinnors företagande och nu har NUTEK utarbetat förslag kring detta som för närvarande bereds inom regeringskansliet.

Det kan också framöver vara motiverat att se över den svenska bolagsskattesatsen så att investeringar och företagande i Sverige stimuleras. Regeringen vidtar också åtgärder för att förbättra konkurrensen på marknaderna, t ex genom ökade resurser till Konkurrensverket och arbetet med att ta fram system för att lösa konkurrenskonflikter mellan offentlig och privat säljverksamhet.
För att stärka möjligheterna för mindre företag att bedriva forskning och utveckling fortsätter Vinnovas satsning Forska &Väx. Medel satsas även på en kraftfull satsning på miljöteknik.

Regeringen har nyligen föreslagit att en möjlighet till skattelättnad för hushållstjänster införs från den 1 juli 2007. Arbete pågår även med att ta fram förslag till sänkta arbetsgivaravgifter för vissa tjänstesektorer.

Integrationspaketet

Arbetsmarknadssituationen är särskilt svår för många av dem som är födda utomlands. Regeringens breda jobbpolitik gynnar även dessa grupper generellt sett, men det behövs ännu fler specifika åtgärder för att få fler personer med utländsk bakgrund i jobb. Därför satsar regeringen på ett särskilt integrationspaket med en kombination av åtgärder som sammantaget syftar till ett snabbare inträde på arbetsmarkanden. För att säkerställa att nyanlända invandrare erbjuds en bedömning av tidigare yrkeserfarenheter sker en förstärkning av arbetsförmedlingens resurser för yrkesbedömning.

Dessutom får valideringsdelegationen i uppdrag att starta en pilotverksamhet för att validera 1000 personers kompetens med speciella branschmodeller. Regeringen satsar också på kompletterande yrkesutbildningar för jurister och personer med hälso- och sjukvårdsutbildning. Även Sveriges kommuner ska kunna göra det möjligt att underlätta för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. För varje person som godkänts i svenska för invandrare (sfi), fått jobb eller praktik får kommuner som tecknat avtal om mottagande 20 000 kronor extra. Regeringen avser också att finna former för att stärka individens incitament att snabba på inträdet på arbetsmarknaden. Ett sätt kan vara en bonus till individer som klarar godkänt i sfi eller får arbete inom en viss tid. Frågan bereds inom Regeringskansliet.

Dessutom införs s k instegsjobb som riktas till nyanlända flyktingar och är en subventionerad anställning inom privat eller offentlig sektor som kombineras med studier i svenska. Lönesubventionen uppgår till 50 procent i offentlig sektor och 75 procent för privata arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet. Anställningen är kopplad till deltagande i svenska för invandrare eller uppnådda resultat inom denna och skall innehålla tydliga handledande inslag.

Satsningar på unga på arbetsmarknaden

När Sverige nu är inne i en högkonjunktur är det extra viktigt att regeringens politik hjälper dem som står långt från arbetsmarknaden. Det gäller inte minst de unga. Från den 1 juli 2007 reduceras arbetsgivaravgiften för den som anställer någon mellan 18 och 24 år.

Regeringen vill också att arbetslösa ungdomar ska få extra stöd. En jobbgaranti införs för ungdomar mellan 16 och 24 år från och med den 1 december 2007. I jobbgarantin ökas uppföljningen och stödet för ungdomar att söka jobb. För de som trots detta inte får jobb kombineras det aktiva matchningsarbetet med förstärkta insatser som kan vara praktik eller utbildning. Regeringen satsar också på att förstärka lärlingsutbildningen och genomför en permanent ökning med 2000 platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen.

Jobbpaketet

Det centrala målet för regeringens politik är att varaktigt öka sysselsättningen. Skattepolitiken har därför inriktats på att göra det mer lönsamt att arbeta. Redan från 1 januari 2007 genomfördes ett första steg i jobbskatteavdraget. Om statens finanser tillåter det vill regeringen gå vidare med ytterligare ett steg 1 januari 2008. Men jobbpolitiken innehåller även andra delar och från den 2 juli 2007 förstärker vi arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring. Bland annat ställs ökade krav på den arbetssökande att vara aktiv och även söka jobb utanför närområdet. Den nya jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa införs den 2 juli 2007 med syfte att så snabbt som möjligt få in deltagarna på arbetsmarknaden. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter med coachning. I en andra fas kommer det att finnas möjligheter till arbetspraktik, arbetsträning, subventionerad anställning och kompetenshöjande insatser. I en tredje fas efter 450 dagar anvisas den sökande till en varaktig samhällsnyttig sysselsättning.

