Stora städer bra för tillväxten

Den bilaga till Långtidsutredningen 2008 som presenteras idag visar att målet med den svenska regionalpolitiken, att skapa förutsättningarna för tillväxt i alla regioner, inte har uppfyllts. I bilagan, "Plats för tillväxt?" (SOU 2007:25), skriven av fil dr. Joakim Gullstrand vid Lunds universitet och ekonomen Cecilia Hammarlund vid Livsmedelsekonomiska institutet (SLI), beskrivs den ekonomiska utvecklingen i Sveriges regioner de senaste 30 åren med fokus på utvecklingen under 1990-talet. Utvecklingen kopplas även till de regionalpolitiska åtgärder som vidtagits under perioden

Ekonomin koncentreras till stora städer

Ekonomisk aktivitet har koncentrerats allt mer. Regionala centra blir allt viktigare för den ekonomiska strukturen, samtidigt som storstadsområden också fortsättningsvis drar till sig allt mer ekonomisk aktivitet. Koncentrationstrenden förklaras till stor del av allt mer koncentrerad privat tjänsteproduktion. Jordbruk, skog och fiske skiljer sig från övriga branscher och fungerar som ekonomiska ankare i områden med låg sysselsättning. Offentlig verksamhet tenderar att bli mer utspridd.

Mycket ger mer

Regioner som kan erbjuda en viss typ av resurs, t. ex. högutbildad arbetskraft, lockar till sig företag som använder denna resurs intensivt i sin produktion. Regioner som har stora marknader, med många företag, särskilt inom samma bransch, lockar till sig ännu fler företag. Sådana länkar mellan företag har blivit allt viktigare för företagens lokalisering under de senaste 10 åren.

Regionala inkomstskillnader består

Kommunernas inkomstnivåer har inte närmat sig varandra i någon större utsträckning. Tillväxtskillnader mellan kommuner förklaras till stor del av olika grundläggande tillväxtförutsättningar. Kommuner som har relativt många forskarutbildade samt tillgång till en stor lokal marknad, växer fortare än kommuner med hög arbetslöshet och som är specialiserade inom jordbruk, skog och fiske. Kommuner som ligger nära snabbväxande kommuner växer snabbare än de som omges av kommuner med svag tillväxt. Det finns regionala "tillväxtpooler" i Sverige.

Regionalpolitiken har inte lyckats bryta mönstret

Ett av målen med den svenska regionalpolitiken är att påverka förutsättningarna för tillväxt i alla regioner. I denna bilaga konstateras att detta mål inte har uppfyllts.

Politiska åtgärder som är till för att öka den regionala tillväxten kan till och med få motsatt effekt. Regionala utbildningssatsningar kan exempelvis medföra att individer blir mer rörliga och därmed förstärks koncentrationen om högutbildade individer söker högre löner i ekonomiska centra. Ett resultat i bilagan är också att statliga medel till utbildning påverkar tillväxten positivt i de kommuner som redan har höga inkomster.

En väl fungerande regionalpolitik bör i större utsträckning stödja de ekonomiska drivkrafterna och underlätta koncentration i stället för att "flytta" verksamheter från en region till en annan. I annat fall riskerar den samlade tillväxten i landet att bli lägre. Om i stället regionala variationer i priser och löner tillåts slå igenom, får regioner med sämre utgångsläge lägre produktionskostnader, blir konkurrenskraftigare och kan därigenom dra till sig nya investeringar. Detta behöver dock kombineras med en väl fungerande välfärdspolitik som skyddar individen utan att den minskar arbetskraftens rörlighet eller skapar arbetslöshet.

Långtidsutredningen 2008

Långtidsutredningen analyserar den ekonomiska utvecklingen på 15-20 års sikt. En central uppgift är att uppmärksamma långsiktiga utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin och studera vad de betyder för den ekonomiska politikens utformning. Långtidsutredningen 2008 är den tjugonde i ordningen sedan den första utredningen 1948. Utredningen omfattar ett antal expertbilagor och ett huvudbetänkande som kommer att publiceras första halvåret 2008.