Pressmeddelande 16 april 2007
Finansdepartementet

Sveriges ekonomi

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas växa med 3,7 procent 2007 och 3,3 procent 2008. Den totala arbetslösheten, mätt som årsgenomsnitt, bedöms falla från 8,4 procent 2006 till 6,7 procent 2007 och 6,2 procent 2008. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i år uppgå till 2,3 procent av BNP och nästa år till 2,2 procent av BNP.

God tillväxt i världsekonomin

BNP-tillväxten i Förenta staterna bromsar in i år till följd av den svaga bostadsmarknaden. Även i euroområdet dämpas tillväxten i år och nästa år. Detta bidrar till att den internationella konjunkturen går in i en lugnare fas. Avmattningen är emellertid relativt mild, och den globala tillväxten ligger därför kvar på en hög nivå i ett historiskt perspektiv.

Svensk BNP och arbetsmarknad utvecklas starkt

Den svenska BNP-tillväxten dämpas 2007 och 2008 men förblir ändå hög. Exporten växer i god takt, även om den dämpas något till följd av avmattningen i den internationella konjunkturen och en förstärkning av växelkursen för kronan. Investeringstillväxten mattas också framöver, men ett högt kapacitetsutnyttjande och gynnsamma finansiella förutsättningar för företagen talar för att investeringsnivån ändå blir fortsatt hög. Hushållens konsumtion växer kraftigt till följd av snabbt växande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en i utgångsläget god förmögenhetsställning. Den offentliga konsumtionen stiger främst inom kommunsektorn och gynnas huvudsakligen av en stark inkomstutveckling.

Efterfrågan på arbetskraft är stark, antalet nyanmälda lediga platser ligger på en hög nivå, och företagens anställningsplaner är positiva. Sysselsättningen fortsätter därför att stiga 2007 och 2008. Arbetskraftsutbudet ökar kraftigt 2007 för att därefter öka i en måttligare takt. De reformer som föreslås i vårpropositionen bidrar till att de arbetslösa kommer att söka jobb mer intensivt och effektivt än tidigare. Den öppna arbetslösheten minskar kraftigt under 2007 och 2008. Den totala arbetslösheten, dvs. summan av öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program, minskar mer än den öppna arbetslösheten till följd av en kraftig neddragning av de arbetsmarknadspolitiska programmen i år.

Inflationen är låg och dämpas i år av att kronans växelkurs blir starkare och att energipriserna sjunker. Den starka efterfrågan på arbetskraft väntas leda till att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir ansträngt under 2008. Därmed stiger löneökningstakten och inflationen successivt under 2008 och 2009. Stigande löner och inflation väntas leda till att Riksbanken höjer reporäntan till som högst 4,75 procent under 2009. Sammantaget innebär detta att sysselsättnings- och BNP-tillväxten dämpas 2009 och 2010. Båda dessa år ökar sysselsättningen och BNP långsammare än den potentiella tillväxttakten. De reformer som har genomförts och aviserats sedan regeringen tillträdde bedöms få betydande effekter på sysselsättning och BNP på lång sikt.

Den offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finansiella sparande redovisas från och med i vårpropositionen exklusive premiepensionssparandet (PPS). Enligt beslut av Eurostat ska PPS i stället ingå i hushållens sparande. Omläggningen minskar det offentliga sparandet med 1 procent av BNP. Med anledning av beslutet föreslår regeringen att överskottsmålet ändras till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. För att stärka det finanspolitiska ramverket föreslår regeringen i vårpropositionen ett antal ytterligare åtgärder, bl.a. en återgång till treåriga utgiftstak.

Den offentliga sektorns finansiella sparande exklusive PPS uppgick 2006 till 60 miljarder kronor, eller 2,1 procent av BNP (3,1 procent inklusive PPS). Vid utgången av 2006 översteg de finansiella tillgångarna skulderna med 444 miljarder kronor eller 15,6 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 46,9 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EU på 60 procent.

Den goda ekonomiska utvecklingen ger utrymme att genomföra skattesänkningar och andra reformer. Tidigare beslutade och nu aviserade skattesänkningar medför en kraftig sänkning av skatterna och inkomsterna uttryckt som andel av BNP. Eftersom utgifterna minskar i samma omfattning som inkomsterna så är det finansiella sparandet i det närmaste oförändrat, jämfört med 2006, på drygt 2 procent av BNP både 2007 och 2008.

Under 2009 och 2010 stärks sparandet successivt. De finansiella överskotten medför en fortsatt förstärkning av den offentliga sektorns finansiella ställning. Statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden reduceras ytterligare till följd av de planerade försäljningarna av statens aktieinnehav. År 2010 beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 27 procent av BNP.

Det finansiella sparandet uppgår i genomsnitt under perioden 2004-2010 till 2 procent, jämfört med 1,1 procent under perioden 2000-2006.

Det strukturella sparandet beräknas överstiga 1 procent av BNP med god marginal under perioden 2007-2010.

Den kommunala sektorns resultat och finansiella sparande väntas fortsätta att visa relativt stora överskott under perioden 2007-2010.

För en mer utförlig redogörelse för de makroekonomiska och offentligfinansiella prognoserna, se bilaga 1 till vårpropositionen, "Svensk ekonomi", som finns tillgänglig på www.regeringen.se.