Regeringens satsning på nystartsjobb, där arbetsgivaravgiften slopas lika länge som personen stått utanför arbetsmarknaden, har redan börjat ge resultat. Vecka 14 hade 4 753 personer fått ett nystartsjobb. Regeringen vill också göra det mer lönsamt för pensionärer och aktivitets- eller sjukersatta att jobba. Därför ändras utformningen av bostadstillägget (BTP) för dessa grupper. Tidigare minskades BTP med 50 öre om lönen ökade med 1 krona men fr.o.m. 1 januari 2008 minskas BTP bara med 31 öre vid en inkomstökning på 1 krona, vilket gör det mer lönsamt att arbeta.

För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och anställa äldre medarbetare går nu regeringen vidare och föreslår att den särskilda löneskatten avskaffas den 1 januari 2008, även för de personer som inte omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. personer som är födda före 1938. Sedan 1 januari 2007 är den särskilda löneskatten avskaffad för de födda 1938 och senare.

Övriga satsningar

Satsningar på att möta ett ökat antal asylsökande

Regeringen anser att Sverige ska ha en human och generös flyktingpolitik. Invandringen har genom åren betytt mycket för Sveriges tillväxt och regeringen anser att det är viktigt att den humana flyktingpolitiken fortsätter och att vi möter de människor som kommer hit med en meningsfull tillvaro.

Antalet människor som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren, bland annat till följd av läget i Irak. 2006 ansökte drygt 24 000 personer om asyl och i år beräknas antalet asylsökande öka till närmare 40 000. Sverige tar emot en mycket stor andel av de irakier som kommer till EU. Regeringen möter den kraftiga ökningen med flera olika satsningar. För att säkerställa ett värdigt mottagande och en så snabb handläggning av asylärenden som möjligt förstärker regeringen Migrationsverket med 550 miljoner kronor 2008. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas med 743 miljoner kronor i år. 2008 och 2009 genomförs satsningar på 900 respektive 1000 miljoner kronor.

Regeringen anser också att den statliga ersättningen till de kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn måste öka och anslår därför 15 extra miljoner för 2007 och ytterligare medel för 2008 och 2009. För att skapa förutsättningar för ett värdigt återvändande för de som får avslag på sin asylansökan inför regeringen ett återetableringsstöd för enskilda och familjer. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader förstärks därför med 27 miljoner kronor 2007.

Fastighetsskatten avskaffas och ersätts med en låg kommunal avgift

Den statliga fastighetsskatten ska avskaffas från och med den 1 januari 2008. De närmare detaljerna kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som skall presentera ett förslag i juni 2007. Den modell som utreds innebär att en kommunal fastighetsavgift införs på 4500 kronor per bostad för småhus, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet, samt på 900 kronor per bostad för flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Modellen innebär ett skattebortfall på 16,3 miljarder kronor som till 10,3 miljarder kronor finansieras genom den kommunala fastighetsavgiften och till resterande 6 miljarder kronor genom att skattesatsen på realisationsvinster höjs från 20 till 30 procent.

Regeringens preliminära bedömning är att modellen medför positiva effekter i flera avseenden men om den fortsatta utredningen visar på oönskade effekter vad gäller inkomstfördelningen mellan inkomstgrupper eller regioner, rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden eller för offentliga finanser är arbetsgruppen fri att pröva alternativa vägar att avskaffa den statliga fastighetskatten. Reformen skall finansieras fullt ut inom bostadssektorn och ingen skall betala mer i fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort enligt de tidigare reglerna.

Klimat och miljösatsningar

Regeringen har en hög ambition i klimatpolitiken. Sverige var ett av de ledande EU-länderna för att få fram en uppgörelse om minskade utsläpp av växthusgaser vid EU:s toppmöte i mars 2007. Jämfört med 1990 års nivå ska utsläppen ner med 20 procent till år 2020.I Sverige genomför regeringen en rad konkreta åtgärder för att minska utsläppen. Från 1 april får den som köper en miljöbil ett kontantbidrag på 10 000 kronor. Regeringen fortsätter att satsa på insatser som syftar till effektivare energianvändning för att dämpa efterfrågan på energi. Från 2008 avsätts 140 miljoner kronor per år för detta ändamål. Hotet mot Östersjön och Västerhavet är också en angelägen utmaning och problemen med övergödning av haven skall tas på allvar. Redan i år avsätts 40 miljoner kronor för havsmiljösatsningar och under åren 2008-2010 beräknar regeringen satsningar på 450 miljoner kronor.

Psykiatrin

Psykiatrin förmår inte att tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och deras anhöriga. Därför satsade regeringen i budgetpropositionen 2007, 500 miljoner kronor extra för innevarande år på förstärkningar av den psykiatriska vården. Regeringen beräknar att motsvarande belopp bör avsättas 2008 och att det bör avsättas 250 miljoner kronor 2009.

Mer pengar till vaccin

Beredskapen för att möta hotet om en pandemi måste säkerställas. Regeringen avsätter därför 300 miljoner kronor 2008 respektive 2009. För 2010 avsätts 400 miljoner kronor. Medlen ska vid behov kunna användas dels för att ingå en överenskommelse med en vaccintillverkare som garanterar tillgång till vacciner vid en eventuell pandemi (pandemigaranti), dels för att påbörja uppbyggnaden av en produktionskapacitet av vaccin.

Regional utvecklingspolitik

Regeringen tillför medel till transportbidraget för att utjämna konkurrensförhållanden mellan företag inom Sverige. Transportbidraget syftar till att kompensera de högre kostnaderna för företagens transporter i de fyra nordligaste länen, och från 2007 tillförs anslaget 90 miljoner kronor per år.

Infrastruktur

De största aktörerna inom persontrafiken har tagit initiativ till en åtgärdsplan för att minska de kraftiga störningarna i järnvägstrafiken i Stockholm/Mälardalen. För att snabbare kunna genomföra det arbetet satsar regeringen 125 miljoner kronor extra för 2007.

En politik för utbildning och kompetens

Regeringen har inlett arbetet med en omfattande reformering av det svenska utbildningssystemet. Arbetet inriktas på att fokusera på skolans kunskapsuppdrag och höja läraryrkets status. Skolan ska förändras så att den ger alla elever en möjlighet att tillägna sig kunskaper och utveckla de färdigheter som han eller hon behöver som en grund för att klara framtida studier och yrkesliv. Varje elev, oavsett kön, familjebakgrund, bostadsort eller något annat, har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap han eller hon behöver för att kunna fungera som aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Grundskolan skall också lägga den nödvändiga grunden för gymnasiestudier. I dag finns så många mål för skolan att de tenderar att tränga ut varandra och kunskapsuppdraget har hamnat i skymundan. Målen i grundskolan måste därför bli färre och tydligare.

Regeringen kommer att genomföra försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med start läsåret 2008. Planering och genomförande förutsätter en nära samverkan mellan skolan och arbetsmarknadens parter. Försöksverksamheten omfattar inledningsvis 4000 elever från hösten 2008 och kan genomföras inom nationella och specialutformade yrkesinriktade program. Satsningen i den ekonomiska vårpropositionen omfattar 65 miljoner kronor 2008, 175 miljoner 2009 och 275 miljoner 2010.

Effektivare användning av gemensamma medel

Regeringens ambition är att de offentliga resurserna ska användas på ett effektivare sätt. De allmänna medlen ska gå till de ändamål de är tänkta för.

Regeringen föreslår därför ett brett åtgärdsprogram för att komma till rätta med överutnyttjandet. Nyligen överlämnades en proposition med en ny bidragsbrottslag till riksdagen och där föreslås tydligare regler och lagar mot överutnyttjande av olika bidrag. En särskild utredare ska också ta fram förslag på en särskild tillsynsfunktion skild från Försäkringskassan. Regeringen kommer att föreslå skärpta kontroller vid uttag av tillfällig föräldrapenning. Statskontoret ska också utvärdera effektiviteten i samband med återbetalningar till staten vid felaktigt utbetalda ersättningar.

Regeringen vill också ha en ökad effektivitet i offentlig sektor och därför ska ett register över Sveriges myndigheter upprättas. En utredning har också tillsatts för att klargöra vad som bör vara statliga åtaganden och vilka övergripande principer som bör gälla vid organiseringen av den statliga förvaltningen. Utredningen ska också visa vilka åtgärder som kan minska förvaltningskostnaderna med tre till sex procent, vilket motsvarar besparingar på mellan fem och tio miljarder kronor.